Vem håller jag på att bli?

Dagens inlägg kan vara nog så smärtsam betraktelse, men nog så viktig. Många av oss har lätt att sätta epitet på andra, avverkar snabba åsikter om hur han eller hon är. Det vi oftast glömmer är att vända blicken inåt och gradera oss själva och vad vi är.

Vem är jag på väg att bli?

Ja, stanna upp och ställ dig frågan; vem håller jag på att bli?

Har du den självinsikten så att du kan notera att den personen du tror, vill vara kanske föga stämmer överens med den du håller på att bli.

Allt för ofta så är sanningen den, att de personer som vi retar oss mest på har väldigt mycket gemensamt, ja precis oss själva. Deras dåliga sidor är spegelbilder av våra egna, dem som vi ihärdigt försöker gömma undan, förneka deras existens men som sipprar ut hela tiden och avslöjar oss.

Ekorrhjulet, snurrar snabbare och snabbare, vart tog alla drömmar vägen? Är du fast i ett spår som håller på att dra iväg med dig långt från dina drömmar, ideal och önskningar.

Så, åter igen; Vem är jag på väg att bli?
Håller jag på att bli en surpuppa, gnällspik, streber som tappat all empati eller glömt att njuta av livet?

Lär dig säga nej!

Midsommar, dans kring stången, alla vänner samlas runt det dignande sillbordet, grande finale kommer jordgubbarna in… kan det bli så mycket bättre. Förväntningarna är stora, solen ska lysa, blommorna dofta och alla ska vara glada. Men det finns allt för många MÅSTEN, och någon måste serva och hålla i allt. Är det du eller har du någon annan som ALLTID blir den som får ta hand om hela baletten?

Dagens inlägg kommer handla om att kunna säga nej, nej med ett leende!

Om det inte är midsommar, julafton eller någon annan tidpunkt, så finns det några som ständigt hamnar i situationer då de belamras av förpliktelser som de gärna skulle vilja slippa. En den ena en det andra rycker och sliter i dig.

Kom, kom hjälp mig med detta, vi behöver dig, det här kan du göra… känner ni igen formuleringarna? Ja, om ni tillhör den skaran av behjälpliga medmänniskor, så hamnar ni ofta i skottgluggen. Det är helt okej att hjälpa andra, det är faktiskt inte bara okej, utan är oerhört viktigt för alla om vi vill växa inombords. Att få hjälpa andra, ger mer tillbaka än det tar. MEN det finns gränser!

Ibland så hinner du inte.
Ibland infinner sig olust.
Ibland kan man inte.

Ja, det finns en massa ibland, som ligger som ett ok på dina axlar, för du ställer givetvis upp. DU STÄLLER ALLTID UPP. Men det är ibland helt okej att säga nej tack. Bara man berättar varför, det är själva kärnan varför det kommer att fungera. Samt att man säger nej med ett leende. Ett surt vresigt nej utan att säga varför, det ger negativ effekt.

Säg som det är; jag har inte lust, kan inte, hinner inte; därför att… sedan ler du vänligt!

Jag kan garantera att de flesta kommer acceptera det och hitta andra lösningar (kanske de kan fixa det själv), för det är inte självklart att just du ska duka av, diska upp efter alla när de sitter kvar och njuter av en god middag.

Så njut av din ledighet, dansa runt stången, ät sillen och ta dig en pärla – sedan så säger du nej tack – ler och har du maximal tur så hjälps alla åt!

Låt hjärnspökena segla bort!

Någon klok person, kommer inte ihåg vem kom på något genialiskt. Så pass användbart att jag tänker vidarebefordra det till er.

Jag har vid flera tillfällen berättat om hur hjärnspöken hemsöker oss titt som tätt. Negativa tankar som dränerar oss på energi och gör att vi borrar ner oss i vanmakt och dåliga omen. Eftersom hjärnan är plastisk, och påverkas lika mycket som om du varje dag äter en extra bulle och tänker; jag tar bara en, imorgon ska jag inte ta någon. Lika säkert som att påven är katolik, kommer ditt midjemått att öka i omfång. Precis på samma sätt påverkas hjärnan, alla negativa tankar om dig själv, ditt liv och förutsättningar sugs in som ett läskpapper och blir efter tag en sanning; en sanning för dig. Detta livselixir kommer att påverka dig och dina val så att de negativa tankarna blir självuppfyllda profetior.

Det är en stark motståndare att ta itu med – men inte oövervinnerlig!

Tänk att du sitter vi en fantastisk stilla å som sakta rinner förbi. Du ser grodor som leker i kanten, alens grenar når nästan ner i vattnet. Blommor doftar och fåglar kvittrar, det är en ljuvlig plats att tillbringa sin lediga tid på. På vattnet seglar löv förbi, kanske även något barn har lämnat kvar en barkbåt eller en stor gren seglar förbi. Dessa material som sakta seglar förbi dig kommer bli vårt hjälpmedel.

Placera alla negativa tankar på löven, det går tillräckligt sakta så att du kan lägga dem ett och ett för att du ska kunna identifiera dem, säga hej då med lättnad. Följ dem med blicken när de sakta försvinner bakom böjen. Se där, där försvinner ångesten och bojorna som håller dig kvar och nekar dig lycka och framtidshopp.

Varje gång du genomsyras av negativa tankar, gamla minnen som sårar och gör dig illa. Plocka då fram minnesbilden av ån, placera dessa på lövet och låt dem segla iväg. Troligen så kommer de tillbaka men då är det bara att lägga dit dem igen.

Denna meditationsövning tar några minuter, ge dig den tiden och släng bort alla negativa tankar – men du, gör du nu, vänta inte tills imorgon, skjut inte upp dina möjligheter att må bra.

Spräng dina gränser!

Åh, om det inte vore för det skulle jag göra det. Känner ni igen resonemanget? Självklart, så är det för de flesta av oss. Vi är fast i låsta tankebanorna och önskningar blir just endast en önskan. Vi sätter upp gränser för vad som är möjligt. Om det inte … skulle jag... Känner ni igen formuleringen?

Någon vis person myntade begreppet; Det är bara din fantasi som sätter dina gränser. Och så är det, för om du kan tänka dig något, så är det möjligt. Vi själva sätter upp våra svåraste hinder att ta oss över, antingen genom dåligt självförtroende, självkänsla eller rädsla.

Om vi istället skulle göra ett tankeexperiment; Om allt var möjligt, vad skulle du då göra? Bortse från alla negativa tankebanor, bortse från ordet; inte. Vad skulle du då göra?

Så dagens tankeövning är att bortse från det omöjliga, utan istället tänka att det finns inga; det går inte, vad skulle du vilja göra?


Nästa steg, är givetvis att ta fram strategin, vägen för att uppnå din önskan. Varför går det inte att genomföra? Vad hindrar dig? Ringa in hindren, och tänk ut en plan hur du ska övervinna dem.

Men glöm inte; kan du tänka det, så är det möjligt! Det är bara brist på fantasi som sätter stopp för dina önskningar.

Lycka till!

Vad ger dig livskraft?

Sitter och tittar ut genom fönstret, gräset lyser grönt och himlen är gråblå. Katten vilar på soldäcket. Livet är gott att leva!

Här i min alldeles egna oas, finner jag min energi och laddar mina batterier. Här får jag stoppa händerna i jorden, se potatisen växa och höra på naturens symfoni av ljud, fåglarnas kvitter, suset i björkarnas löv och havets vågor. Men framförallt bara finnas till och leva i min egen takt.

Dagens tankeövning är att du ska reflektera över vad som ger dig livskraft.

Var finner du livsglädjen och var laddar du batterierna? Det kan vara en plats, ett tillstånd, en människa, någon aktivitet eller upplevelse, men det är just detta som du behöver för att få livskraft.

Var någonstans mår du som allra bäst?

När du ringat in din bensinpump i livet, gå vidare och försök komma på varför du känner att just detta ger dig energin för att må bra?

I slutändan, vill jag att vi ska försöka att hitta den energin som ger oss livskraft, inom oss själva. Hitta vårt inre rum, låsa upp dem och släppa loss den lavaström av livskraft som vi alla bär inom oss.

Men först så måste vi ta reda på, vad är det som ger oss livskraft? Var inte rädd om du inte direkt kan finna det. Ibland kan allt gå så fort att du glömmer vad du egentligen behöver, vad som betyder mest för att just du ska må bra, stanna då upp och låt alla dina sinnen sakta förnimma känslan, du har svaret inom dig!

Det perfekta ögonblicket

Sommaren står för dörren, eleverna rusar ut för att möta den stora ledigheten. Syrenen blommar och allt doftar av förväntan. Semestern står och lurar bakom dörren, snart blir det långa lediga dagar.

Under sommaren kommer jag kontinuerligt lägga in små övningar, lätta att utföra och kräver egentligen inget utom att du stannar upp och reflekterar över något som jag föreslagit. Tankenöten är till för att hjälpa dig att uppnå mål som du har satt upp för dig och ditt liv.

Idag föreslår jag att du reflekterar över följande:

Tänk igenom på vad du upplever som perfekta ögonblick i ditt liv. Klä dem i ord och visualisera dem inom dig.
Återkom kontinuerligt till dessa ögonblicksbilder och försök att analysera hur du känner dig när du befinner dig i dessa perfekta stunder. Försök att fånga känslan inom dig när allt enligt dig är perfekt!

Njut av ditt liv, stanna upp och reflektera och glöm inte att fånga dagen!

Bli stark i hängmattan

Mental styrka och att tänka positivt, se där är själva injektionen för att vårt liv ska bli perfekt. Överallt så får vi rådet, tänk positiv, var stark! Men vad menar man egentligen med att vara mental stark? Och kanske ännu mera intressant, hur uppnår man mental styrka?

Svaret på vad det innebär att vara mental stark, är att man i sitt dagliga liv förhåller sig positiv till olika situationer som man ständigt möter, och göra det på på ett konstruktivt sätt. Att snabbt läsa situationen, inse vad problemet är och därefter snabbt övergå till att bemöda sig att lösa det.

Allt grundar sig i din uppfattning av din självbild och till vilket förhållningssätt du har till dig själv och din omgivning, alternativ uppgiften du ska konfronteras mot. Om vad självbild är och självkänsla har jag skrivit om i inlägget Är din självbild förlegad?

Det som skiljer sig mellan en person som har den mentala styrkan och han som inte har det är att, den första går snabbt över från att se att här har vi ett problem till att börja försöka lösa det. Den andra personen, stannar upp inser att här har vi ett problem, men sedan rotar han sig fast vid detta konstaterande och blir kvar där.

För att uppnå denna mentala styrka, måste du arbeta på din självbild och stärka den. Det finns inga andra, snabbare och genare vägar att ta till för att uppnå detta. Först och främst ska du peppa dig själv, på daglig basis! Varje dag ska du högt och tydligt tala om för dig själv, hur bra du är samt definiera dina mål, och upprepa dem också varje dag. Om affirmationer, som det här kallas för har jag skrivit i många tidigare inlägg, bl.a. Inre monologer stjäl vår energi.

Du måste lära dig att jaga bort hjärnspöken, ta kommando över destruktiva tankebanor och övergå till att tänka positivt, där du bestämmer dina tankar, bilder och känslor.

Några tips
• Varje dag ska du träna på att visualisera (se i bilder) det du önskar ska hända, dina mål, det du vill uppnå. Vad ger dig energi, kickar det ska du fokusera dig på.

• Tänk positiv! När du har inre monologer med dig själv, raderar du ord som ”kan inte” ”jag är sämst” till ”jag kan”, ”jag är bäst” o.s.v. Men glöm inte att intala dig själv att du är bra även om du misslyckats, men att du alltid försöker göra det bästa.

• Se positivt på framtiden, sätt upp mål som är inspirerande och som ger dig energi. Ta första steget för att uppnå dit, och inrikta dig på vägen för att uppnå målet. Målet är bestämt, men ibland kan du få behöva ändra vägen, det är helt okej.

• Ge dig tid till avslappningsövningar, så att du rensas från förhöjd stressnivå. Det är först då du kan fokusera på att tänka positiv och bli mental stark.

Nu när både häggen och även snart syrenerna blommat ut, ja snart är det dags för lata varma dagar i hängmattan, solstolen, stranden eller var du nu kommer slappa. Det är NU du ska börja träna på din mentala styrka. Så att när hösten kommer, arbetet intensifieras och höstlöven dalar och novembers mörker lägger sig som en ögonbindel framför våra ögon – då är vi så mentalt starka och ser livet på ett positivare sätt, och vad är väl då lite snöblask, höstregn och mörker – en skitsak!

Ständigt denna dragkamp...

Det ligger inte riktigt i tiden att tillhöra den grupp av individer som vill stanna upp och ta sig tid att reflektera, nej idag är flexibilitet och att ha många bollar i luften vårt livselixir. För att bli betraktad som en modern aktiv människa så är själva ledordet; flexibilitet. Men som vanligt så går det lite i stick i stäv mot vad vår kropp och hjärna trivs med. Ju mer vi använder oss av det gamla vanliga, och liksom går på gammal rutin, desto bättre mår hon.

Vårt vanebeteende motsatts är stress, och vanor är grunden för att vi ska vara fungerande människor. Våra vanor aktiverar vårt belöningssystem i hjärnan och gör så att vi mår bra. Detta glömmer vi lätt bort när vi slavisk försöker vara urbana, moderna alerta människor. Denna ständigt jagande efter förändring gör oss bara stressade och ännu mera desorienterade.

Det mesta vi gör i vår vardag grundar sig i vanor; vi äter, sover och dricker allt är gamla inövade repriser som vi omedvetet eller medvetet hänger oss av dygnet runt. Vissa är nödvändiga för vår överlevnad andra överlever vi utan. Våra tillvägagångssätt när vi möter våra dagliga rutiner går alltid i samma mönster, vi tar kaffe i kaffeautomaten när vi kommer till jobbet på morgonen, vi sätter på datorn, hälsar på kollegor, förbereder middagen, nattar barn, o.s.v. dessa rutiner gör vi oftast helt omedvetet, men inger ändå en trygghet som vi så väl behöver. Vi behöver dem för att klara av att konfronteras av det svåra. Problem som kan tänkas dyka upp, svårigheter som kan finnas i ditt första telefonsamtal, för att klara av dem måste vi känna oss trygga. Det är våra invanda vanor som förskansar oss denna trygghet. Utan tillgång till vardagliga rutiner, eller på grund av omständigheter kommer de i rubbning någon gång, så blir effekten likvärdig som om någon sparkar undan stolen och vi famlar i luften, och faller in i ovissheten.

Stressen är orsaken till att vi har vanor. Ur stress föds vanor, kan man enkelt uttrycka det. vi utsätts från födelse till död för stress, nästan hela tiden. För att vi ska kunna hantera den stora påfrestning och få andrum behövs ett motmedel, och det motmedlet heter vanor. Och allt beror på vår förmåga att vilja överleva. Oavsett om vanorna är tråkiga eller roliga så ger det oss en belöning och vår hjärna får lugn och ro att uträtta stordåd istället för att hantera en kaotisk tillvaro som oförberedda händelser innebär.

Så när du ändrar ett gammalt beteende så protesterar hjärnan högvilt; Låt bli, låt bli säger den med all sin kraft. Oavsett vad det är för förändring så sätter hon sig på tvären. Detta är viktig kunskap att ta till sig, för detta uppstår även när du ska ersätta en dålig vana med en bra! Så om du ska sluta röka, ändra din kost till en mera nyttig, banta, lära dig meditation, ja, i praktiskt taget alla typer av förändringar av dina vanor så säger hjärnan NEJ! Men då ska du veta att det nya som du ska ersätta det gamla med, kommer givetvis att bli en vana efter ett tag! Så se till att du vinner dragkampen mellan hjärnan och ditt nya bättre jag! Det går lite trögt för hjärnan att ta till sig en ny vana, men efter ett tag så ger den med sig. Och det bästa är att när hon tagit till sig en ny vana så blir hon dess bästa förvaltare och propagandaminister. Men du, se till att din nya vana inte blir en ovana, gränsen mellan dem är väldigt flytande och hjärnan bryr sig inte – hon fortsätter att försvara dina vanor, oavsett art.

Putmagen ett stressymptom!

Våra kroppar ser alla olika ut, somliga är tjocka, smala, korta, andra långa. Sedan finns det de som ständigt är smala oavsett vad de äter och andra som bara de äter det minsta onyttigt blir, i alla fall enligt deras egna utsagor tjocka och plufsiga. Men sedan finns det alla oss som begåvats med den s.k. putmagen! Vi är många och vi ökar markant, det verkar som om putmagen har kommit för att stanna. Om vi nu eliminerar sådana orsaker som för mycket onyttig mat, klimakteriet då de berömda Östrogendepåerna plötsligt gör sig påminda, eller en naturlig kroppslig utbuktning just under naveln, ja om vi ändå har en mage som putar ut, ja då kan det bero på stress.

Om vi pressar oss själva så reagerar kroppen, och som jag tidigare har skrivit om så agerar och reagerar vår kropp efter ett schema som grundlades och behållits sedan stenåldern. Vår kropp struntar fullkomligt i att vi lever i det moderna 2010-talet, nej oavsett på vad vi blir stressad utav, så utgår kroppen/hjärnan att vi faran är en jagande tiger eller någon annan utomstående fara. Så hon skickar iväg signaler som säger att nu är det fara på färd, och stänger i och med det ner alla system som inte vi behöver när vi blir jagade av en tiger. Kroppen struntar totalt i om vi blir stressade över att hinna iväg i tid till jobbet på morgonen eller om det är en inre stress som ofta grundar sig i ”duger jag” eller om en galen dåre står framför dig, kroppen skiter fullkomlig i om du utsätts för ”skitstress” eller akut stress, för henne handlar det alltid om liv eller död!

I och hjärnans råa tolkning av situationen, så blir följderna att all typ av energi skickar hon ut till hjärta och muskler, så att vi kan fly från den anfallande tigern, som hon tror att vi blir angripna av. Eftersom faror kan vara långvariga, så bestämmer hjärnan att vi måste försöka behålla våra fettdepåer, så att vi ska orka springa långt, så i ett huj, så förbereder kroppen oss för att bli en maratonlöpare. Speciellt populärt är det att spara fettet på magen, för det är lättare att förbränna än andra ställen på kroppen. Så putmagen är en fettdepå, för att ge oss extra energi för att klara av att springa från anfallande rovdjur! Men eftersom vi inte springer som en etiopisk långdistanslöpare, utan enligt regelboken gör punktinsatser på gymmet eller andra motionsaktiviteter, så blir putmagen större och större om vi går omkring med en ständigt malande skitstress inom oss.

Syndabocken, förutom oss själva som ombesörjer att vi bär på en inre stress, är hormonet Kortisol. Detta hormon, är den som ser till att fettdepåerna byggs upp, det är hon som ser till att du äter mera för att säkra att du får extra energi.

Vad ska man då göra? Jo, se till att inte stressa hela tiden, lev så lugnt du kan. Spar din förmåga att stressa när det verkligen gäller – sluta upp att jaga efter ouppnåeliga saker, tid som ständigt ligger före och ta emellanåt lite time-out. Genom detta så ser du till att nivån på din kortisol ligger jämt, och att kroppen inte alltid är mobiliserad för krig!

Att träna för mycket ger även det en negativ effekt, eftersom vi kroppen blir stressad så om du redan idag tränar 3 dagar i veckan, så räcker det. Utöka inte träningen i tron att din putmage ska minska, kroppen reagerar sannolikt negativt då din stress över att hinna med, putmagens varande eller inte varande skapar fettdepåer, det blir ett moment 22 tillstånd.

När vi stressar mycket så blir ofta sömnen lidande, och blir sömnen lidande så reagerar hjärnan genom att producera mer av stresshormonet Kortisol. För få timmars sömn gör att putmagen får extra bonus och ökar ännu mera. Sömnbrist ger inte kroppen den möjligheten att återhämta sig och kroppen reagerar med att skapa ett reservlager av energi = fettdepåer, orsaken är det vanliga, för att vi ska orka springa från en tilltänkt fara. En fara som inte kommer jaga oss men det fattar inte kroppen. Det är även så att kroppen bearbetar kortisol överskottet när vi sover, så om vi inte sover i minst 7-8 timmar får inte kroppen den tid som behövs för att ställa allt till rätta igen och ladda batterierna igen.