Transit till vårsolen

Nu har vintern slagit sitt järngrepp över oss under en väldigt lång tid, och detta börjar nu visa sig genom att vi känner oss tröttare och tröttare. Glåmigheten har slagit sina bopålar i våra ansikten och vi upplever att all energi har flugit sin kos.

Dagens inlägg kommer ge några tips hur vi ska kunna försöka bota vår trötthet och ge lite extra respit för att orka fram till den underbara våren och då framförallt till ljuset!

Det vi måste allra först prioritera är att se till att vistas så mycket som möjligt ute i den friska luften, speciellt ska vi suga i oss så mycket ljus vi kan. Människor som bor i varmare klimat än vi nordbor, och som har mera ljus per dygn mår bättre och är mindre deprimerade har studier påvisat.

Det är hormonet melatonin som är inblandat i regleringen av dygnsrytmen. Normalt ökar melatoninet när det är mörkt på kvällen, och minskar med dagsljuset.
Ljus och mörker vid fel tidpunkter kan störa melatonininutsöndringen och leda till störd dygnsrytm och sömnproblem. Vissa är mer känsliga än andra för detta och kan hamna i det s.k. SAD-effekt tillståndet (Seasonal Affective Disorder), som beror på att dagsljusets har olika styrka under de olika årstiderna, dessa personer ordineras ljusterapi.
SAD syndromet ger upphov till symptom som nedstämdhet, depression, brist på energi, minskad aktivitet, morgontrötthet, ökat sömnbehov, sug efter sött, hungerkänslor, viktökning, huvudvärk och irritation.

Vi andra som inte tillhör SAD gruppen, som måste gå i ljusterapi, vi kan genom följande tips förbättra vår trötthet och må bättre:

• Sov ordentligt, annars slösar du på dina depåer. Vi behöver 7-8 timmars sömn per natt.

• Motionera, då får hjärnan vila från det intellektuella arbetet som gör oss trötta.

• Njut av maten, ta avkopplande måltider. Stressa inte utan njut av maten så att du kopplar av när du tankar ny energi.

• Ta micropauser, läs en bok, vegetera genom att ex. bara titta ut genom fönstret, gör avslappningsövningar genom att andas lugnt och kontrollerat.

• Träffa goda vänner och lufta dina känslor, håll inte saker inom dig det gör dig nedstämd (se inlagan om inre monologer).

• Lär dig säga nej! Att ständigt finnas till hands även när det tar emot gör dig trött, lär dig säga nej med ett leende.

• Träna upp ditt självförtroende och din självkänsla – lär dig att tycka om dig själv, du kommer att sova så mycket bättre och bli piggare.

• Ta tag i din stress! Stressen är en av de vanligaste orsaker till trötthet; du får ingen bra och effektiv sömn när du väl släcker lampan på kvällen.

Många av mina råd är saker som jag kontinuerligt skrivit och kommer att skriva om i min blogg, gå emellanåt tillbaka till de olika inläggen, läs och lär.

Glöm inte att snart, jag lovar snart så börjar vårbäcken porla, tussilagon lyser gul i solen och björklöven får musöron – ja, det är faktiskt alldeles sant, det kommer att bli vår igen! Det är bara att se till att transitresa dit ska få så bra kvalité som möjligt.

Vad händer när vi sover?

Ja, vad är det som händer när vi sover?
Är det verkligen så viktigt att sova som alla säger?

Vi sover bort en tredjedel av vårt liv – och vi är inte ensamma om att behöva sova – alla varelser, ja till och med insekter måste sova.

Så med andra ord kan man konstatera att det måste finnas en väldigt viktig orsak till varför vi alla har behov att sova, annars är det den största floppen tillsammans med visdomständer och blindtarmen som vi har fötts med.
Ja, till och med den största eftersom både visdomständerna och blindtarmen har fyllt en funktion när vi var gräsätare.

Så varför måste vi sova? Ja, ingen kan egentligen svara exakt varför. Det vi alla märker är att brist på sömn gör att vi blir sega och bortom allt sund förnuft. Det är som om batterierna är totalt slut – vi bara måste få sova!

Om det vore så att vi bara skulle behöva vilotillstånd för att spara energi eller ingå dvala som björnen skulle vi med all sannolikhet blivit skapta för det, men nu är det så att vi måste sova – och det är framförallt djupsömnen som vi behöver.

Sömnen spelar en stor roll för vår kognitiva förmåga; minnet, uppmärksamhet och inlärning behöver sömn, har man kunnat påvisa genom studier. Men det är inte den enda orsaken till att vi måste sova. Eftersom de flesta varelser på vår jord, även de som inte har någon större tankeförmåga måste sova, så kan detta inte vara det viktigaste för vårt sömnbehov.

Nej, den största orsaken är att när vi sover är då återhämtar sig cellerna. När vi sover ändrar sig genaktiviteterna sig i hjärnan och kroppen tillverkar flera viktiga hormoner och proteiner.
Även förändringar i nervsystemet sker när vi sover. Forskare har visat att hjärnan använder sömnen till att ta fixa till de skador som skett under dagen för att vi ska vara förberedda för att möta nya utmaningar dagen därpå.

För att vår hjärna ska kunna fungera normalt, för att vi ska kunna lära oss nya saker och lagra nya minnen måste den vara fit for fight.

Om vi inte kan eller får sova så blir vi helt enkelt dumma, och i slutändan sjuka.

Den här grovstädningen av vår hjärna sker i djupsömnen, och det är då vi reparerar skador som vi fått av för hög stress.

Slutligen kan vi konstatera att det är djupsömnen som vi mest av allt behöver för att reparerar skadorna som vi fått när vi stressat för mycket – dessvärre så är det just den djupa sömnen som är svårast att hamna i när vi är som mest stressade.

Under den lätta sömnen den s.k. REM-sömnen så drömmer vi mycket och är lättväckta, det är den nivån som vi hamnar i när en stressad hjärna ska komma till ro! Vårt mål när vi sover är att komma i djupsömnsstadiet, då vi knappt kan bli väckta och kroppens mekaniker arbetar som intensivast med att reparera de skador vi fixat till under dagen.

Var rädd om ditt hjärta!

I dagens SvD så skriver de om att ändra livsstil för att få ett friskare hjärta. Ännu en gång kan vi läsa hur farligt just stressen är för vår hälsa.

Givetvis så är inte stressen enbart syndabocken för våra hjärt- och kärlsjukdomar, men den finns där som ett mörkt moln. Att notera är att det inte är själva stressen i sig som är farlig utan det är följdverkningarna som kommer i svallvågorna efter att vi stressat alldeles för mycket.

Det finns egentligen bara ett motgift för att mota bort sjukdomarna i och med det att vi stressat för mycket – det är vila, vila och åter vila.
Däremellan ska vi röra på oss kontinuerligt, så bygger vi upp ett bättre försvar inför stressade situationer.

Så lägg upp ditt liv efter följande modell; rör på dig minst 30 minuter per dag (det är bättre att röra sig lite varje dag än gå på ett gympapass två gånger i veckan om vi vill ta itu med vår stress). Sedan ser du till att vila efter perioder med för mycket stress. Oavsett vad du blivit stressad utav, så är det vila som gäller.

Kroppen reagerar exakt likadant om du blivit stressad över att en galning jagat dig som att du blir förbannad och stressad när du missade bussen. Det är i dessa situationer som vi kan se vilka som är bäst förberedda för att hantera den stressade situationen – men oavsett hur du reagerar så behöver din kropp få återhämta sig.

SvD ger 5 åtgärder för att få ett friskare hjärta, de är:

• Sluta röka – rökningen är den enskilt största orsaken till ohälsa

• Ät rätt mat – fiberrik mat (grönsaker, frukt, baljväxter), rätt fett (fleromättat fett; solrosolja, avokado och feta fiskar och enkelomättade fetter; olivolja, nötter, mandel) ger oss ett bra tillskott för att skydda oss.

• Undvik stress – stress, depression och dålig sömn är viktiga orsaker till hjärt- och kärlsjukdomar. Det beror på att stressen får oss att äta sämre, röra oss mindre och det gör att det bildas skadliga ämnen i kroppen. Även buller kan orsaka hjärtinfarkt.

• Motionera mera – en halvtimmes rask promenad om dagen gör stor skillnad. Variera med stavgång, ett gympapass eller simma några längder i bassängen. Tänk på att ge dig själv några mikropauser under dagen – sitt inte för länge utan rör på dig då och då.

• Medicinera rätt – diabetes och högt blodtryck ska skötas om och framförallt medicineras rätt. Slarv gör att risken för att man ska bli sjuk i andra sjukdomar ökar.

Var rädd om ditt hjärta, det jobbar för dig!

Vi pratar och pratar, men ingen lyssnar

Överallt betonas vikten av att vi måste lära oss att göra vår stämma hörd. Vi går på kurser i för att lära oss att samtala bättre med våra kollegor, kunder och med vår partner/barn. Ja, allt handlar om hur viktigt det är att prata.
Ingen snackar om vem det är som ska lyssna? Finns det någon som vill lyssna och som kan?

Alla vet att det är viktigt att lyssna. Vi uppskattar och längtar efter att någon ska lyssna på oss och vi upplever att vi själva är jättebra lyssnare. De flesta uppfattar dessvärre att det är bara vi själva som är goda lyssnare, de flesta slår dövörat till enligt vår egen bedömning.

Konsensusen blir att vi konstatera att ingen är bra på att lyssna, framförallt vill ingen lyssna på mig. Så varför ska jag då lyssna på andra?

Hur mycket av det vi säger når fram till mottagaren? Ja, mätningar har uppvisat att genomsnittlig så är det ca 25 % (oftast betydligt lägre) av det vi säger som når fram. Mottagarna av det vi säger uppfattar med andra ord maximalt en fjärdedel av allt som vi framför. Så den svagaste länken i vår kommunikation är lyssnandet. Alla tror att det är den som talar som har makten, men det är tvärtom det är lyssnaren.

Varför finns det inga kurser, i alla fall väldigt få i att lära ut lyssnandets ädla konst? Jo, det är för att vi betraktar lyssnandet som något nedvärderat.
Alla vill lära sig att tala väl, att få andra att lyssna på sig – få makten. Att ingen vill lära sig att lyssna beror på att lyssnandet ses som något kvinnligt och passivt, det är en aktivitet som är till för den som måste lyda.
Det grundar sig bl.a. på att vi redan som barn hör av föräldern; ”lyssna på mig nu” vilket egentligen betyder ”gör som jag säger”.
I vuxenlivet så kan vi lätt konstatera att den personen som är mest lyhörd för chefens vilja oftast gör snabbast karriär, och kvinnor blir populära när det lägger huvudet på sned, ler och låtsas lyssna. Just låtsas är typiskt kvinnligt, som oftast lyssnar passivt och omedvetet. De tar emot, kanske för att bli omtyckta.

Sant lyssnande är i själva verket att aktivt lyssna!

Detta innebär att vi själva väljer om vi vill lyssna och framförallt när. Har vi inte tid eller inte är upplagda för samtal på grund av olika omständigheter är det bättre att säga till talaren att komma tillbaka en annan gång än att låtsas lyssna.

Det krävs ett stort mod att säga nej till ett samtal, även om du gör det vänligt till någon. Men om vi vänder på steken så är det lika ovänligt att låtsas att du hör på.

Ett aktivt lyssnande är inte bara att man tackar nej till att lyssna. Utan det är framförallt att vi lyssnar med ett intresse, engagemang och är medvetna om vad som sägs. Clarence Crafoord har räknat ut att det finns sju olika lyssningstekniker, eller som han säger med ”sju öron” som vi kan vi lyssna med.

Så handen på hjärtat, är du en bra lyssnare?

Här följer en självtest: Är jag en bra lyssnare?

Varje fråga handlar om ett visst beteende i en lyssnarsituation. Svara ärligt på hur ofta (nästan alltid, nästan aldrig, ibland) du brukar bete dig på det beskrivna sättet. Jämför dina svar med ”svarsnyckeln” och se hur många poäng du får.

1. Brukar du tänka på vad du ska säga härnäst medan den andre pratar?

2. Brukar du sluta lyssna när folk säger saker som du inte håller med om?

3. Brukar du lära dig något från varje person du möter, om så bara lite grann?

4. Brukar du hålla ögonkontakt med personen som pratar?

5. Brukar du bli väldigt medveten om dig själv i konversationer med en person eller i små grupper?

6. Brukar du ofta avbryta den som talar?

7. Brukar du somna eller dagdrömma under möten eller presentationer?

8. Brukar du upprepa muntliga instruktioner eller meddelanden du fått för att försäkra dig om att du hört rätt?

9. Brukar du tillåta den som talar att ventilera sina negativa känslor gentemot dig utan att gå i försvarsställning eller bli spänd?

10. Brukar du lyssna efter meningen bakom talarens ord genom att iaktta dennes gester och ansiktsuttryck?

11. Brukar du känna dig frustrerad och otålig när du talar med personer från andra kulturer?

12. Brukar du fråga efter betydelsen av främmande ord och jargongmässiga uttryck?

13. Brukar du försöka ge intryck av att lyssna när du faktiskt inte gör det?

14. Brukar du lyssna till den som talar utan att bedöma eller kritisera?

15. Brukar du börja ge råd utan att ha blivit tillfrågad?

16. Brukar du notera det sinnestillstånd som talar befinner sig i (nervös, stressad, irriterad osv.)?

17. Brukar du låta talarens fysiska uppenbarelse och manér distrahera dig?

18. Brukar du komma ihåg en persons namn efter att ni hälsat på varandra för första gången?

19. Brukar du anse dig veta i förväg vad talaren kommer att säga och därför sluta att lyssna?


20. Brukar du känna dig obekväm om det uppstår en tystnad i samtalet?


Poängräkning:
Jämför dina svar med dem i listan nedan. Stämmer dina svar överens med dem på listan får du en poäng. Om du har svarat ”ibland” får du en halv ¬poäng.

1.N 2.N 3.J 4.J 5.N 6.N 7.N 8.J 9.J 10.J 11.N 12.J 13.N 14.J 15.N 16.J 17.N 18.J 19.N 20.N

Räkna ihop dina poäng.

Om du har fått 16 eller mer poäng är du att gratulera. Förstärk de lyssnarförmågor du har och försök förbättra dina svaga punkter.

Om du fått mellan 10 och 15 poäng tyder det på att du hör det mesta av vad andra säger, men att du missar en del genom en oförmåga att behålla din uppmärksamhet av olika anledningar. Fundera över varför och försök att rätta till.

Om du fått mindre än 10 poäng är det nog så att du fokuserar mer på dina behov än talarens. Var och en bestämmer vad man vill ha ut av en kommunikationssituation, men om du vill vara en bra lyssnare har du mycket att arbeta på. Se det som en möjlighet till personlig utveckling.

Källa: The Zen of Listening av Rebecca Z. Shafir, Quest Books, 2003

Sömnlösa lever farligt

Dagens inlägg kommer att ännu en gång ta upp ett av svenska folkets största problem, svårigheter att få till god natts sömn.

De främsta orsakerna till störd sömn är udda arbetstider och stress. Farligast är att inte kunna stänga av oron för morgondagen.

En stressad person har under natten massor av mikrouppvaknande och djupsömnen minskar, visar mätningar. Den stress man utsätts för under dagen är egentligen inte boven i dramat, den kan till och med vara bra ibland men bara så länge att man kan sätta stopp och koppla bort jobbet när det behövs.
Det är denna oförmåga att stänga av som är den stora boven i dramat än för stor arbetsbelastning menar forskarna.

Det är oron inför morgondagen som förstör sömn.

Sover man illa i en vecka ökar stresshormoner kortisol, liksom blodfettsnivåerna. Samtidigt minskar produktionen av tillväxthormon och insulintolerans.

Störd sömn fördubblar risken för infarkter och ökar också risken för bland annat diabetes, depression, utbrändhet och fetma. Dessutom löper en trött person betydligt större risk att dö i en olycka än en utsövd.

Hjärnan går långsammare, man blir dummare förklarar Torbjörn Åkerstedt, föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
Man behöver minst sju timmars sömn per natt, då klarar man sig utan att tröttheten ökar. Sedan gör det inget om man förlorar sömn några enstaka gånger under kortare perioder, eftersom man lätt kan återhämta förlorad sömn.

Några tips för att sova bättre:

• Ha svalt, tyst och mörkt i sovrummet

• Undvik kaffe, alkohol och nikotin

• Varva ner minst två timmar innan du lägger dig

• Lägg dig inte hungrig men heller inte övermätt, mycket mat stör sömnen

• Tänk inte på morgondagen – det är lättare sagt än gjort, men om det inte funkar att räkna får, kan du till exempel försöka se för ditt inre något lugnande och avkopplande

• Motionera mycket – men inte strax för läggdags

• Använd sängen bara för sömn och sex

• Sök vård om du har långvariga sömnstörningar


Sverige toppar EU-listan över länder där befolkningen lider av sömnbesvär. Finland kommer på andra plats och bäst tycks irländarna och portugiser sova. 5,9 % av svenskarna uppger att de har stora problem av störd sömn.

Mobilen kan orsak störd sömn och huvudvärk. Talar du länge i mobiltelefonen strax innan du somnar, blir din sömn sämre, visar en ny studie. Det är inte själva samtalet som försämrar sömnen utan strålningen från mobilen som påverkar hjärnan stressystem. De försökspersonerna som testades led mera av huvudvärk än vanligt

Inre monologer stjäl vår energi!

Mental träning steg 1.

Vi alla har inre monologer, oavbrutet för vi ett samtal med oss själva. Du går igenom vad som har hänt, vad du sa och han sa och vad du egentligen borde ha sagt/gjort etc. Du kritiserar dig själv, ja vissa ger sig ris oavbrutet – klagar och gnäller på det mesta du sagt eller gjort. Dessa inre monologer/diskussioner pågår i stort sett hela tiden.

Slut nu ögonen och försök att inte tänka på någonting, ja jag menar ingenting töm hela hjärnan från tankar.
Som du ganska snart märker så är det i det närmaste ” mission impossible” för vår hjärna snackar med sig själv hela tiden.

Om det nu vore så bra att det var mest positiv eller konstruktiv kritik, men dessvärre är det så att dessa inre monologer går i negativismens hårda skola. Istället för att peppa oss så ifrågasätter vi oss själva, med saker som ”jag kommer aldrig klara det här”, ”vi är dåliga”, ”alla måste tycka att jag är urdum” o.s.v. Ja, så här går det runt i huvudet på oss, och det nästan hela tiden.

Det är givetvis inte bra, snarare är det helt förkastligt. Att ständigt ifrågasätta vad vi har gjort, det som inte går att göra ogjort skapar bara en sak – stress och ångest. Det dränerar oss på energi, och gör oss ledsna och i slutändan sjuka.

Det blir då lite av moment 22; vi kritiserar det vi gjort – detta gör att vi inte mår bra - genom att vi inte mår bra så presterar vi sämre – vi kritiserar oss genom inre monologer o.s.v.

Så går det på tills vi inte orkar mer och vår självkänsla och självförtroende är eliminerat till lika med noll. Man kan konstatera att vi är ganska brutala mot oss själva.

Det som är gjort kan inte göras ogjort – lämna historien, lev här och nu!

Mental träning går ut på att ändra dessa destruktiva tankegångar och sätta stopp för inre negativa monologer. Jaga bort hjärnspöken och gnagande oro som håller på att äta upp dig.
Det första du måste ta till dig är att gjort är gjort, sagt är sagt och intet går att ändra på. Du måste även inse att du inte kan ändra på en annan persons sätt eller hur han är.

Det du däremot kan göra är att bestämma dig för om minnet av det som har hänt ska få rota sig inom dig, om det ska få tära och göra sig påmind, här och nu. Så länge du inte gör bokslut på det som har hänt, sagts eller gjorts så kommer det att göra dig ledsen, arg eller frustrerad och framförallt ta energi från dig.

Du måste lära dig att göra slut med historien!

Det finns olika sätt att träna sig mentalt. Några av de mer tillgängliga och enkla att utöva är Visualisering och Affirmationer.

• Visualisering = man skapar sig en bild av det man vill uppnå – denna bild/film spelar du upp inför dig själv när du behöver bryta negativa tankar alt. du behöver fokusera på något specifikt.

• Affirmationer = då använder du dig av ordets makt. Du upprepar en mening/ord som berömmer dig, stärker dig eller något som du vill uppnå. Det använder du för att ändra ditt sätt att se på dig själv. För att bryta negativa förutbestämda meningar om dig själv

Övningen blir att du börjar bryta dina negativa inre monologer genom att ändra tankebanorna. Detta gör du bäst genom att du skapar ett positivt tänkande om dig själv. Använd dig utav affirmationer eller visualisering.

Börja med att välja ut ett mål du vill uppnå, tänk ut en formulering för detta mål, använd formuleringen när de negativa tankebanorna börjar cirkulera inom dig.

Du går icke ensam!

Dagens inlägg är en övning.

Hela tiden har jag betonat vikten av att vi måste lära oss att tycka om oss själva och att ensam inte är stark ur stressynpunkt, nej ensam är svag.

Vi måste ta itu med vår isolering, och ett sätt är att lära oss att uppmärksamma alla goda människor som faktiskt finns runt omkring oss, som räcker ut en hand och ser dig.

Begrunda följande dikt av Carl Jonas Love Almqvist (ur Songes 1849).

Ta den till er, tolka den och låt den ge er styrka. Efter dikten följer några frågor som du ska ställa dig själv och försöka svara på.

Frågorna är till för dig, svaren har du själv!

"Om bland tusen stjärnor
någon enda ser på dig,
tro på den stjärnans mening,
tro hennes ögas glans.

Du går icke ensam.
Stjärnan har tusen vänner;
alla på dig de skåda,
skåda för hennes skull.

Lycklig är du och säll
Himlen dig har i kväll."

Detta är en allegori, hur tolkar du den? Hur ser du på dig själv och omgivning? Finns du till för andra och finns du där för dina närmaste?

Ensamhet vår tids gissel

Att vara ensam känns inte bra, om du inte valt det. Att det dessutom är hälsofarligt gör det inte mindre sorgligt.

Kronisk ensamhet kan dra igång en rad olika fysiska åkommor. Ensamheten är i sig ingen sjukdom, att känna sig ensam ibland är lika vanligt som att vi blir törstiga. Precis som törsten säger till oss att vi behöver dricka, är då och då ensamhet en påminnelse om att vi är flockdjur och att vi inte klarar oss utan andra människor. Dessvärre så finns det en del människor som upplever att det alltid är ensamma, det är hos dessa ensamheten blir hälsofarlig.

När ensamheten blir påtvingad och individen upplever att de är utan sällskap fast de befinner sig i olika sociala sammanhang, det är då vi ska dra i larmklockan. De kan ha ett arbete med kollegor, bekanta men ändå känner de sig ensamma – känslan av ensamhet är subjektiv och det är endast hon som känner sig ensam som kan bedöma hur hon upplever sin tillvaro.

Vissa människor är mer sårbara för ensamhet, och har svårare för att reglera de känslor som uppstår när de upplever att det finns en risk för social uteslutning.

Amerikanska forskare har kommit fram till att för vissa människor, de som upplever kronisk ensamhet kan få organiska förändringar. Det som sker är att exempelvis att produktionen av stresshormoner tilltar, vilket i säg leder till snabbare åldrande och sänkning av immunförsvaret. Vi får förhöjt blodtryck och hjärtfunktion som slutligen leder till att vi får ett ohälsosamt liv.

En person som betraktar sig som ensam börjar lätt se att alla sociala situationer är hotfulla. De uppfattar andra individer som elaka, mer kritiska och konkurrensbenägna. De tycker att själv gör de allt som går för att förbättra sin situation och sina relationer. Då de har tappat sitt självförtroende och självkänslan är på botten blir man gärna socialt avvisande, man är rädd från allra första stund när man träffar nya och därmed lägger man på sig en försvarsattityd som blir avskräckande för de som närmar sig.

När ensamheten blivit ett allmäntillstånd för en person, kan detta inte botas genom att man aktivt söker nya relationer – man måste ta itu med sin självkänsla först. Om inte så jagar man bort nya kontakter, genom att man byggt upp ett hölje av stål för att skydda sig.
Det krävs nu en kraftansträngning för att övervinna sin ensamhet så att man får kärlek, uppmärksamhet och acceptans från sina medmänniskor. Och den kanske främsta rätten; att ha någon att få ge sin kärlek och uppmärksamhet till!

Den stora hemligheten till ett bra socialt liv, är att vara mindre upptagen med sig själv och istället vara öppen inför andra. Lätt att säga, men nyckeln till social framgång är att sluta tänka så mycket på sina egna problem och själsliga oro.

För dig som befinner dig i ensamhetens tuffa rum, kan jag bara säga; du måste ta itu med din ensamhet, och det NU! Din självkänsla och självförtroende är med största sannolikhet knäckt, det du måste börja med är att stärka dig mentalt.
Lär dig älska dig själv! Det är en mödosam vandring, men det är i slutändan värt allt.

Att lyssna som en tekopp!

Att dricka te är uttryck för hövlighet inom den Buddhistisk traditionen. Den amerikanska munken Choyin har utvecklat en modell som han kallar för Tekoppslyssnande. Han menar att när människor möts över en tekopp, så är det egentligen en fredshandling.

Råden är till för att du själv ska analysera och lära dig om ditt eget lyssnande och inte andras, vilket vi oftare har åsikter om. I denna modell så är det framförallt att vara kritisk och observant på ditt egna lyssnande.

Vi måste all frigöra oss från våra dåliga vanor att lyssna om vi vill uppnå försoning och förståelse för varandra, enligt Choyin. När vi lyssnar så ska vi lämna våra fördomar, åsikter och egna tankar och liksom ett vitt papper bara sätta oss ner och just lyssna - lyssna på vad den andra vill berätta!

Detta är budskapet i Tekoppslyssning:

1. Man ska inte lyssna som en kopp som har hål i bottnen. En sådan tekopp kan inte behålla innehållet utan allt sipprar ut. Därför så är den helt värdelös, trots att den verkar vara öppen och mottaglig. Ett samtal med en person som har detta sinnelaget är helt meningslöst eftersom hans sinne är helt inriktad mot att hindra förändring.

2. Man ska inte lyssna som en tekopp som är placerad upp och ned på sitt fat. Den representerar någon som har motstridiga inställningar till vad som samtalet kommer att ta upp. Trots att han verkar lyssna fullt ut, är han från första stund sluten och tänker inte öppna sig för andras idéer.

3. Man ska inte lyssna som en tekopp med lite gift i botten. Giftet står för ilska, girighet och bitterhet. Dessa personer tolkar allt som sägs med sitt egna personliga missnöje. De hör allt som sägs men silar det genom ett negativt filter. Vad du än säger så kommer du att bli anklagad för att du gör honom bitter, trots att han själv lagt gift i tekoppen.

Så än en gång, lämna din egna planhalva och med ett naket sinnelag ska du lyssna på vad någon har att berätta för dig. Det är inte för inte vi har två öron och endast en mun! (se tidigare inlägg "Två öron men bara en mun" från 27 januari 2010).

Det är blicken som avgör!

Så fort vi ser eller möter andra personer så börjar vi kommunicera med dem – ja, även om du inte säger ett ord så har du börjat kommunicera! Till och med ett tyst samtal mellan två personer via telefonluren säger en hel del, som man kan tolka utifrån en massa parametrar.

Kommunikation mellan människor är uppdelade i olika former; kroppsspråk, röstkvalité och slutligen ordet. Deras inbördes fördelning är att något ojämn – orden har endast 7 % av vår kommunikation, ögonen 25 % och kroppen hela 35 % (de andra parametrarna är gester och ansiktet). Det mest frapperande är just att ordet är bara 7 %, klart den lägsta andelen.

Du har ungefär 10 sekunder på dig att göra ett gott intryck på personen du möter, varse sig du vill det eller inte. Innan du ens har sagt ett enda ord, så har du lämnat ett icke-verbalt avtryck av din personlighet; man bedöms om man är effektiv eller ineffektiv, självsäker eller osäker, vänlig eller reserverad. Även om det är en gammal bekant eller en person som du redan sedan tidigare träffat så avläser vi personligheten varje gång.

Grunden för all kontakt startar med blicken. Så tänk på att hur du använder dina ögon, det är ditt viktigaste verktyg, så använd dem rätt. Bläng inte, utan titta ordentligt när du hälsar, och var redo att möta den andras blick.
Människor vänder sig spontant mot dem som de känner respekt för och värdesätter. Om du dessutom ler, så avväpnar du den andra och om du är nervös – le snabbt tre gånger i rad, så blir situationen mera avslappnad.

Ta ut nya riktmärken

Ett bra knep att överlista kroppens förmåga att mobilisera sig för inre stress, som är den allra farligaste av våra stressreaktioner, eftersom den ligger och maler inom oss. Är att ge hjärnan lite vilostunder då och då. Då minskar du sannolikheten riskerna för att få stressymptom.

Man kan kalla dessa vilostunder för ”mikropauser”, om du lägger in dem kontinuerligt i din vardag så ger du hjärnan respit att få ta igen sig. Gör dessa mikrostunder till en vana, upprepa dem gärna några gånger per dag.

Det räcker med att de är någon minut långa och det kan vara allt från att du tar några djupa andetag innan du tar itu med någon arbetsuppgift. Dessutom kan du någon gång per dag lägga in någon avslappningsövning, ex. blunda och sätt dig lugnt till rätta med rak rygg, upprepa ett ord – gärna ett nonsens ord, typ hmmmmmm – tyst för dig själv under det att du andas lugnt och stilla, återupprepa ordet under hela avslappningen och koncentrera dig på detta.

Ett annat mycket bra tips är när du åker hem från jobbet och ska lämna arbetet kvar där för att kunna vara närvarande hemma hos familjen. Ska du nära ditt hem välja ut ett riktmärke, det kan vara en gatuskylt, ett speciellt träd etc. Meningen med detta riktmärke är att varje gång du passerar det, så ska du dra ett djupt andetag och lämna tankarna om arbetet i och med att du passerar det, för att istället ändra fokus till dit du ska.

När du sedan åker till jobbet på morgonen så blir det ombytt du lämnar tankarna om ex. strulet med morgonrutinerna till att fokusera på jobbet istället.

Genom detta enkla sätt så lämnar du en stress och går in i en ny fokus – så att känslan av oro för att inte räcka till på båda fronter försvinner. Efter ett tag så kommer du att reagera likt Pavlovs hundar, varje gång du passerar ditt riktmärke kommer du att stressa av från jobbet/hemmet och genom detta kommer du att få nya krafter.

Skvallret avslöjar dig!

Vad är det vi talar om när vi ses? Även detta har forskare forskat om och kommit fram till att det mesta är skvaller!

Ja, mer än hälften av allt vi säger till varandra är skvaller. Dessvärre så finns det en sanning i att kvinnor skvallrar mer än män, rättare sagt så 67 % av kvinnorna mot 55 % för männen.

Men vad är det vi använder skvallret till? Även där skiljer vi oss emellan könen. Män skvallrar för att skaffa nätverk, bygga på sin karriär medan kvinnor skvallrar för att moralisera och bygga relationer.

Skvallret fyller en funktion som vi inte ska förakta. Det är skvallret som håller uppe det outtalade regelverket inom samfundet vi tillhör. Information både av vikt som nonsens utbyter ägare, vilket ger ett viss socialt nätverk som binder och hjälper oss att känna grupptillhörighet.

Vad vore livet utan lite skvaller? Ganska tråkigt och innehållslöst!

Det vi ska ta fäste på är att varje gång du säger något negativt = skvallrar om någon så avslöjar du dina egna värderingar.
Detta gäller i och för sig oavsett vad du säger, all kommunikation avslöjar dina värderingar! Det gör detsamma om du befinner dig i ett samtal hemma, på jobbet eller bland nya människor.

Värderingar är uppfattningar om vad vi anser är gott eller ont, bra eller dåligt. De värderingar som vi har utvecklat genom livet har blivit präglat av bl.a. vår uppväxt, familj, utbildning, vänner, kollegor, yrkesliv… för att inte tala om våra ekonomiska förutsättningar, händelser i samhället, politik, religion och kultur. Kanske präglas de ändå mest av våra nära relationer.

Några ex. på sådant vi värderar i olika utsträckning är: kärlek, lojalitet, respekt, ärlighet, styrka, lugn etc.

Ofta talar man om positiva och negativa värderingar.
Ta reda på dina egna värderingar och lyft fram de positiva nästa gång du samtalar med någon. Om du börjar se livet med mera positiva ögon, så sprider du sannolikt mera glädje och den negativa aura du kanske bidragit med kommer att minska och i slutändan så ökar toleransen – för egentligen så skulle livet vara ganska beigt om alla var lika!

Sluta gräla om det som varit…

Hjärnforskare i USA har upptäckt att det inte finns något genuint minne.

Det du kommer ihåg är vad din hjärna bestämt sig för att komma ihåg, från just den specifika händelsen. Om hon nu överhuvudtaget bestämt sig för att komma ihåg.
Ett minne är inte som en skriven, enkel text utan det är ett blandning av ord, färger, känslor och rörelser från både vårt inre som vår yttervärld som hjärnan registrerar.

När du sedan ska minnas händelsen igen, så jobbar hjärnan frenetiskt med att komma ihåg alla detaljer till en helhetsbild av vad som skett.

Dessutom så skapar du ett nytt minne för varje gång som du konstruerar bilden igen, och slutligen så blir det enda mix av alla minnesbilder gamla och nya.

Därför blir det aldrig riktigt samma minnesbild, varje gång du upprepar händelsen utan det finns alltid en viss skillnad.

Om det sedan är flera personer som ska komma ihåg så inser vi alla att det blir många olika varianter av händelsen.

Därför ska man aldrig gräla om något som varit, utan tala istället om hur ni har det NU.

Hur det känns idag, vad som har hänt i nuet och inte sådant som varit.

Allt för många gräl handlar om saker som egentligen är historia; om vad han sa då, vad som hände då… dessa gräl kan aldrig leda till en försoning, eftersom våra hjärnor minns olika!

Varningslampa - dålig sömn!

Brist på sömn ger dålig hälsa!

Allt mer forskning tyder på att dålig sömn är en av orsakerna till flera av våra vanligaste sjukdomar.

Om vi sover för lite eller har sömnproblem drabbas vi lättare av depression, övervikt och har en sämre förmåga att kontrollera blodsockret. Som i sin tur kan leda till vuxendiabetes och göra att behandlingar i samband vid sjukdomar försvåras.

Störd sömn är en av de främsta orsakerna till depression enligt forskare på Karolinska Institutet. Ett sätt att bota depression är att se till att individen får bukt på sina sömnproblem.

Stress och dålig sömn går hand i hand, det blir oftast lite Moment 22 – dålig sömn skapar stress – en stressad hjärna kan inte slå sig till ro – och så håller det på. Vad som startar först kan man inte alltid se, det är lite som ägget och hönan vad kom först?
Det man däremot är helt på det säkra med är att om du har sömnproblem, måste du aktivt ta itu med det.

Sömnproblem skapar även övervikt. Forskare i USA kan påvisa att de personer som sov över 9 timmar har det lägsta BMI – för varje timme mindre de sov ökade BMI stadigt. De som sov mindre än 7 timmar var i regel överviktiga. Man förklarar detta med den s.k. ”Snackseffekten”, de som sover för lite får en rubbning på mättnads- och hungercentrat, vilket medför att de blir hungrigare, äter mera och blir därför fetare.

En god, lång sömn är lika viktig som att motionera och äta rätt för att må bra.

Ett viktigt steg i stresshantering är att se till att du har kvalitativ god sömn.

Hur kan man veta om man har god sömn?
Jo, det är ganska enkelt om du sover 7 – 8 timmar per natt (1 timmer mer för kvinnor) och ändå är trött dagen därpå, då har du inte god kvalitativ sömn – då måste du ta itu med detta problem, och det ska du göra nu!

Ett första steg är att lära dig slappna av. Om du rör på dig under dagen, motionerar så sover du bättre under natten. Har du däremot en stressad hjärna så blir det svårt att komma till ro när kvällen kommer, då behöver man oftast få hjälp med sina sömnproblem.

Glöm inte att i sängkammaren ska man bara göra två saker; sova och älska!

Växla om till ny tågräls

Stanna upp emellanåt och tänk efter, tänk på vad det är du tänker på!

Hjärnan går på i samma tågspår om vi låter den sköta sig själv. En tanke som får fotfäste kan snabbt bli till en inkörd gammal vana. Ju mer du upprepar en tanke desto mer sann blir den. Du måste ibland bryta gamla invanda tankebanor, som gör att du inte mår bra.

När du får en minut över, lägg in nya tankebanor – tänk positivt och pröva nya idéer. Tänk mera på vad du vill än på vad du inte vill.

Bryt negativa tankemönster mot positiva och konstruktiva.

Ibland eller rättare sagt, allt för ofta så tänker vi om och om igen på hur lite tid vi har, hur mycket som ligger på våra axlar, att pengarna inte räcker till, i vilken dålig form vi är – ja, det finns hur många negativa saker som helst som ockuperar våra tankar, och väldigt lite positiva.

Du måste växla om till en ny räls – tåget har gjort så djupa spår och glider på allt för snabbt. Vi mår inte bra av alla dessa kritiska och missmodiga tankebanor.

Det är vetenskapligt belagt att hjärnan är plastiskt. Det innebär att ju oftare du upprepar en tanke desto mer sann blir det. Ju mer du säger till dig själv att du inte kan, desto snabbare så blir detta påstående en sanning, en sanning som kommer att trycka ner dig – och göra att din självkänsla och självförtroende kommer få stora törnar.
Lika lätt borde det vara att istället för att säga jag kan inte, säga istället jag kan – försök och du kommer må mycket så mycket bättre – och denna våg kommer leda dig framåt mot nya stordåd.

Så lär dig tänka positivt!

En liten avslappningsövning!

Det är jätteviktigt att stressa emellanåt!

Vi måste förstå att stress är en tillgång i våra liv och inte något som vi ska motarbeta.
Lite lagom stress då och då stärker hälsan, immunförsvaret, välbefinnandet och livskvalitén. Utan stress skulle vårt liv kännas meningslöst och händelsefattig – vi behöver lite stress för att få lite krydda i tillvaron!

Att leva i ett snabbt tempo och ha krav på sig själv är inte farligt eller ohälsosamt, nej det som är farligt är att vi stressar upp oss i onödan och att vi är urusla på att återhämta oss.

För just långvarig stress utan återhämtning – det är den som är farlig!

Vi behöver lära oss att varva ner, vilket för allt för många av oss är det stora problemet – vi vet inte hur man gör.
Vid en akut stressad situation kan det enklaste sättet att lugna ner sig vara att ta långsamt in några djupa andetag – ända ner i magen ska luften in!

Min egen favorit bland snabba effektiva avslappningsövningar är 7+3+7 övningen, som jag använder mig av när jag behöver lugna ner mig inför exempelvis ett uppträdande.

Man kan utföra den stående, men allra bäst är om man sätter sig, blundar och koncentrera sig på sin andning. Andningen sker enligt följande schema;

•Först andas ni in under det att ni räknar till 7 tyst för er själva, varken mer eller mindre. Det kan vara svårt att dra in en inandning så länge om man är stressad, eftersom just andningen har en tendens att bli snabb och kort – den vill gärna stanna högst upp i brösten, men nu ska den alltså ner i magen.

•Sedan behåller ni inandningen under tiden som ni räknar till 3.

•Därefter andas ni ut en andning under tiden ni räknar till 7.

Denna procedur fortsätter ni nu ytterligare några gånger, tills ni känner att ni är mera lugn.
Det ni ska tänka på är att bara andas genom näsan, det är bara efter fysiska aktiviteter som man vid avslappningen andas genom näsa och mun – vid avslappningsövningar för att stressa ner ska det vara samma temperatur på luften som strömmar i våra kroppar!

trevlig helg!

Säkerhetszonen

Ett problem som kan uppstå i samband av ett samtal är hur vi förhåller oss tillvarandra, vi visar ringa eller ingen hänsyn på hur mottagaren upplever informationen vi ger, och ibland kanske vi borde vara mera mottagliga för det som sägs.

Vardagens samtal kan handla om allt möjligt. Sådant prat som vi inte tycker är speciellt känsligt lägger vi inom vår personliga säkerhetszon, sådant vi tycker är känsligt placerar vi utanför zonen.

Ämnen som hamnar i säkerhetszonen är sakfrågor, fakta och information, liksom lite småprat om ditt och datt. Man kan förenklat kalla det för rutinaktiga ämnen, saker som inte är laddade eller upprör. Vi känner oss trygga och vi lämnar inte ut oss själva, vi känner oss säkra.

Vi blir inte rädda, nervösa eller osäkra när vi befinner oss inom vår egen säkerhetszon.
.
Ibland lämnar vi vår säkerhetszon. Utanför den ligger, i alla fall för de flesta sådant som rör känslor, relationer och attityder. Ibland gör vi det frivilligt – andra gånger för vi måste. Det kan vara när vi måste prata ut med vår partner eller ta kritik från en kollega på jobbet.

Eftersom vi är alla olika så har vi olika gränser för våra säkerhetszoner. Denna otydlighet och glidning mellan var våra gränser är, leder till kommunikationsproblem. Vissa ämnen kan vara helt ok att tala om för någon medan för den andra kan det vara tabubelagt.

Exempelvis kan en väninna berätta detaljerad information om sig och sin partners samliv, går in i detalj om vad som sker i den äkta sängen, vilka sexproblem de har. Som extra krydda redogör hon om deras privata ekonomiska situation.
Väninnan som lyssnar tycker att hon går över gränsen, eftersom hon inte tycker att man ska prata om sådana privata saker med andra. Hon blir därför mera tystlåten och sluten än vad hon normalt brukar vara, hon stannar inom sin säkerhetszon. Väninnan å sin tur tycker att vännen är stel och urtråkig och att hon borde bjuda mer på sig själv.

Man kan betrakta våra säkerhetszoner som sköldar. De finns där för att skydda oss och försvara vår integritet och privatliv.

Ibland kan det finnas orsak att lämna denna trygghet för att kunna gå vidare.

Några exempel:

• För att vågar ta upp svåra samtal med vår partner, då kanske
relationen kan bli djupare eller mera meningsfull.
• För att våga ta upp missförhållanden på jobbet med vår chef, då
kan eventuellt arbetssituationen bli bättre.
• För att våga säga vad man tycker inför sina kollegor/vänner, de
kan då lära känna oss bättre.

Ibland kan det vara värt att ifrågasätta sin säkerhetszon.

Ställ frågan till dig själv:

Är det ett hinder eller en tillgång?
Håller den kanske rentav dig tillbaka?

För att utvecklas i samtalet måste man ibland sänka gardet och släppa in andra. Samtal som ligger utanför säkerhetszonen är mycket svårare än de som ligger innanför – men de är också mera betydelsefulla.

Det är de samtalen som kan skapa förändring och utveckla oss som människor.

Första steget i stresshantering

Varför blir vissa mer stressade än andra?

Ja, jag menar inte hur vi reagerar inför en akut stressad situation, som exempelvis vi håller på att missa flyget för att bilen har fått punktering ut till flygplatsen eller vi befinner oss på något annat sätt mitt i händelsernas centrum, mitt i ögat av en tornado – ja, i sådana situationer, de akuta blir alla stressade.

Hur vi reagerar och agerar skiljer sig däremot – det beror framför allt hur väl förberedda vi är att möta akut stress.

Det är just detta som dagens blogg kommer handla om.

Stress är något relativt och grundar sig helt på våra förväntningar och känsla av kontroll. Hur vi upplever en stressad vardag beror i stor utsträckning på vår personlighet och vad man går omkring med i sitt livsbagage.

Har du dessutom samlat på dig en massa skitstress så blir den ackumulerad inom dig och du är sämre rustad för att möta en akut situation, vilket egentligen vi är rustade för att klara av – på ett fantastiskt sätt.

Så det bästa sättet att ta itu med problematiken är att identifiera just din skitstress då har du tagit första steget för att börja eliminera den.

Detta gör du genom att vara i kontakt med dina känslor, lära dig acceptera dig själv och dina brister.

Bryta negativa tankebanor och helt enkelt tyck om dig själv!

Första steget är att ta reda på vad stressar just dig i din vardag. Vad är det som triggar upp dig, som genom din personlighet stressar dig i din vardag? Ta reda på det och du har tagit första steget i stresshantering.

Känslohjärnan sätter käppar i hjulet!

Att stressa för mycket är direkt livsfarligt, ja det är faktiskt så illa. Samtidigt så hade vi inte överlevt som art, utan redan dött ut innan vi hade lämnat den östafrikanska savannen, där människan för första gången slog upp sina ögon om vi inte hade kunnat just att stressa.
Ja, sannolikt att vi som art överhuvudtaget hade utvecklats från våra föregångare till just människa utan denna förmåga hade varit ganska liten om inte helt utopisk. Det sista är eventuell en gissning, men är dock en avancerad sådan. Det vi inte vet är hur våra förfäder, de arter som vi härstammar ifrån hade för förmåga att agera vid stress.

Stress är kroppens försvarsmekanism för att överleva, så det är något riktigt bra!

Detta leder självklart till nästa frågeställning, om det nu är så himla bra med stress, varför mår vi då så dåligt idag över detta fenomen?

Jo, det beror på att känslomässigt agerar vi precis som vi alltid har gjort i samband vid att vi blir stressade. Däremot så agerar vi helt annorlunda och tidsperspektivet mellan stressperioderna går även de stick i stäv mot vad vi är preparerade för.

Detta kräver en förklaring. Vi måste gå tillbaka till vår urfader, han som strövade omkring på den afrikanska savannen. Det är inte mycket av våra liv som påminner om hans, dessvärre så fattar inte vår hjärna det!
I ca 99.5% har vårt liv sett ut som vår östafrikanska gubbes. Min arkeologiska lärare, Docent Christiansen beskrev den moderna människans livslängd som endast de sista sekunderna på en timme. Den moderna människans tid är endast 15 000 år gammal, det var då vi lämnade jägarsamhället och övergick till att odla – innan var vi jägare och samlare, som levde ett nomadliv och nu pratar vi om miljoner år.

Så lite förenklat kan man säga att i över 55 av 60 minuter så danades vår hjärna, och då framförallt vår känslohjärna till att reagera och framförallt agera inför faror – och det är att genom att fly eller fäkta. Dessutom så exponerades vi för stress under dessa miljoner år, inte lika ofta som nu och framförallt så vilade vi mellan stressperioderna. Det som idag skiljer oss kanske mest från vår urfader är att all stress kom utifrån till skillnad mot idag, då den största stressen kommer innefrån oss själva, genom framförallt inre krav och känsla av otillräcklighet.

Förenklat kan man uttrycka sig att vi människor inte är genetisk utformade för det liv vi lever idag, varken fysiskt eller psykiskt.

Hur kan det bli så här? Jo det är våra primitiva känslor som sätter käppar i hjulet för oss. Teknisk och intellektuellt har vi utvecklats, och det finns inte mycket hos oss idag som överensstämmer med stenåldersmänniskan – men emotionellt står vi och stampar precis på samma ställe, inget har ändrats.
Så det som gäller när vi blir stressade, är att springa för livet eller slåss – men vad gör vi idag? Jo, vi sätter oss ner och blir helt handlingsförlamade.

Så när du blir stressad så finns egentligen bara två sätt att agera; ut och gå/spring eller skaffa dig en boxningsboll och slå på den allt vad du förmår.

När du missat bussen istället för att stå kvar och stressa så gå till nästa hållplats, eller ta en runda i korridoren (helst två) när datorn hänger sig – så sänker du det farliga kortisolet och din stress blir hanterbar.

Och du glöm inte att vila efteråt!

Sluta upp att jämföra dig med andra!

Genom att använda oss av kommunikation kan vi i viss mån mota undan stressymptom. Prata istället med varandra om hur stressade vi känner oss.

Tänk inte i banor hur alla andra hinner, utan stanna upp och fånga dagen, lev här och nu och sluta jämföra dig med andra. Du kan inte välja bort stressen utan du måste utnyttja dess kraft och energiflöde som kommer ut ur den. Det man måste aktivt lära sig göra är att ta itu med den stress som kommer inifrån dig själv.

Det finns två typer av stress:

•Den akuta = den som man inte kan värja sig ifrån (sjukdomar, dödsfall, arbetslöshet etc.)
•Skitstressen = kommer inifrån dig själv, oftast på vardaglig basis. Ofta grundat på bristen av kontroll.

Av all stress som vi upplever, är det ca 80 % som kan betecknas som skitstress – detta måste vi göra något åt! Ett av de bästa sätten är att prata om hur vi upplever vår vardag, hur vi känner, upplever vår situation, arbete eller relation. Detta motarbetar frustrationen över otillräckligheten som lägger sig som en spikmatta i vårt inre och på sikt skadar oss. Vi känner att vi inte räcker till inför våra barn, partner, föräldrar, arbete ja, till och med att vi inte räcker till för vårt eget liv.

På jobbet tror vi att alla är så mycket bättre, att alla hinner med och är så mycket bättre än vad vi tycker vi själva kan, men verkligheten är, att de flesta tycker samma sak. Summa summarum så går alldeles för många omkring och tycker att de inte presterar det som de tror de ska. Detta kallas för additionsstress, vilket betyder att man jämför sig med andras sammanlagda prestationer med sin egna enskilda.

Samtidigt så måste du inse att ditt liv aldrig kommer bli helt stressfritt, vi kommer alltid bli utsatta för olika typer av påfrestningar, det vi måste lära oss är att minimera skitstressen – där har vi valmöjligheter, tillskillnad mot den akuta. Där har du ett eget ansvar att ta itu med det, och ett steg i rätt riktning är att börja kommunicera, tala med dina kollegor, chefer, dagisfröknar eller med dem som du mäter din förmåga mot.

För att detta ska bli så effektivt så måste vi våga säga till att vi är trötta, behöver hjälp eller inte mäktar med. Om vi befinner oss i en inskränkt miljö, med ett ledarskap som inte visar intresse för att det ska vara högt i taket, att det finns ett forum där alla, och jag menar alla ska få säga sin mening. För om inte hon längst ner i hierarkin vågar säga till chefen att hon behöver hjälp för hon inte hinner med – ja, då fortsätter vi att må dåligt.

Någon måste ta första steget, och det kan lika gärna vara du!