Vem äger din tid?

Coachövning steg 2

Ja, vad kan vara bättre än så här inför långledighet än att ge er några ytterligare övningar att reflektera över; givetvis så är det ett ypperligt tillfälle!

Jag vet att de flesta av mina läsare befinner mitt-i-livet, ja ni vet mitt emellan två stadier; ungdomlig yra och pensionärslivets stillhet…

Att befinna sig mitt-i-livet förpliktar, lindrigt sagt. Man kan känna sig att man ständigt står mellan två val, val som sliter en mitt i itu. Är det inte barn som pockar på uppmärksamhet, så är det jobbet och om det inte är det så finns det oftast en käraste någonstans som ber om lite uppmärksamhet. Familjelivet behöver sitt och chefen, eller någon annan sitt – emellanåt så ställer man sig frågan; när finns det tid för mig?

Jag hade en chef en gång; ja om henne skulle jag kunna skriva spaltmetrar – hon var i mångt och mycket totalt galen – ibland sa hon totalt sanslösa saker, ibland var det visdomsord som skulle gjort Konfucius (kinesisk filosof) grön av avund. En av dessa mera briljanta stunder så utbrister hon som i mina öron var en genialisk retorisk fråga;

”vem äger min tid?”

Genialiskt, för detta är precis vad vi ibland måste fråga oss; vem äger min tid; är det jag eller någon annan?

Man kan lätt bli förvirrad, herregud vem är det som har patent på min tid?

Mitt i allt, så kommer terapeuter, coacher och rådgivare som jag; ni vet alla dessa besserwissrar med en drös goda råd – råd som är utopiska och som mera stressar än hjälper. Nej, jag orkar inte mera – jag tror att det är dags att sätta upp skylten ”time-out”, nu måste jag få lite respit…

Vad skönt om det är så att du reagerar. Att du bestämmer dig för att göra någonting, och inte bara låta allt passera revy.

Det är dags nu; att ta tillbaka rätten att själv bestämma över ditt liv!

Ja, självklart så måste man vara realistiskt. Har du små barn där de är beroende av din insats, du ingår i ett arbetsteam där ditt bidrag är en av ekrarna i hjulet. Alla de förpliktelser som är obligatoriska för oss vuxna medborgare i Sverige – ja, ni vet att betala in skatter, se till att barnen kommer i tid till skolan, - helt enkelt att man gör rätt för sig!

Men sedan, vad händer med all den där andra tiden, för givetvis så blir det tid över. Hur disponerar du den? Låter du dig ledas framåt utan att egentligen ställa dig frågan; vill jag verkligen det här? Är det just de här människorna som jag vill vara med på min lediga tid – eller finns det något annat som lockar mera?

Så, vem äger din tid? Är det du själv eller någon annan?

Det jag ber dig att göra nu är att tänka ut vad som är de fem viktigaste sakerna i ditt liv, just nu?
Vilka saker, personer är det som betyder mest för dig?

Nästa steg är att titta vilken plats dessa fem har i ditt liv, hur prioriterar du dina favoritsysselsättningar alt. träffar dina favoritvänner?

Så vem är det som hjälper dig och vilka stjälper dig?

Vem äger din tid?

Skapa en handlingsplan för din framtid..

Coachövning steg 1

Dagarna rusar fram och vi hinner nätt och jämt hämta andan innan nästa aktivitet startar.

Ibland behöver vi stanna upp och reflektera över:

Vad är det som händer; vad vill jag; vad är livskvalité för mig?

Inte direkt lätta frågor att ta itu med, men vem har sagt att det ska vara lätt att vårda sitt liv?

Tidigare övningar har jag lärt ut vikten av mental träning. Att aktivt lära sig att välja sina tankar – att jaga bort hjärnspöken för att istället rikta uppmärksamheten på tankar som ger dig styrka.

Att tänka positivt, eftersom hjärnan liksom ett läskpapper suger i sig allt det du tänker; du blir det du tänker!
Detta gör man bäst genom meditation, avslappningsövningar och affirmationer.

I dagens inlägg kommer jag ta ett steg ytterligare i att lära dig ta kommando över ditt liv och må bättre. Målet med dagens övning är att stanna upp och göra reflektioner över några givna frågeställningar.

För att du ska få de rätta proportionerna och perspektivet på ditt liv ska du emellanåt ställa dig några frågor av existentiell natur – inte lätta men nödvändiga!

Så svara nu på följande frågor;

1. Vad gör jag av mitt liv?
2. Vad är lycka och livskvalité för mig?
3. Vad är meningen med livet för mig?

När du kommit fram till svar så ska du nu gå vidare och analysera.

• Finns det saker jag vill ändra på?
• Mål som jag vill uppnå?
• Vilka realistiska tidsramar gäller?

Nu har du tagit de första stegen i en förändringsprocess till att må bättre – ta itu med ditt liv.

Nästa steg är att reflektera över ytterligare frågor som jag ger dig. Ta dig tid och tänk till ordentligt – det är din egen handlingsplan som du håller på att skapa!

Frågorna är:

• Vilka är de viktigaste stegen för att nå mina mål?
• Vilka resurser och verktyg kan hjälpa mig att nå mina mål?
• Vad är det som hindrar mig?

Reflektera över de här frågorna och skapa dig en framtidsplan.

Om det känns förvirrande och svårt att spjälka upp ditt liv och framförallt dina önskningar så kan du samla ihop dina tankar och försöka att förnimma känslan av hur du mår när det är som allra bäst. När är det som perfektast i ditt liv? Se, där har du svaret – det är dit du vill nå!

Samtidigt får vi inte glömma att för att kunna njuta av solskenet måste det regna ibland!

Detta ständiga informationsflöde...

Jag fortsätter på samma tema som jag avslutade med i fredagens ”lev här och nu”, nämligen om hur vi hela dagarna i ända blir utsatt för kontinuerligt anfall av information, som vår hjärna ska ta emot, selektera och arkivera.

Detta ständiga informationsbrus, är det bra eller dåligt för vår hjärna?

En vanlig kväll i soffan, kan se ut som följer; vi sätter på TV, samtidigt så har vi PC i knät, mobilen ligger i ett armsavståndsläge, musik spelas från CD spelaren i ett av barnens rum, din partner berättar ingående om något som hänt på jobbet. Plötsligt så plingar det till i datorn, samtidigt som mobilen meddelar att du fått ett SMS… precis då så berättar de på TV att din favoritartist ska uppträda…
Det är i det här läget som vi kan börja prata om simultankapacitet, på hög nivå!

Klara vår hjärna av att hantera all den här informationen?

Nej, det gör hon inte – men vi kan lära oss!

Sannolikheten att vi underpresterar, får svårt att organisera och glömmer allt mer och mer är mycket hög. När vi försöker göra en massa saker samtidigt så finns det ett tak för hur mycket vi klarar av – och när den berömda bägaren har runnit över, så blir kontentan att det mesta som vi gör därefter blir mindre bra.

När vi jobbar med vår dator, då har vi i snitt 8 fönster öppna samtidigt, vi blir avbrutna i snitt var tredje minut(!). Vår uppmärksamhet hoppar en från den ena till den andra, vår förmåga att 100 % koncentrerade är lika med noll.

För att återkoppla till min första frågeställning; är det här bra eller dåligt för vår hjärna?
Idag kan vi få ett svar. Genom magnetresonanskameror kan forskarna studera våra hjärnor när vi lever och använder dem – innan detta var möjligt använde sig hjärnforskningen av avlidna människors hjärnor eller studerade djurs. Men idag kan de röntga våra hjärnor samtidigt som vi använder dem.

Resultatet visar att vår hjärnas storlek inte har förändrats på 40 000 år(!), ja genetiskt så är vi identiska med den allra tidigaste människan (Cro-Magnon) - så hur sjutton klarar sig vår stenåldershjärna mot de nya utmaningar som vårt moderna samhälle ställer den inför – hela tiden?

Det är inte konstigt att vi blir stressade och mår som vi gör – hjärnan är gjord för mycket men inte för att ständigt bli avbruten av datorer, SMS-plingande, telefoner som ringer, TV etc.

Som tur är så är inte hjärnan statisk, nej det finns delar av den som utvecklas och som står inför ständiga förändringar. Dit hör den delen som vi kallar för arbetsminnet, som för simultanförmågan är jätteviktig.

Den har tydliga begränsningar men kan tränas upp till att öka sin kapacitet. Vi kan inte hålla för mycket information aktuell samtidigt, det är helt omöjligt. Denna begränsning är det som gör att måttet blir rågat, och bägaren rinner över.

Så om vår svagaste länk i hjärnan är arbetsminnet, hur kan vi då träna upp denna förmåga? Jo, det finns andra delar av hjärnan som vi kan lagra desto mer; nämligen långtidsminnet. I den finns det oändliga lagringsmöjligheter – ja, om man vore leverantör och tillverkare av databasprogram så skulle man vara lindrigt sagt avundsjuk om man såg kapaciteten som vi alla har i vårt långtidsminne – det är nästan oändligt!

Så arbetsminnet svämmar ibland över, och vi blir förvirrade och presterar bara halvmesyr. Hur mycket vi klarar av är ganska klart, det beror på vår förmåga att hålla uppmärksamheten.

Det plingar och plingar i alla våra tekniska apparater, ljudet sorlar runt oss hela tiden: allt väcker vår uppmärksamhet och vi blir hela tiden störda. Dessa orosmoment gör att vår koncentrationsförmåga halveras, vi blir tankspridda och tappar uppmärksamheten inte bara på en sak utan i stort sett på allt som cirkulerar runt oss.

Givetvis så finns det människor som är bättre på problemlösningar och som klarar av att stänga ute distraktioner – det är de som har högre arbetsminne. De har helt enkelt en mer vältränad hjärna. För vi kan träna upp vårt arbetsminne till viss gräns, och det är där skillnaden ligger mellan dem som klarar bättre att koncentrera sig på sin huvuduppgift och ignorerar alla pipande från inboxen på mailen, pling-plonget från mobilen, arga röster i korridoren, ja, han som bara sitter där och jobbar!

Den delen av vår hjärna som står för vårt intellekt har utvecklats under människans historia – vi har blivit smartare. Det är troligen arbetsminnet som står för den största förändringen, och i och med det så blir vi bättre problemlösare. Att vi ständigt blir inmatade av en ström av olika typer av information gör att vi hela tiden tränar upp oss. Samtidigt så ska vi vara medvetna om att samma mekanismer som gör att vår hjärna svämmar över och stressar oss är samma som ökar vårt IQ… så här balanserar vi mellan stress/utbrändhet och intelligens!

Som tur är så ställer sig vår hjärna om sig efter tidens behov och krav, det tackar vi för. Så även när vi till synes inte gör någonting så tränar vår hjärna sig. Slötittar du på TV eller dåsar i favoritfåtöljen och lyssnar på radion – så utför din hjärna ett intensivpass i gympasalen.

Så hur ska vi öva upp vår förmåga att klara av detta ständiga informationsflöde som vi dagligen timme ut och timme in ställs inför? Jo, det gör man genom att försöka hitta en perfekt balans, sträva efter ett jämt flöde av information, utifrån vad du personligen klarar av. Vi måste lära oss att förstå oss själva och vår omgivning.

Vad är det som krävs av mig, både mina egna och andras krav?
Vad är mina begränsningar – hur mycket klarar jag av?

Någon gång per dag ska man vara helt koncentrerad och fokuserad på en uppgift, och stänga ute alla störande moment. Stäng av mobilen, dörren, mailen m.m. ja, helt enkelt stäng ute allt som inte har med själva uppgiften.

För att klara av detta så måste du ha en viss stress, själva uppgiften får inte vara för lätt. Det här flödet, Flow uppstår när vi har höga krav och hög kapacitet – det då tränar vi vår mentala förmåga som allra bäst – det är då vår hjärna går på gym och tränar – intensivt.

Genom att träna upp din mentala förmåga så eliminerar du negativ stress som okoncentration kan leda till. Att ständigt tappa uppmärksamheten gör dig stressad, och du känner dig otillräcklig. Det du ska göra är att bejaka ditt behov av stimulans och information – ställ dig frågorna; vad gör mig intresserad, vilka intellektuella utmaningar gillar jag, vad är det som gör att jag engagerar mig i ex. en diskussion?

När vi uppnår den här känslan av flow, stimulansen av intellektuellt arbete så mår vi jättebra samtidigt som vi utvecklar vår hjärnkapacitet.

Så glöm inte att stänga dörren någon gång per dag/ stäng av telefonen - sätt upp skylten; Stör ej!

Motionera inte bara kroppen utan även knoppen!

Lev här och nu!

Hjärnan mår bra av att emellanåt få stillhet.

Ja, det är kanske inte någon nyhet att harmoni och stillhet mår vi bra av. Det som är speciellt är att nu kan man vetenskapligt bekräfta det som österländska munkar vetat om i tusentals år – och då har det plötsligt blivit en sanning!

Den delen av hjärnan som man kan registrera aktiviteter som ger lugn och lycka, förstärks efter att man mediterat, det har man nu kunnat avläsa genom magnetkamera.

Med andra ord; meditation är bra för ditt välbefinnande!

Under en normal dag för de flesta av oss, så blir vi avbrutna hela tiden. Det är saker eller händelser som stör oss, om och om igen.

Plötsligt när vi sitter och koncentrerar oss inför en uppgift, ringer telefonen, kommer det ett SMS – genast måste vi svara; ta reda på vad det står…

Medan vi lagar mat kommer barnen och undrar över något, samtidigt har vi radion på som ger oss det senaste av nyhetsflödet.

Innan vi hoppar i säng måste vi kolla om chefen skickat den senaste rapporten via mail, när vi ändå är uppkopplade så kan vi lika gärna kolla det senaste som hänt i världen…

Ja, så här kan det se ut – hela vår tillvaro är hyperaktivt och vi har 100 % uppmärksamhet på allt som tänkas kan korsa vår väg. Detta kräver att vi övar upp oss och blir mästare på att göra prioriteringar och välja på vad vi ska fokusera vår uppmärksamhet.

Det är jättesvårt, att klara av att stänga ute distraktionsmoment, att vara selektiv i vad du ska bry dig om och vad du ska strunta i – för de flesta av oss så är detta omöjligt.

I slutändan leder detta till olika symptom; oro, dålig sömn, nedstämdhet, magproblem och muskelspänning.

Problemet är att leva i nuet, för de flesta tänker mera på vad som hänt eller vad som ska hända – så att de glömmer att leva här och nu!

För att klara av alla dessa avbrott, valsituationer och distraktioner måste vi öva oss på träna att i medvetande vara här i nuet, det kallas mindfulness.

Mindfulness är att accepterande förhållningssätt till livet. Att koncentrera sig på det som sker i nuet – utan att värdera vad som händer. Man ska bara stilla konstatera att det som sker det sker utan att hänga upp sig på det.

Vi ska bli medvetna om sådant som stör oss i vår vardag och som gör att vi tappar koncentrationen ex. TV, SMS, telefoner, etc. som alla har det gemensamma att de pockar på vår uppmärksamhet – och stör.

Vår simultanförmåga är ju självklart något jättebra, och är ständigt under utveckling. Bara vi inte glömmer att vi behöver ett stilla lugn, vilket är en lyx i vårt moderna samhälle.

Så det vi ska göra är att ta till enkla meditationsövningar kontinuerligt i vår vardag, så att vi lär oss vara närvarande i ögonblicket, och glömmer för ett tag vad som har hänt eller ska hända.

Genom mindfulnessövningar så kommer du att må bättre både fysisk och psykisk.

Genom EEG och magnetkamera kan man mäta vad som händer i vår känslodel av hjärnan. När vi är stressade så ökar aktiviteten i högra delen av vår pannlob medan när vi är lugna och harmoniska så aktiveras den vänstra.

Om du mediterar ofta så kommer den delen av hjärnan som består av lugn och harmoni bli större – bokstavligt talat. Detta har man kunnat studera på tibetanska munkar, som har en klar förskjutning av hjärnaktiviteten i den vänstra halvan – detta positiva tillstånd hade de även när de inte mediterade.
Denna positiva förändring har man även sett hos ”vanliga” amerikanare, som börjat meditera, ganska snabbt efter att de börjat kunde man se skillnader.

Inne i vår hjärna finns en liten mandelkärna som heter Amygdala, hon är väldigt aktiv när vi blir stressade, negativa känslor som ilska, raseri och fruktan styrs från henne m.m. Hennes aktivitet minskar hos dem som mediterar regelbundet.

De som mediterar ofta blir inte lika stressade när det hamnar i oroliga miljöer, även nivåerna av stresshormonet kortisol minskar hos dem som använder sig av mindfulness.

Så ännu en gång så kan man glömma att meditation och då framförallt mindfulness skulle vara något flummigt. Det är faktiskt så att man kan notera direkta positiva förändringar i hjärnan.

Så lär dig mindfulness, och det gör du genom att lägga fokus på nuet, utan att bedöma vad det är som sker – du bara registrerar att något händer, låter det bara flyta förbi i ditt medvetande utan att bry dig.

Denna förmåga har vi alla inom oss, att vara i ett absolut ögonblick, det var så vårt medvetande fungerade under våra första miljoner år på jorden – dessvärre så har denna tankegång blivit glömd och underprioriterad. Nu är det dags att väcka upp den igen, och lära oss leva här och nu!

Vår förmåga att bli distraherade har utvecklats och vår simultanförmåga, men bägaren har blivit full, snart rinner det över – det finns för mycket som stör oss.

Så lär dig fånga dagen, för det är faktiskt det enda som du har möjlighet att kunna påverka!

Det som har skett har skett, och det som ska ske kan bara framtiden sia om…

Bli man sjuk av att vara trött, eller är det tvärtom?

Igår var jag på en föreläsning ute på Stockholms Universitet, det handlade om sömn, stress och hälsa – och arrangör var Stressforskningsinstitutet.

Tänk att här berättade några av världens främsta forskare och digniteter om de sista forskningsrönen, för vem som helst som önskade lyssna – och vi var många – hela den stora aulan var proppfylld av entusiastiska åhörare. Vi fick lära oss en massa nytt om sömnens och stressens orsak och verkan, både för unga och gamla.

Så blir man sjuk av att vara trött eller är det tvärtom, blir vi trötta av sjukdom?

När man ställer frågan till svenska befolkningen ”känner du dig trött och håglös” så kan man notera att 34 % av männen och 41 % av kvinnorna upplevde att de var väldigt trötta under veckorna.

När man sedan fördjupar sig undersökningen så kan man konstatera att när man ska definiera frågeställningen ”hur mår du?”, att när man då eventuellt svara ”seså där” eller ”jag mår inte så bra”, så är denna diagnos oftast förknippad med att man är trött – ja, om man inte mår så bra, är dålig eller brist på sömn, som är orsaken.

Forskningen kunde notera att om man känner sig sjuk oftast beror på det på trötthet.

Tröttheten beror på olika parametrar, enligt följande rangordning:

1. Först och främst så är vi trötta för att har dålig sömnkvalité, detta kan beror på att man blir störd under sömnen p.g.a. ljud, att du snarkar eller för högt BMI. Om du slutar att snarka, minskar på ditt BMI så blir man mindre trött.

2. Nästa orsak är stressen som gör att vi sover dåligt och är trötta. När vi stressar så sover vi dåligt, vi hamnar allt för sällan i djupsömn, där kroppen reparerar skador och neutraliserar stresshormonproduktionen. Vår sömn är ytlig, vi vaknar lätt och drömmer väldigt mycket. När vi drömmer jobbar kroppen är mera aktiv än någon gång under dagen… inte konstigt att vi är trötta dagen efter!

3. Den tredje orsaken är att vi sover för kort tid per natt. Det vi behöver är ca 7 timmar för män och 8 timmar för kvinnor/per natt!

Om du är väldigt aktiv under dagen, jobbar och stressar runt så är detta bra för dig. Bara du har förmågan att stressa av och kopplar av när du ska sova. Ett sådant liv; ett aktivt liv som tömmer dig på energi under dagen, för att slappa och koppla av när du kommer hem – leder till en bra sömn och ett friskare liv!

Så oförmågan att stänga av oron verkar vara den avgörande faktorn för sömnstörning.

Så vad ska vi göra om sömnen har blivit dålig ibland?

Ja, om detta inte är ett dåligt mönster som är mera standard än undantag så kan man ta igen förlorad sömn tillfälligt. Den underbara tuppluren, är perfekt återhämtare – men den ska vara på minst 30 minuter; det innebär att du sover ca 20 minuter – och kroppen får lite respit.

Men glöm inte att om du ska ligga och vila dig, så gör det inte för sent för då senarelägger du insomningen för natten – och det är den som är viktigast!

Föreläsningen tog även upp ungdomars sömnvanor, eller snarare brist på sömn. Det var en skrämmande information som vi fick ta del av. Våra tonåringar sover i snitt 1,5 – 2 timmar för lite varje natt!

Ja, varje morgon vaknar våra adepter upp med sömnbrist. Det är självklart inte bra, hur ska de kunna koncentrera sig på skolarbetet, klara av att sitta still, orka äta, vara receptiva och glada?

Hjärnan är extra känslig vid tillväxtperioder och när vi står inför mognadsprocesser, som är precis vad man är under 12 – 25 års ålder (hjärnan är färdigutvecklad vid 25 års ålder). Biologiska och psykologiska förändringar är vad som sker när våra barn sover för lite, det visar sig i förändringar i beteende, emotioner, uppmärksamhet och slutligen både den mentala och fysiska hälsan.

Problemen som blir p.g.a. tröttheten för våra barn är:

• Störd dygnsrytm

• Sömnbrist

• Ljusbrist

• Stress

• Trötthet

• Depression

Ja, så här illa är det!

För allt för många unga ser tillvaron ut. Under arbetsveckorna så går de och lägger sig alldeles för sent, de sitter alldeles för mycket inomhus, är alltid uppkopplade/tillgängliga. När så helgen kommer så sover de ut – och det innebär att de med lätthet sover fram till 12-13 tiden på dagen, går och lägger sig ännu senare än under veckorna – och på måndagen så börjar allt om igen.

Detta ekorrhjul är förkastligt för dem!

Sömnens oregelbundenhet skadar den naturliga dygnsrytmen, allt enligt forskningsrön. När det gäller dygnsrytmen så är den genetisk betingad, och denna ständiga förskjutning av sömnvanor gör att allt fler tonåringar blir kvällsmänniskor. Detta är en fysiologisk omställning som i förlängningen kommer påverka allt och alla.

Så inte nog med att de sover oregelbundet, så är bristen på dagsljus förödande. Och allt för många av våra ungdomar missar dagsljuset allt för mycket. För att vi ska uppnå en naturlig reglerad dygnsrytm så behöver vi få minst 20 min/dygn av dagsljus (sol). Det är som alla vet en bristvara i Sverige under vintern, så därför är det ännu viktigare för oss att vara ute varje dag.
Den här snörika vintern har utifrån att ombesörja att vi får tillräckligt med ljus varje dag varit perfekt – snö fördubblar ljusintensiteten.

Våra ungdomars tillvaro är att vara i ett ständigt mörker. När de går iväg på morgonen under vinterhalvåret så är det mörkt, oftast sitter de inne på rasterna, när de går hem så är det mörkt, sedan sitter de inne framför dataskärmen eller TV, för att med Ipoden i örat somna in… när helgen kommer så sover de fram mot eftermiddagen, segar sig runt utan att ha en enda tanke på att gå ut och få lite dagsljus.

Om vi ska bejaka vår naturliga dygnsrytm så ska vi hålla hormonet melatonin i rätt balans. Melatonin styr vår dygnsrytm, och är som högst när det är mörkt och lägst på morgonen när ljuset återvänder.

Därför så blir effekten att om vi går ut på förmiddagen och får mest dagsljuset då, så påverkar det melatoninnivån och gör att vi får det lättare att somna in på kvällen.

Om du är kvälls eller morgonmänniska grundar sig mycket på om du får dagsljus under dagen.

• Ljus på morgonen – morgonmänniska

• Ljus på kvällen – kvällsmänniska

Så om du vill ändra dina sömnvanor, så kan man förenklat säga att om du vaknar alldeles för tidigt på morgonen (vanligt hos pensionärer) så gå en promenad på eftermiddagen. Har du svårt att somna in på kvällen, och är morgontrött – ut och knalla på förmiddagen.

Så sanningen är att tröttheten gör att vi blir sjuka, i alla fall upplever vi att vi är sjuka!

Det finns ett ljus i tunneln...

Till alla som jagar och jagar… ett illusionistiskt ideal, nu kan ni sluta jaga!

Ja, så drastiska besked kastar jag ur mig i dagens inlägg. Sluta att sträva efter olika viktideal, besluta dig för hur du vill se ut /vara och sträva dit.

Lägg alla dieter som GI, Atkinsson, Viktväktarna och allt vad de nu heter på hyllan – låt dem hamna i kategorin; dåliga beslut och glöm dem! För den motståndaren du ska besegra är inte frestelser av de ljuvliga chokladkakorna, de doftande nybakade bullarna, delikatessdiskens frodiga innehåll – nej, det är något mycket större och framförallt större utmanare än så – hjärnan!

Alla försök att starta om på ny kula, ändra matvanor, slutar oftast med att efter ett tag är vi är tillbaka på ruta 1, och i värsta fall så blir vår kroppshydda efter den sista ansträngningen ännu större – vi hamnar i jojo-bantarens onda cirkel.

Råden till alla som vill gå ner i vikt är oftast; rör på dig och ät mindre – detta är som ett mantra, om och om igen skanderas detta.

Men riktigt så enkelt är det dessvärre inte, faktiskt.

Eftersom det är vår supervisor, hjärnan som styr vårt ätbeteende och våra behov. Än en gång så är det vårt belöningssystem som i slutändan bestämmer – sedan kan coacher inom olika viktreduceringsdoktriner påstå hur mycket som helst, det är hjärnan som bestämmer – basta!

Om detta kan man läsa i en fantastisk bok, som jag verkligen rekommenderar ”Hjärnkoll på vikten” av Martin Ingvar och Gunilla Eldh – köp den!

Hela boken går ut på att förklara varför vi beter oss på ett sätt, hur hjärnan med sitt belöningssystemet spelar oss ett spratt – men kanske det viktigaste; vi får veta hur vi ska samarbeta med den istället för att försöka lura eller motarbete den.

Istället för att du arbetar mot hjärnan så jobbar du med den – sannolikheten är ganska stor att du kommer att lyckas, i alla fall större än när du försöker hindra hjärnan och dess rätta natur.

Boken ger råd till alla som vill gå ner i vikt utan bannor och förbud. Om du arbetar med rådgivning och hjälp inom hälsofrågor så får du ett fantastisk bra hjälpmedel. Bara detta att man får kunskapen varför vi beter oss på ett speciellt sätt, varför vi blir sugna på vissa saker, varför det är så svårt att låta bli?

Ja, för det är så att dra ner på på konsumtionen av mat, ja ni vet äta så lite som möjligt, det är dömt att misslyckas enligt Dr. Ingvar - ja det är faktiskt mera svårt att gå ner i vikt än att sluta röka om man använder sig av vissa bantningsmetoder.

Om du ska nå målet att gå ner i vikt, behålla det och vara lycklig - så måste du äta rätt mat och bli mätt, du måste röra på dig, sova gott och slutligen minska på skitstressen allt enligt Ingvar.
Det finns inga andra sätt att nå dit, för hjärnan har alltid sista ordet!

Plocka fram den positiva stressen och uträtta stordåd!

Stressagility!!!

Det har kommit till ett nytt begrepp i svenskan, stressagility.

Vad kan detta betyda?

Först måste vi bena upp begreppet och vi börjar med ändan av ordet: agility. Det är en tävlingsform för hundar, och kommer ursprungligen från England och betyder snabbhet och rörlighet. Så det är en sport där det handlar om att en hund ska ta sig fram så fort som möjligt genom en bana med en massa hinder. Detta ska hunden göra så fort den bara kan utan att få för många fel. Lite som när Malin Baryard tävlar med sina hästar i olika hopptävlingar – ni vet att på kortast möjliga tid utan att riva allt för många hinder ska man komma i mål.

När det gäller agility, så är det en massa hinder som ska passeras, inte bara på höjden utan där kan vara tunnlar, gungbrädor, däck m.m.

Då har vi klarat av begreppet agility, men vad har det med stress att göra? Det är framförallt Tomas Danielsson, kallad för ”stressdoktorn” som använder sig av begreppet, stressagility som ett alternativ till traditionell stresshantering.

Stressagility är en metod som utgår att man differentierar bra och dålig stress. Med det menar man att bra stress är om vi utnyttjar dess positiv kraft, till skillnad mot den dåliga – som jag kallar för skitstress (Danielsson kallar den tokstress) som istället är destruktiv.

Den mesta stressen som vi utsätter oss för är s.k. skitstress, nästa upp mot 80 % är helt onödig – oftast kommer den inifrån oss själva. Men om vi vänder på det så kan vi med enkel matematik se att upp mot 20 % av all stress vi kommer i kontakt – är positiv. Det vi ska lära oss att utnyttja dess kraft och energi som den goda stressen medför och sparka ut skitstressen.

Att stressagility ska få en genomkraft och bidra med dess energikraft, så måste den komma från ett ledarskap som har modet att våga bryta invanda mönster och som kan locka medarbetarna att våga utmana och väcka upptäckarlusten.

Precis som hundägaren driver sin hund att hoppa, rulla och springa som en galning för att komma i mål – när det verkar att finnas en bättre och genare väg – men då risken är att resultatet blir sämre. Ledarna som anammar stressagilitymetoden får inte tveka på sin egen förmåga, både att entusiasmera eller att sätta taket för vad som går att genomföra. Han måste vara ärlig, rak i kommunikationen och inte skämmas för att våga erkänna att han inte alltid sitter inne med svaret, eller försöka negligera att det kan finnas svårigheter att nå målet. Men samtidigt visa att han tror det är möjligt.

Det är bara din fantasi som sätter dina gränser, allt är möjligt!

Genom att leda sitt team med den inställningen så skapas ett lustfylld och kreativ arbetsklimat – där alla får växa! Speciellt är den här typen av metod gynnsam vid förändringsarbete. I första hand kan man applicera metoden inom yrkeslivet, men självklart så kan den fungera i alla olika konstellationer där man ska leda eller bli ledd framåt - som förälder, scoutledare, idrottsledare etc.

Enligt anhängarna av stressagility så ska vi bygga arbetsplatser på samma sätt som en tävlingsbana för hundar – ja, vi som tror på det här menar ju inte bokstavligt att medarbetarna ska krypa igenom tunnlar, hoppa i däck eller bestiga murar…

Nej, det vi menar är att arbetet ska bedrivas fort, det ska vara kul, liksom matte och husse coachar sin hund ska det finnas handledning under arbetets gång som ger stöd och ger bekräftelse på att man levererar och är behövd.

Chefen, ledaren ska coacha laget, sondera terrängen, ge grogrund för kreativitet och låta det vara högt i taket – precis som hundägaren eggar sin hund till att uträtta stordåd. Chefen ska vara ödmjuk och visa att han inte alltid vet allting, men samtidigt få alla att rätta in sig i ledet – att gå mot gemensamma mål. De som inte vill följa banan måste ledaren utmana och få in i leden igen.

Stressagility gör att stressen i sig är någonting bra, den är inte skadlig utan får oss människor att utmana och den skapar energi, bara vi använder den rätt.

Stressen blir farlig och negativ när vi tappar kontrollen och inte kan styra den dit man vill. Självklart så sker det till och från situationer då du inte kan göra ett val, och då den negativa stressen tar över – det är då vi ska använda oss av olika verktyg.

Vi ska ändra frågeställningarna och säga till oss; vad är det vi behöver för att orka, istället för att kolla hur stressade vi är. Man kan inte skilja på privatliv och arbete enligt Danielsson utan man måste få till en helhet. Vi som håller på med stresshantering fokuserar för mycket på själva sjukdomsbegreppet och letar efter symptom. Istället ska vi ta reda på hur vi övervinner hindren istället. Se det positiva istället för det negativa.

Sammanfattningsvis kan man se på stressagility enligt följande:

• Man eftersöker att se till det friska i stressen, ut ett helhetsperspektiv. Stressen är ett drivmedel och utmaning, speciellt i samband vid förändringsprocesser ex. på en arbetsplats.

• Stressagility kräver ett bra ledarskap, ledare som har mod att våga gå före och sondera terrängen. Han måste lyckas att entusiasmera sina medarbetare, så att de alla vill gå med.

• Ledarna sitter inte inne med alla kunskaper men han måste våga leda och ta ansvar. Denna typ av ledarskap skapar i förlängningen ett gynnsamt klimat där kreativitet och lust blir ledstjärnorna.

• Allt ska gå fort och det ska vara kul, det är själva kärnan i stressagility. Hela tiden ska man känna att det finns en utmaning men ändå ett utsatt mål. Under resans gång måste alla få bekräftelse, uppskattning, möjlighet att få göra fel och få konstruktiv kritik. Ett viktigt moment är självklart att få ta raster emellanåt.

Förslag på hur man ska kunna genomföra stressagility är att låta chefen/ledaren ha genomgångar kontinuerligt med sina adepter. Där tar man upp vilka hinder finns på banan, både privat och på jobbet.

När kaoset kommer, och det gör det så bejaka det och sök bästa lösningen. När tröttheten faller in, ta en paus, detta ska man göra utan skuldkänsla. Sätt fokus framförallt till det som är roligt i ditt arbete.

Om du känner dig extra trött, så tänk inte i negativa banor som ”nu är jag utbränd” eller ”jag är för stressad” utan kalla det istället för en tillfällig trötthet istället. När detta så sker våga lägga jobbet lite åt sidan, hämta andan och ta en rast. Ta den tid du behöver för återhämtning men framförallt stressa inte upp dig!

Var lite lat och smart… lär dig att säga nej, men gör det med ett leende!

Skrattet är livsviktigt!

Något som de flesta av oss redan vet, har nu även forskningen kommit fram till; ett gott skratt förlänger livet!

Den som har humor lever längre, klarar av stress och motgångar bättre – det finns det bevis för.

I samband av stora studier om vad som påverkar livslängden hos den enskilda individen, studerade man olika faktorer såsom; ålder, kön, utbildning, rökning, blodtryck och slutligen cancer – så har man även lagt dit sinnelaget för humor – och efter 7 år kunde man konstatera att bäst klarade sid de personer som uppvisade ett gott sinne för humor, hos dem minskade dödligheten med 35 % mot dysterkvistarna.

En annan studie där man tittade på cancerpatienter, och de som kunde uppvisa att de hade sinne för humor, de levde längre. Man kan klart urskilja att det sociala sinnet för humor går hand i hand med viljan att överleva.

Att ha ett humoristiskt sinnelag är som ett skydd mot stress och andra tråkigheter man kan konfronterats med i sitt liv. De hamnar inte lika ofta i kriser och blir inte lika nedslagna om livet blir för påfrestande, vilket sker till och från för alla. Människor som har sinne för humor, har lättare att skilja på väsentligheter och oväsentligheter. De är också överlag mera kreativa.

När jag nu pratar om humor, så är det inte utifrån hur lätt man har att skratta eller le, nej med ett sinnelag för humor är att man kan se humoristiska poäng i vardagen och att tillsammans med andra uppleva gemensamma humoristiska inslag i ett socialt sammanhang.

Alla som har lätt att se det humoristiska har inte bara lättare att ta itu med stress och påfrestningar, utan de kommunicerar också bättre. Om man trivs med andra så bjuder man till bättre medan surpupporna bara sitter och ugglar och surar.
God humor befäster vänskap och vänlighet, man ingår lättare i den sociala gruppen. Humor i sig utvecklas som en kompetens i själva socialiseringsprocessen. Om du tillhör en grupp, ingår i ett nätverk så utvecklar du din humor, som blir en del av din grupptillhörighet, och som du identifierar dig med. En kognitiv och intellektuell förmåga, alltså insikten inifrån dig själv att förstå ett skämt grundar sig att man förstår att humor är en social företeelse.

Att det finns grogrund för humor på arbetsplatsen är jätteviktigt. Om det inte finns möjlighet till skämt och humor tillsammans med allvar, så blir det en usel arbetsplats. Bland det värsta är om man får en chef utan humor. En chef utan humor, är i mångt och mycket en dålig ledare eftersom han saknar just den viktiga sociala kompetensen.

Några fakta om humor:

• 20 % av vårt sinne för humor är medfött, resten får vi tillägnat under vår levnad. Främst får man det hemifrån, men man måste praktisera om och om igen med människor som man gillar. Man kan inte gå på kurs för att lära sig humor.

• Ju äldre man blir, desto mildare blir själva sinnet för humor, det beror på att ens sociala nätverk minskar. Man har mindre personer att skratta med och upprätthålla sin humoristiska ådra.

• Man identifierar en humoristisk personlighet genom att han eller hon är social, extrovert, optimistisk och mindre depressiv än surpuppan

• Oavsett kön, så finns det ingen skillnad på våra humoristiska sinnelag, däremot så skrattar vi åt olika saker.

Om ni vill lära er mera om humorforskningen så ska ni ta reda på olika studier som professor Sven Svebak, från Trondheims universitet gjort. Han har bedrivit mest forskning inom detta område.

Det är inte mycket som vi kan göra för att lura kroppen, utan hon har ganska stor koll - men en sak kan vi faktiskt göra för att narra henne, och det är att skratta!

Så även om du egentligen inte är glad, så kan du frisätta en massa positiva hormoner genom att skratta på. Det är själva essensen av skrattyoga - skratta högt och kroppen får en massa positiv energi.

Så varför inte se till att skratta ordentligt nu i helgen! Tänk positivt och försök att se till det goda i livet istället för det tråkiga - lyft fram humorn inom dig!

Stanna upp och möt dina medmänniskor med ett leende och du kommer att se att plötsligt så får du en massa leenden tillbaka!

Meditation är till för alla!

Mental övning steg 3

Lite mera flum och pling-plong…

Allt för många av oss, inklusive jag själv upplever eller har upplevt att avslappnings- och framförallt meditationsövningar ofta är förenat med flummighet, pling-plong och övervintrade hippies. Men inget kan vara mera fel – det är absolut motsatsen till vad flum står för, utan är i högsta grad en jordnära och verklighetsbaserad aktivitet, som alla mår bra utav att nyttja.

Nu är det dags att ta tillbaka meditation- och avslappningsövningar till oss vanliga dödliga – låt oss ta ut den i dagsljuset, den är till för alla!

De flesta har i och för sig redan mediterat utan att veta om det, för visst har du någon gång bara suttit och tittat ut genom ett fönster utan att tänka på någonting? För just att sitta och vegetera utan att göra någonting är en typ av meditation.

Meditation är en teknik som man använder sig av för att man ska slappna av och få energi.

Precis det är meditation, att paketera in alla jobbiga tankar som ständigt kretsar inom oss, stänga dem ute för ett tag så att positiva tankar ska få gro inom oss istället. Men meditation handlar även om att vara här och nu, inte tänka på det som varit eller som ska komma – utan just vara närvarande i det du gör, just nu.

Att lära sig detta är inte svårt, problemet är att ge sig själv tiden och tro på det!

Det är bara att ta itu med följande moment, kom igen du ska se hur lätt det är!

1. Du måste hitta en bra plats, ett ställe du inte blir störd på. Du ska ta bort så många distraktionsobjekt som möjligt; ha sköna kläder på dig helst inget som sitter åt (knäpp upp gylfen i de tajta jeansen, lossa på slipsen etc.).

2. Sätt sig på en stol med rak rygg, eller på golvet på en kudde (glöm Lotusställning, det är överkurs), du ska sitta med rak rygg. Slappna av så mycket som möjligt, fokusera blicken på något som finns i närheten eller blunda ögonen, gör det du trivs bäst med. Om du somnar så kan vi konstatera att du uppnått en sak i alla fall, du är avslappnad men du mediterar inte, så försök att låta bli att somna.

3. Nu ska du helt fokusera på din andning och inget annat. Om det är svårt att skingra tankarna så kan du helt sonika tänka ”jag andas in, jag andas ut” om och om igen. Vissa gillar att upprepa ett ord om och om igen, ett mantra. Välj i så fall ett ord som har speciell betydelse för dig; ett namn på någon du älskar, en textrad från en sång du gillar, o.s.v. Du får själv avgöra hur du gör, bara du 100 % koncentrerar dig på din andning och inte låter tankarna fara omkring och tänka på andra saker, ex. jobbet eller vad du ska ha till middag – ja, du ska helt enkelt bara tänka på din andning och inget annat. Du ska vara här och nu, ingen annanstans – varje andning skall rensa dig från dina tankar och stress. Detta är inte speciellt lätt, att koncentrera dig enbart på din andning – du kommer märka att det plötsligt finns en massa ljud som kommer att störa dig första gångerna du övar, ljud som finns inom dig. Initialt kommer du bara klara av några in- och utandningar innan du förlorar koncentrationen och tankarna skenar iväg, tillbaka till jobbet eller till kvällens aktiviteter. Det gör inget, det är helt normalt. Efter ett tag kommer det bli bättre och bättre – här ger övning färdighet.

4. När tankarna kommer, vilket de kommer att göra så ska du inte bli förbannad utan det är bara att inse faktum. Det du ska göra är att acceptera att de poppat upp, för att återgå att ta uppmärksamheten till andningen igen. Här kan du upprepa ditt mantra igen, ”jag andas in, jag andas ut…”. Så notera vad din distraktion är, återgå sedan till att tänka på andningen igen. Låt inte ilskan och irritationen ta över, då blockerar du din koncentration.

5. Du ska koncentrera dig på andningen i ca 15 minuter. Det är svårt i början så ta en 5 minuter åt gången så kan du förlänga tiden efterhand. När övningen är avslutad ska du inte stressa tillbaka till dina förpliktelser. Om du går för snabbt tillbaka kan göra dig stressad, utan sitt still i ett par minuter och låt alla tankar flöda inom dig. Du kan resa dig upp och sakta röra på din kropp – låt fötterna och händerna cirkla runt i mjuka rörelser.

Om du använder dig av denna enkla men nog så effektiva övning, så kommer du inte märka stora förändringar från början. Den stora revolutionära skillnaden kommer du bli varse när du ställs inför en akut stressad situation.

Koncentrationen och själsfriden som du kommer att känna om du kontinuerligt mediterar kommer att i slutändan göra att du sakta kommer må bättre och eliminera en massa skitstress som du går omkring och bär på. Du kommer att få en massa ny energi och ökad livslust.

Att ändra vanor är inte alltid så lätt...

Att vara modern är lika med att vara flexibel! Ja, det är ett påstående som är väldigt nära sanningen idag. Vi vill alla bli betraktade som moderna, aktiva människor. Så när vi får veta att nu ska vi leva si och så, så bestämmer vi oss för att ändra vårt liv till det bättre; vi rullar upp ärmarna och kastar ut allt dåligt och fyller våra hem med nya nyttiga saker - här ska det minsann ändras vanor!

Dessvärre så gillar inte vår hjärna detta, utan den älskar rutiner och gamla vanor, allt det som vi gör dag ut och dag in. Hon väljer helst inarbetade banor, det hon är bekant med och känner sig familjär med.

Motsatsen till vanor är stress – och vi behöver vanor för att vi ska fungera som människor.

Vi önskar att vi är mera ”wild and crazy” än vad vi i verkligheten är, det mesta vi gör är med automatik. Vissa vanor är ett absolut, vi måste; äta, sova och dricka annars så dör vi – men andra vanemässiga beteende som vi gör är inte absolut nödvändiga för vår överlevnad men ur ett annat perspektiv kan det inge trygghet och förutsättning för att vi ska klara det svåra. Det är vårt belöningssystem som aktiveras och ger oss tillfredsställelse och glädje när vi utför olika typer av vanor.

Exempelvis nästan alla startar upp morgonen på samma sätt när de kommer till jobbet; sätter på datorn, går ut och hämtar en kopp kaffe, kollar mejlen, hälsar på kollegor… ja, så kan det se ut för många när det kommer till jobbet – och det är viktigt att det så! Att det blir en vana sker nästan omedvetet, men att vi kör med samma rutin dag ut och dag inger trygghet.

Drivkraften bakom vanor är alltid stress enligt forskare. Från allra första stund till du tar dina sista andetag utsätts du för stress, för att klara av den påfrestningen så behöver du vanor.

Så allt handlar egentligen om överlevnad, vanorna hjälper oss att stå emot och inte bli sjuka. Detta gäller i princip alla vanor, allt från dina morgonrutiner, hur du ställer in disken i diskmaskinen eller efter vilken ordning du gör dina matinköp – allt gäller i slutändan av att klara av att leva!

Om vi istället för att använda oss av vanor under vardagen utan istället ställs inför olika valmöjligheter skulle det vara fruktansvärt stressande och ta extremt mycket energi från oss. I slutändan skulle vi bli totalt utbrända och må fruktansvärt dåligt. Genom att använda oss av vanor så låter vi hjärnan få vila, eftersom du använder en mindre del av hjärnkapaciteten då. Vilket ligger helt i linje med vad vår kropp vill; att vi ska göra av med så lite energi som möjligt.

Det finns två drivkrafter för vanor; överlevnad och välbefinnande. Genom att använda oss av vanor så strävar vi efter att må bra, hamna i ett välbehag. Genom att hamna i jämvikt så lyckas vi hantera stressen och spar på energi.

Vissa vanor är enklare att ändra eller att göra till en vana och vissa är svårare – det är helt individuellt. Bland det svåraste som finns är bl.a. att ändra matvanor – speciellt frukosten är väldigt svår.

När vi bestämmer oss för att bryta en gammal vana; det kan vara att vi bestämmer oss för att sluta röka, ändra matvanor, eller kanske något så enkelt som att byta kaffet mot teet istället – så går det väldigt trögt till en början. Vår hjärna med vår DNA fattar inte vad det är du håller på med; signalerna går liksom inte fram – och de ställer frågan; ”vad är det du håller på med?”.

Du får med andra ord träna hjärnan att ta andra vägar än de gamla invanda. Det är i dessa konflikter mellan hjärnans vanearbete och det nya som gör att vi snabbt faller tillbaka till gamla mönster; det är mindre stressande och spar energi. Det som avgör om du ska lyckas att bryta en ovana eller skapa en bra vana är i slutändan din viljestyrka!

Och komma ihåg att minnet är en del av beroendet, och minnet sitter i hjärnan.

Så byt ut gamla dåliga vanor, men behåll och värna de som är bra!

Kroppsspråket; att tyda sexuella signaler!

Vi människor är nyfikna av oss. Vi gillar att iaktta andra och reflektera över hur vi kommunicerar genom våra kroppar. Varje dag så läser vi av och blir avlästa av andra, troligtvis hundratals gånger.

Det är så att vi bedömer varandra hela tiden, utan att vi är medvetna om det. Vi kategoriserar, jämför, bedömer, antar och projicerar hela tiden, ja så fort vi möter andra så sätter de här mekanismerna igång – omedvetet, och det sker på några sekunder.

Omedvetet eller medvetet söker vi med blicken andra som vi tycker verkar intressanta eller attraktiva. Hur du tittar, söker med blicken och tolkar signalerna beror på olika omständigheter, om du är singel och söker partner gör du det på ett sätt, är du i ett förhållande och är förälskad så sker det på ett annat.

Signalerna som skickas mellan oss, är olika utifrån vilken intention vi har. Är du ute efter en ny partner, en tillfällig förbindelse eller bara vill observera – så skickar du ut olika signaler som är helt dedicerade föremålet för ditt intresse – och är du mottagare så tolkar du det utefter vad du själv är ute efter.

Nästan aldrig så missförstår vi varandra, vi är inprogrammerade att kunna tolka signaler, i alla fall då det gäller de sexuella inviterna. Den sexuella attraktionen är själva drivkraften i livet, utan den skulle vi som art dö ut.

Uppdelningen av könen är här markant, det är skillnad hur vi tolkar och känner av icke-verbala signaler. Den stora skillnaden är att kvinnor har lättare att attrahera en man än tvärtom. För att få ”omkull” en kvinna krävs lite mer än en snygg bak, lite mera finess än fysiska förutsättningar.

Det har självklart en orsak i att kvinnan utifrån en evolutionär aspekt såg mer långsiktigt på en sexuell relation, genom fortplantningssystemet. En man ska försöka sprida sin säd så mycket som det går, medan en kvinnan söker någon att få barn med och som kan försörja dem. Förr i tiden gav man rådet till unga kvinnor att titta att det putar ut både där fram och bak – med detta ville de säkerställa att mannen både kunde avla barn men även försörja dem (puta ut fram = bra penis(!) puta ut i bak = plånboken).

Det en kvinna tycker är allra mest attraktivt har man genom studier kommit fram till är, kunskap. Att vara ”expert” inom ett område, oavsett egentligen vilket så finner kvinnan det var attraktivt. För mannen medför denna kunskap att han känner sig trygg, säker och medveten om vem han är. Detta visar sig i hur han för sig, talar och framförallt tittar på kvinnan – som upplever detta vara attraktivt.

Man har genom studier kommit fram till att det är kvinnan som tar första steget till ett möte. Av alla sexuella möten så är det kvinnan som tar initiativet till två tredjedelar av dem. Män tror att det är dom som tar första steget, men så är inte fallet. Kvinnan använder sig av väldigt sublima metoder, som gör att mannen tror att det är han som bestämmer. Kvinnan skickar iväg en uppsjö av signaler, som är avsedda att uppmuntra honom till att bl.a. avslöja vem han verkligen är; så att hon kan slutligen göra ett val; är han någonting att ha?

Kroppsspråket styrs av hjärnan som även är det viktigaste sexuella organet. Det är hjärnan som styr all vår kommunikation men även vårt sexuella beteende och våra känslor. När vi möter någon så är det enda vi har att utgå från i början är just det icke-verbala kommunikationen. Sättet vi tittar och blir betraktade på – är själva starten för all kommunikation, även en sexuell igångsättare.

Vi kan stå i timmar framför spegeln, fixa till frisyren, välja rätt kläder – ja allt som vi oftast gör innan vi ska gå ut, men det är oväsentligt om vi vill uppnå att någon ska finna oss attraktiva. För hur vi ser ut är resultatet av hur vi känner oss inombords – det är det som genomsyrar vårt kroppsspråk.

När det gäller kunskapen om kroppsspråket, den icke-verbala kommunikationen så kan du lära dig tyda olika gester etc. men om du ska tolka dem rätt och själv bemästra dem så är det enda rätta att lära känna dig själv, förändra det som inte är bra i ditt inre och lyft fram dina bästa sidor.

Ifrågasätt dig själv, lär känna dig själv, bli självmedveten och slutligen identifiera dina sanningar. Om du ska lära dig om det icke-verbala sexuella språket måste du lära dig först ditt eget beteende. Det allra viktigaste i att förstå det sexuella kroppsspråket är att vara ärlig!

Bättre sömn till folket!

Om vi summerar de inlägg som jag hitintills skrivit, så är nog de om hur viktigt det är med sömn, i klar dominans. Så därför blir jag alltid extra lycklig när jag får ytterligare bevis som stärker min tes; ”bättre sömn till folket!”.

I söndagens SvD fanns en lång artikel om sömnens betydelse, om du vill läsa den i sin helhet så klicka här; SvD 14 mars 2010

Kort skulle man kunna sammanfatta artikeln med att i vårt samhälle där vi kontinuerligt lär oss att hitta oss själva, detta ständiga sökande i vårt inre så återstår just sömnen som outforskat. ”Sömn är ett kapital i det projekt som heter ett hälsosamt liv”, men alldeles för många sover för lite och dåligt.

Vi i Sverige, vi sover allt mindre och mindre – det är faktiskt så illa att hälften av vår befolkning sover så lite att det är hälsofarligt. Vi behöver sova 7-8 timmar per natt, men de flesta sover mindre, och det oroande är att allt tyder på att vi håller på att minska ytterligare på sovtiden.

Enligt Torbjörn Åkerstedt (sömnforskare på Stressforskningsinstitutionen på Karolinska sjukhuset) beror det bl.a. på att vi är alldeles för aktiva innan vi ska sova, och vi använder sängen till en massa saker; TV tittande, TV-spel, dator, läsa böcker, m.m.

Enligt Åkerstedt så gör det detsamma om det är tråkiga eller roliga saker vi sysslar med innan vi ska sova, det stjäl vår energi och gör att vi senarelägger vår möjlighet att slappna av – vilket är ett måste för att kunna falla i sömn och få en sömn med god kvalité.

I sängen ska man bara göra två saker; sova och älska, that’s it!

Jag har berättat flera gånger att vi behöver en bromssträcka för att komma till ro så att vi kan somna in – och det får man inte när man läser eller kollar en bra film! Åkerstedt säger; ”ur ett sömnperspektiv spelar det inte stor roll om det är ett tråkigt måste eller en rolig aktivitet vi fyller kvällstiden med” och han fortsätter det ”senarelägger tidpunkten där vi är avslappnade nog att kunna somna”.

Innan det blev möjligt att bedriva kvällsaktiviteter p.g.a. brist bl.a. på elektricitet så fanns det inga distraktioner utan fram mot kvällen så blev det tråkigt och det fanns inget annat än att gå lägga sig!

Problemen med vår sömn kan man dela in i tre områden; att somna in – avbruten sömn – för tidigt uppvaknande.

Om man går tillbaka och studerar hur vi sov när vi i huvudsak var agrara, innan industrialismen tog över våra liv med stämpelklocka, underordning av andras tider, ja då vi följde solens och naturens årstidsväxlingar, hur sov vi då?

Jo, då bestod sömnen av två perioder. Vi sov ett pass, för att sedan vakna upp gjorde någonting ex. man tog ett varv runt gårdshusen, fixa elden eller varför inte man kelade med sin sänggranne, sedan somnade man om igen, sov tills man vaknade på morgonen.

Detta konstaterande är kanske svaret på varför vi sover i olika pass; det ska vara så helt enkelt. Att sova i 7-8 timmar i ett enda lång sömn är för oss som arten människa onaturligt. Men eftersom när vi får rådet om att värna om sömnen, från terapeuter och läkare (ja, även jag får nog ta på mig lite kritik) snackas det inte om det normala av att vakna mitt i natten, gå upp göra något för att sedan gå och lägga sig igen – istället så framställs detta uppvaknande som hälsofarligt och skapar en oro och stress hos oss när vi ligger där och vrider och vänder på oss under vargtimmen.

Det har blivit alldeles för ångestladdat att inte sova, så i slutändan så blir oron för att inte kunna sova, orsaken till varför vi inte sover – det vi hamnar i är verkligen ett Moment 22 tillstånd.
Att ha god sömn har blivit en statussymbol som alla eftersträvar, just detta kan vara stressande i sig själv.

Vår sömn består av olika cyklar, det vi kallar för lätt-, djup och REM-sömn.

När vi befinner oss i djupsömn så reparerar hjärnan organiska skador vi fått p.g.a. av stresshormoner.


Lättsömn ta vi itu med den intellektuella delen av hjärnan som vi inte hunnit bearbeta underdagen.

REM perioden är precis i slutet av varje period, det är under den vi drömmer.

Så var 90 - 120 minut så vaknar vi faktiskt lite till för att somna in igen, detta kommer vi inte ihåg på morgonen.

Sammanfattingsvis kan man beskriva en sömncykel av att den består; först av en period av lättsömn då vi sover ytligt och kan lätt bli väckta, sedan går vi i REM-stadiet och drömmer, därefter faller vi in i djupsömn då vi i det närmste är i ett medvetslöst tillstånd, för att sedan börja gå upp till ett medvetande tillstånd igen, precis innan vi hamnar i lättsömnen passerar REM stadiet igen, och med detta så hamnar vi i drömmens värld igen. Allt sker med en intervall av ca 90 minuter, och så här håller det på större delen av natten.

Att vi kommer ihåg våra drömmar beror just på att vi drömmer som mest precis innan vi hamnar i ett uppvaknande tillstånd.

Så mitt råd, till alla ni som har problem med sömnen, slappa ordentligt innan ni går till sängs, och då menar jag att hjärnan ska få koppla av - från nästan alla intryck - svårt men ett måste! Sedan så har ni mörkt, svalt och tyst runt omkring er, faller i sömn, om ni sedan vaknar under den berömda vargtimmen - acceptera detta faktum, inse att det är naturligt, det är som det ska - pussa på grannen, gå en runda i lägenheten, klappa katten - gör som våra förfäder, kolla att allt är bra, kryp sedan tillbaka i sängen, dra täcket över huvudet och inse att livet är underbart och allt är som det ska! Sov gott!

kramas lite mer…

Vi måste ta mera på varandra!

Det är inte bara det att det är skönt att få en klapp eller att någon masserar dig i nacken – det är även bra för din hälsa. När vi blir berörda fysiskt, så skickar kroppen iväg hormoner som gör att vi mår bättre.

När vi vill visa omtanke mot någon som har det svårt, en vän som är ledsen, ett barn som har ramlat och slagit sig eller när vi ska lugna ner någon så gör vi det oftast genom att ta på henne eller honom.
Detta sker oftast helt intuitivt, det sitter i ryggraden på oss att sträcka ut en hand för att hjälpa någon. Vi ger kärlek och omtanke genom detta agerande men även så ger detta impulser till hjärnan.

Under vår hud sitter små sensorer som reagerar vid beröring, de sänder iväg signaler till den delen av hjärnan, Hypotalamus som sköter kontrollmekanismen för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn. I den startas produktionen av olika viktiga hormon, bl.a. Oxytocin som är kroppens lugn-och-ro hormon.

Så förenklat kan man säga att när någon smeker dig, så skickas det iväg signaler till hjärnan (Hypotalamus) som sätter igång att producera lugn-och-ro hormon (Oxytocin) vilket gör att vi stressar ner. Detta hormon sänker även vårt blodtryck, sår läks snabbar, och vårt immunförsvar stärks – det är med andra ord livsviktigt att få kramas emellanåt.

Det tråkiga är att vi idag kramas för lite, beröringar mellan människor är mer och mer en sällsynt företeelse. Det beror på olika saker bl.a. att vi inte prioriterar närhet till varandra, vi är inte trångbodda som vi tidigare under vår historia varit, vilket per automatik innebar att man ”råkade” vidröra varandra när man samsades om ytan.

Dessutom så hade vi förr en närhet till husdjur på ett helt annat sätt, tänk er den mjölkande pigan som lägger sitt huvud intill kossan – det är också en typ av beröring som sätter igång produktion av lugn-och-ro hormonet.

Ja, även beröring och närhet till ett djur skapar produktion av Oxytocin och är ett bra komplement för att få beröring, det som brister då är den sociala samvaron som är nog så viktig för oss människor – men ur ett hälsofrämjande perspektiv så är en katt i knät nog så bra!

Det är så att ha husdjur är hälsofrämjande, och allt oftare rekommenderar läkare/stressterapeuter till patienter att just skaffa sig ett djur – ett djur att ge och få beröring från.

Lugn - och ro hormonet är dessvärre en färskvara, du kan inte spara den i speciella feelgood depåer, utan man måste kontinuerligt fylla på lagren. När du får en kick av Oxytocin så gäller den bara i några minuter – det är allt. Detta medför helt enkelt att du måste kramas ofta och länge, och det kan väl inte vara så svårt?

Det kan räcka med att göra saker man tycker om, ligga i badet, klappa katten för att produktionen av lugn-och-ro hormonet ska skjuta i höjden, men handen på hjärtat att få vidröra och bli berörd av någon som man tycker mycket om slår väl det mesta… tänk att man kan nästan bli ordinerad att hångla, är det inte underbart så säg!

Liten meditationsövning

Mental träning steg 2

Att meditation ger ett välbefinnande och är avstressande är något som de flesta av oss känner till. Men hur gör man? Ja, visst kan man gå på kurser och lära sig en massa olika tekniker och metoder. Men det finns enklare modeller som egentligen bara kräver lugn o ro, en stol och så var det ju det där med tiden; en halvtimme räcker. Så vad hindrar dig från att testa?

Övningen som jag kommer presentera tar högst 30 minuter. När den ingår i dina dagliga rutiner, är det bra om du försöker göra den upp till två gånger per dag.

Välj en tid då du vet att du med största sannolikhet får vara ifred och hitta en lugn plats. Stäng av telefonen och musik eller andra typer av distraherande ljud – det ska vara tyst och inget som kan pocka på din uppmärksamhet.

Platsen som du väljer bör vara samma som du kan återvända till varje gång som du ska meditera, att använda samma ställer förstärker effekten av övningen.

Så då börjar vi:

• Sätt dig så till rätta på en stol, som ger bra sittkänsla. Den får inte vara för skön så att du somnar, men ändå bekväm. Sitt rakt, med huvudet och halsen i bekväm ställning – titta framåt. Om du väljer att ligga i sängen bör du tänka på att inte somna, och väljer du golvet ska du sitta så skönt som möjligt (man behöver inte sitta i Lotusställning, som de flesta tycks tro).

• Slut nu ögonen och lägg händerna på knäna. Om du ligger ner så kan du låta armarna ligga utmed din kropp. Koncentrera dig nu på din andning. Sakta andas du tyngre och tyngre, ända ner i magen ska inandningen nå, använd magen/diafragman för att ta tag i andningen. Följ andningen in och ut direkt utan uppehåll, gör detta i någon minut. Tänk att dra ner andningen ner i magen, sedan ut igen om och om igen.

• Förflytta nu koncentrationen till att fokusera på ditt ansikte. Slappna av i olika muskelgrupper, pannan, ögonen, o.s.v. slappna av i käkarna, låt tungan ligga slappt i munnen. Gå vidare igenom kroppen, med att stanna till vid axlarna, se till att du slappnar av där. Sedan i händerna och fingrarna – vidare till bröst, mage, slappna av och släpp på alla spänningar. Gå vidare till lår, knä, anklar för att slutligen slappna av i fötterna.

• Fokusera nu på andningen igen, se till att du håller en regelbunden lugn andning. Under varje inandning så lägger du till ljudet; såuuu utan att röra läpparna. När du andas ut, så säger du hmmmm utan att röra på läpparna. Låt detta nu fortlöpa under 10 – 15 minuter, under tiden som du säger; såuuu vi inandning och hmmmm vid utanding, allt utan att du använder läpparna.

• Ta kommando över dina tankar under övningen. Om bekymmer eller andra typer av distraktioner kommer, låt dem komma men släpp dem sedan igen, så att du kan koncentrera dig på andningen och ljuden igen.

• När det är dags att sluta ska du ta ett par riktigt djupa in- och utandningar för att slutligen öppna ögonen.

Övningen är till för att du ska släppa på kontrollen och befria sinnet från en massa negativa tankebanor. Att släppa taget, är kanske en av de svårare sakerna att lära sig, men ett måste för att må bättre.

För att lära sig känna flera dimensioner av dig själv så måste du lämna det invanda och släppa på kontrollen. Då kommer du hitta dolda sidor, som du inte visste att du hade – och som kommer berika dig och göra dig starkare.

Belöningssystemet gör oss tjocka!

Vårt magomfång blir bara större och större, ja den översta byxknappen trycker in precis i samma nivå som naveln – det gör ont! Varför blir det så? Jo, det är bl.a. stress och sött som gör att vi sakta men säkert går mot någon som liknar Barbamammans kroppsformat, rund om magen.

Om detta kan vi läsa i dagens SvD (10 mars 2010) där dr. Martin Ingvar skriver om ”Stress och sött bygger buk”.

Orsaken till detta beror på att vårt belöningssystem sitter hjärnan. Detta system skapades från en tid då vi som art, ständigt sökte efter föda. Den är till för att vi ska göra saker som är bra för vår arts överlevnad; där ingår att sova, älska och äta. Snabba kolhydrater är det enklaste och mest lättsmälta ämnet för vår hjärna. Därför är den så populär för henne, den kräver minimal insatts att förvandlas till socker, som den älskar!

När vi är stressade så omvandlas socker till fett, som samlas speciellt i buken. Ingredienserna för detta är vår moderna livsstil; för mycket negativ stress, snabba kolhydrater; som godis, vitt bröd och pasta, för lite sömn och motion kokar ihop allt till en soppa som gör att vi blir tjockare och tjockare.

Ju, tröttare vi är desto mer skriker hjärnan, vår supervisor efter mera energi – och då vill hon speciellt ha snabbverkande saker, speciellt då socker eller snabba kolhydrater är populär ingredienser för henne. Den stora boven är stresshormonet; kortisol som triggar upp vår hungerkänsla.

Dålig sömn och negativ stress är de viktigaste faktorerna varför vi går upp i vikt!

Under sömnen så arbetar kroppen för fullt för att normalisera ämnesomsättningen, blir det rubbning i detta så påverkar det vår vikt. Motion sätter igång att tömma på glykogendepåerna som i sin tur reglerar insulinnivån.
Insulinet är det som tar hand om kolhydraterna, om vi äter snabbmat hela tiden så minskar känsligheten i insulinsystemet och nedbrytningen av kolhydraterna blir försvagat. Hjärnan som gillar socker, blir väldigt glad över detta och ser till att suget efter snabba kolhydrater blir konstant.

Belöningssystemet är själva dirigenten som gör att du väljer kortsiktig energi = snabbmat när blodsockret faller. Om vi ständigt matar hjärnan med socker så blir suget slutligen ett krav.

Lösningen är enligt Dr.Ingvar; att se till att hålla blodsockret i en jämn kurva utan att hamna i berg- och dalbana som det lätt blir när vi äter fel. Om vi vet hur vårt system fungerar så blir det lättare att ta kommando över den, enligt honom.

Ät långsamma kolhydrater, nyttig fett och grönsaker så blir du inte hungrig lika snabbt och håller blodsockret på en jämn kurva – se där är själva essensen av hur vi ska äta.
Du måste se till att få tillräckligt med kalorier, nyttig mat ger bra näring och du håller dig mätt längre. Om du äter fel så blir ditt humör påverkat negativt och du får höga insulinpåslag. Allt du tänker på blir mat och ätande. Hjärnan kommer att göra ALLT för att du ska stoppa i dig så mycket socker som är möjligt. Den skriker ut; hjälp vi svälter – det är kris, vi måste ha något sött – och det snabbt!

Nyckeln till framgång när det gäller kosten det är vad du äter som avgör hur mycket du äter. Om du äter mat med lågt GI-värde och bra fett, är det lättare att äta färre kalorier. Med en jämnare blodsockerkurva kommer inte kroppen att reagera när du går ner i vikt.

När det gäller fett så är det inte alls lika farligt som man oftast hör, däremot ska man vara noga med vilken typ av fett man stoppar i sig. Fett är inte lika beroendeframkallande som socker, det fett däremot gör är att det frisätter serotonin, som inte bara gör att vi blir gladare och lyckligare utan även dämpar aptiten. Så om du äter fett så blir du gladare och mättare. Men om man blandar fett och socker, så tar sockret över belöningssystemet i hjärnan och mättnadskänslan försvinner.

Så det vi ska tänka på är att äta långsamma kolhydrater och nyttiga fetter. Hålla en jämn blodsockernivå, eftersom ju snabbare svängningar blir suget efter sötsaker större.

Kroppen blir stressad av mat bestående av snabba kolhydrater i stora portioner och vi äter på oregelbundna tider. Stresshormonerna gör att vi i dessa lägen väljer mat som snabbt gör att blodsockret åker upp i bra nivå igen, detta är dock en kortsiktig lösning, vi blir snabbt hungriga och sugna på något igen och vi blir tjocka.

Om vi dessutom lurar kroppen genom att ge den substitut för socker; ex. light läsk eller alkohol så lurar vi kroppen på ett felaktigt sätt, kroppen tror att hon ska få socker och kroppen reagerar med att höja insulinnivån. Som i sin tur leder till att blodsockret faller, vi blir sugna på något gott och vi blir feta!

Ju snabbare vi bestämmer oss för att ändra vårt beteende, och sluta upp att vara fången i ett belöningssystem som gör att vi äter fel desto snabbare kommer vår likhet med Barbafamiljens kroppsideal bli ett minne blott, vi kommer byta grupptillhörighet och må så mycket bättre.

Om du vill läsa hela artikeln så kan du finna den på följande länk; http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/hjarnmonstret-bygger-bukfettet_4401373.svd

Fyra energikickar för att orka njuta av livet!!

Fyra knep att ta till när du behöver koppla av!

Hur är det, ser du till att ta små micropauser under dagen eller är du hela tiden högeffektiv så att du ignorerar ditt behov av att ta igen dig emellanåt?

Allt för att du ska kunna hinna med så mycket som möjligt, är det så dina dagar ser ut eller …?

Hur mår du på fredagen när du kommer hem efter en veckas arbete, är du helt slut och tänker bara – gud vad jag ska sova hela helgen.

Om du istället tagit dig tiden att emellanåt stoppa in några minuter då och då med olika typer av avslappning så skulle fredagen troligen se helt annorlunda ut. Då skulle du istället tänka; jippiii äntligen fredag och nu ska jag ha himla kul hela helgen med bara en massa energitillförande aktiviteter på min agenda!

Det är faktiskt så att om du bara tar till dig lite micropauser under dagen så orkar du mer och får en massa extra energi. Det är speciellt fyra tekniker som hjälper och bidrar till att du i slutändan mår bättre.

De är:

1. Hjärnkemin; När du aktivt använder musklerna så frigörs endorfin, kroppens eget morfin. Det gör dig på gott humör och mera avspänd. Det sker när du exempelvis gör olika motions-, yoga- och meditationsövningar.

2. Andningen; All avslappning sker genom att du kontrollerar din andning. När vi är avslappnande så andas vi ända ner i magen. Alla kroppens celler får därigenom syre och lugn infinner sig. När du är stressad så blir andningen snabb och ytlig. Du kan påverka andningen och på så sätt lugna ner dig och hämta kraft. Detta sker genom olika andnings- och avslappningsövningar.

3. Mental träning; Ta kommando över dina tankar och flytta fokus från det som du upplever är stressande och som du stör på och tänk på positiva saker istället. Genom affirmationer eller visualisering kan du jaga bort hjärnspöken och bryta negativa tankebanor. Koncentrera dig på andningen för att frammana känslor av värme och tyngd i olika kroppsdelar.

4. Muskler; Du kan inte slappna av om dina muskler är spända, det är faktiskt helt omöjligt! Om du är stressad så spänner du medvetet eller omedvetet dina muskler. Lär dig att tyda din kropp, så att du vet när dina muskler är avspända och hur det känns då. Genom att du får din kunskap om dig själv kan du lära dig att muskel för muskel slappna av och uppnå ett avslappnat tillstånd.

Så lär dig att ta kontroll över din kropp och dess funktioner så kommer du att kunna njuta av din ledighet, istället för att som nu bränna all ork under vardagen!

För i slutändan så måste vi ju få energikickar för att orka njuta av livet!

Vanliga stressymptom

När stressen slår till så kommer den oftast inte med buller och bång, nej den kommer smygande och oftast så märker du inte när det berömda måttet är rågat.

Dagens inlägg blir mer av en liten blänkare på vanliga symptom som du själv eller någon i din närhet kan ha av, när du har för mycket av negativ stress i dig.

Om du bara är lyhörd och observant så kan du själv upptäcka signalerna som din kropp skickar ut, hela tiden. Vanligast är dock att vi stoppar huvudet i sanden precis som strutsen, och ignorerar vår kropps signaler.

Dessutom så har du en gång i tiden fått diagnosen på utmattningsdepression, så rusar du in i den berömda väggen snabbare – din stresströskel har halverats.

Det är därför av yttersta vikt att du blir ännu bättre på att läsa av dina reaktioner och reagera snabbare än tidigare. Detta ställer dessutom större krav på oss som befinner oss i någons närhet som har mått dåligt av stress, han eller hon kommer med största sannolikhet inte själva märka när det rusar på i för snabbt tempo – de tappar lättare kontakt med sin egen förmåga av hur mycket de egentligen kan utsätta sig för. Då måste vi som vänner sätta upp stoppskylten och säga; Nu måste du vila!

Här kommer några av de vanligaste, tidiga signaler på att du har för mycket stress.
Känner du igen några av dem? Du ska utgå från ditt normala beteende och upptäcka eventuell skillnad.

• Du blir lättare irriterad

• Du gör fel, som du vanligtvis inte gör

• Du glömmer fler saker

• Du har mindre energi än vanligt

• Du måste plötsligt göra en extra insats, när du löser uppgifter som tidigare var rutin och löste sig utan problem

• Du har inte lust att göra något längre och tycker inte att saker och ting är lika roliga som tidigare

• Du har svårare att somna

• Du vaknar flera gånger under natten

• Du vaknar tidigare än du brukar

• Dina tankar kretsar kring problem istället för lösningar

• Du har oftare huvudvärk eller magproblem

• Du blir ofta missförstådd - eller så förstår sig ingen på dig alls

Ja, detta är typiska reaktioner när kroppen säger ifrån och på ett snällt sätt ber dig; kan du ta det lite lugnt nu! Du håller inte på att gå in i väggen, eller kommer att bli sjukskriven för lång tid framöver - nej, så farligt är det inte. Kroppen ger dig bara lite indikationer på att om du inte tar det lugnt så kan det hända att du och kroppen med dig kommer att koka över! Motorn kan inte gå på högvarv hela tiden, ibland måste man växla ner - annars kan den skära sig!

Du måste varva ner emellanåt!

Stress är faktiskt något riktigt bra, problemet är att vi allt för ofta inte stressar ner utan ständigt har för många järn i elden. Det vi måste lära oss är att byta ut negativ stress mot positiv, att lära oss varva ner och det snabbt!

Att ha fullt upp är inte skadligt, snarare tvärtom det är viktigt och gör att vi mår bra. Det är bara att lära sig att se till att vi mellan stressperioderna tar oss tiden att vila.

För allt för många av oss går livet bara runt, runt. Vi befinner oss i ett hamsterhjul – ett evigt kretslopp som består av; jobb, barn, hemmet, släkt och vänner – allt ska vi hinna med att ta hand om. Detta är i och för sig inte skadligt, snarare så ger det oss energi, vi blir mera effektiva och i slutändan så mår vi bättre. Detta grundar sig på en enda sak och det är att du stressar rätt och varvar ner emellanåt.

Om vi inte hade förmågan att stressa skulle vi vara döda, vi skulle inte orka leva och det skulle inte finnas någon energi till att ta oss framåt. Att ha ett måste, inkluderat med en gnutta stress är själva drivkraften för vår existens.
Stress är en överlevnadsmekanism, det är med andra ord något riktigt bra – problemet är inte stressen i sig utan bristen på jämvikt i tillvaron. Lika delar stress med vila måste vara vårt livselixir.

Det är vår hjärna som ställer om sig inför olika faror, håller du på att bli uppäten av lejon eller påkörd av en bil när du passerar ett övergångsställe så ställer kroppen om sig till försvar för denna fara som dykt upp.

Dessvärre så är det så att samma mekanism sätts igång om du oroar dig för något som kanske kommer ske eller när du frustrerad springer efter bussen. Samma stresshormonspåslag inträder oavsett stress = fara.

Om du nu ofta är orolig för framtiden, blir frustrerad när ungarnas rum är ostädat, att inte hinna med deadlines o.s.v. så kan vem som helst förstå att detta ständiga stresspåslag är inte att rekommendera – det är inte nyttigt! Om du är ständigt stressad och du aldrig får vila kommer göra att din kroppen till slut tar skada.
Därför så är en viktig del i stresshantering just att lära ut att byta negativa tankar mot positiva.

Men ändå viktigare är att lära sig att varva ner, att ta kommando över sina tankar så att hjärnan får vila – och det ska ske snabbt! Detta sker förslagsvis genom avslappningsövningar ex. andningsövningar. Ett annat sätt är att koppla av med saker som kräver din absoluta närhet, att leka med barn är genialt, eller bara stirra ut genom fönstret, ta en fikastund med kollegor etc. Dessa avbrott i det dagliga pusslandet, är oerhört viktiga, de kallas för micropauser. Ni behöver inte lägga er ner för att hämta styrka, nej bara se till att skingra tankebanorna från alla måsten!

Det är oftast när vi är lediga som vi blir sjuka i utmattningssymptom. Detta kan bero på att immunsystemet styr det så att när vi har tid så blir vi sjuka, då det passar bättre. När vi utsätter oss för en stressad verklighet triggas andra funktioner upp i vår kropp, som gör att vi inte känner att vi stressar för mycket. Detta Moment 22 tillstånd gör att vi kan mala på utan att ta notis om hur vi egentligen mår. Så när vi får lite respit, och tar igen oss – då reagerar kroppen genom att vi blir sjuka.

Man kan säga att stressjukdomar är baksmällan av för långvarigt idogt stressande. Oavsett vem du är, hur mycket stress du klara av, så blir det i slutändan att baksmällan kommer. Det är precis som alkohol, helt individuellt hur mycket och ofta du kan dricka. Somliga kan dricka oftare än andra utan att bli påverkade eller beroende, medan andra klara av mindre. Precis likadant är det med stress, det är helt individuellt hur mycket just du klarar av, men en sak vet vi det är efter ett tag säger kroppen STOPP, det är 100 % säkert.

En liten avslappningsövning att öva på i helgen, den är bra att använda när du snabbt behöver slappna av ex. på jobbet.

• Koncentrera dig på att slappna av. Fokusera uppmärksamheten på din andning och ta ett djupt andetag och håll andan.

• Håll andan samtidigt som du spänner en bestämd muskelgrupp, t ex i ansiktet, i benen eller i armarna.

• Slappna av i musklerna igen samtidigt som du långsamt andas ut. Känn hur spänningarna lossnar och dra axlarna tillbaka. Upprepa övningen tills du har gått igenom muskelgrupperna.

Att kommunicera bra i grupp!

Dagens inlägg kommer att ta upp kommunikationsproblem på främst arbetet, men även i andra grupper som man hamnat i förslagsvis; dagis- och föräldragrupper, föreningslivet, bostadsrättsföreningen m.fl.
Charlotte Lundgren, är en samtalsforskare och har just forskat i hur man bäst samtalar på en arbetsplats.

Det hon påvisar är att ute på arbetsplatserna sammansätter man grupper utifrån att det finns representanter från alla avdelningar med skilda åsikter och bakgrund. Detta gör man för att alla ska få sin åsikt hörd, och ingen ska känna sig glömd.
Vad händer i en sådan grupp? En grupp som består av alla typer av människor med skiftande åsikter och yrkesperspektiv? Att det kan uppstå komplikationer och problem med kommunikationen är ganska stor.

Charlotte Lundgren menar att det man ska utgå från och fokusera på är strategierna som stödjer en god dialog.

Att kasta sig in i en diskussion med ett tydligt ställningstagande, är inte ett sätt att stödja en god dialog i arbetsgruppen. Det man istället ska göra är att vara öppen för frågor, ta sig tid att svara och vara öppen för andras åsikter, som kan grunda sig från att de har ett annat yrkesperspektiv än sitt eget.

A och O för god kommunikation är att samtalet inte är för hårt styrt och att alla har möjligheter och rätt att få yttra sig. Det finns utrymme för lyhördhet och högt i tak. Att alla ska känna att deras ståndpunkt är viktig och att de alla kan påverka hur samtalet utvecklas.

Det är viktigt att alla tänker igenom vilka faktorer är det som gör att alla kollegor kan hänga med i samtalet och den egna tankegången. Vad kan vi tänkas tycka vara självklarheter för oss själva men kanske inte för de andra? Vad behöver jag förklara och motivera?

Ett sätt att komma åt den problematiken är att skicka ut öppna frågor, där man inte låser sig i givna positioner. Dessa frågor kan vara ex. ”Jag tror att det kan vara så här, vad tycker ni?” eller ”Jag är bekymrad, har ni någon lösning?”

Det man ska tänka på när man hamnar i grupper kollegor/vänner möts med olika perspektiv på arbetet/frågeställningarna är:

• Kasta dig inte in med redan givna åsikter i diskussioner

• Tillåt alla att få göra sig hörda

• Ställ öppna frågor

• Låt inte samtalet vara för hårt styrt

• Lyssna, lyssna och åter lyssna

• Ta in nya åsikter, ventilera dem och var öppen för att ta till dig nya tankegångar

Vem äger din tid?

Bestämmer du själv över din tid?

Ja, vem äger din tid? Frågan är inte helt tagen ur intet, utan är i högsta grad relevant. För väldigt många är det ett problem med att få tiden att räcka till. Vi pusslar och pusslar för att få det att fungera. Detta eviga trixande kanske är den moderna människans allra största utmaning – att få dygnets 24 timmar till att bli 34 istället.

Problemet är oftast att vi har olika förväntningar från olika delar av vårt liv, och de blir bara högre och högre, både från oss själva men även krav från andra.

Vi går tillbaka i tiden, då ett jobb bara var just det ett jobb. Man gick till sin arbetsplats, utförde det man förväntades göra, fick sin lön. Detta utfördes utan att man tänkte speciellt mycket på jobbet, man investerade inte med hela sin själ utan det var bara något man skulle göra. Det fanns givna regler hur man skulle utföra sitt jobb, och hur mycket man skulle leverera – det fanns inga oklarheter vad som förväntades av dig i ditt arbete. Det var lätt, överskådligt och krävde egentligen inget större engagemang.

Idag ser det helt annorlunda ut för de flesta, både på gott och ont. Det finns egentligen inget företag idag som inte erbjuder indirekt eller direkt sina anställda personalutveckling och eget ansvar.
Detta är självklart jättebra, att alla som jobbar känner sig delaktiga och har litet men ändå ett visst inflytande över sitt jobb. Det finns dock en baksida av myntet, det kräver stort engagemang och kreativitet från dig som löntagare, som i sin tur grundar sig en enda sak; att du har tid för detta!

Det forsätter sedan i hemmet. Förr i tiden, under den ljuva hemmafrus eran så låg huvudansvaret för hemmet hos kvinnan. Det passade givetvis den yrkesarbetande mannen perfekt ur ett tidsperspektiv – men idag ser det annorlunda ut. Ingen vill ha tillbaka det (i alla fall inget skulle erkänna det högt), kvinnorna har tagit ett stort steg framåt och tagit sin beskärda del av yrkeslivet. Detta är givetvis bra!

Vi efterstävar alla kvalitetstid, att få umgås med våra nära och kära är oerhört viktigt för oss. Dessutom ska vi delta i personlig kompetensutveckling på jobbet, engagera oss i företaget, hitta tid för ”egen-tid” och leta dammråttor i alla hörn – detta går liksom inte ihop. Då har jag ännu inte nämnt det som kanske är det mest extensiella; att se till att det finns tid att vårda kärleken och relationen.

I dagen relationer så är vi inte enbart arbetskamrater som har ett gemensamt mål att ta hand om våra barn och hushållet ska fungera. Nej, idag så vill vi att vår partner också ska stimulera oss både på det intellektuella planet som det kreativa och för att inte säga på det sexuella.

Det är nu problemet dyker upp; alla dessa engagemang och arbeten kräver en sak; massor av tid! Minst 34 timmar per dygn, det fattas 10 timmar för att vi ska hinna med allt. Ekvationen går liksom inte ihop.

Det vi måste lära oss är att börja prioritera; vad är viktigt och vad är mindre viktigt?

Några goda råd:
• Avsätt 15 minuter i slutet av varje dag för att planera nästa dag
• Lista dina uppgifter – prioritera dem efter brådskande – icke brådskande/oviktiga – viktiga uppgifter
• Planera din kalender

Men det viktigaste är att lära känna sig själv, ta reda på vilka livsmål du har – skapa sedan delmål utifrån dem och följ dina val.

Utgå alltid från dina egna behov, bejaka dem.
Ha självrespekt och stå för det du känner och tänker.
Följ din intuition, ha tillgång till dina känslor och värderingar.
Våga lita på att det dina val och prioriteringar är rätt.
Stå på dig!