Stress Kommunikation Gruppdynamik


30 april 2010

Gräv i jorden och bli lyckligare...


Nu när våren bankar på dörren och solen tar mer och mer över dygnets timmar, då är det dags att se till att föda dig själv med solens och naturens energier.

Har tidigare skrivit om den helande kraften som finns i lövträdet, "Transit till Vårsolen". Att gå ut och promenera, sätta sig i gräset under ett lövträd är avstressande, det finns det bevis för! En bidragande orsak till att det är så, tror forskarna beror på att i människans tidiga historiska gryning, var det i områden med lövträd, som vi helst satte ner vår bopåle – vi föredrog lövskogsvegetation före annan. Suset från lövet väcker liv i vårt undermedvetna och vi känner tryggheten slå sina armar runt våra själar.

Solens energi stressar ner oss, förbättrar vårt humör och minskar aptiten. Vi inte bara mår bättre för stunden utan utelivet ger oss bättre livskvalité med avsevärt bättre sömn, stärker immunförsvaret och kan förebygga cancer.

Nu har man även kommit på varför vi mår så bra att stoppa händerna i jorden och påta. Det finns en bakterie i jorden, Mycobaterium vaccae, som gör oss på gott humör! Denna bakterie stimulerar hjärnans produktion av Serotonin (goda-humöret-hormonet). Om en person p.g.a. olika omständigheter mår dåligt, får doser av denna bakterie, så höjer hon sin livskvalité. Du behöver inte äta jorden för att få i dig denna feel-good bakterie, utan den är så flyktig att du får i dig doser genom att inandas den.

Men även andra orsaker som höjer livsglädjen genom att arbeta i jorden är att fysisk kontakt med jorden/naturen höjer produktionen av hormonet Oxytocin, som på en drastisk sätt drar ner stresshormonerna. Även om denna hormon kan ni läsa i tidigare inlägg; ”Kramas lite mer…”.

Dessutom så förbränner vi kalorier, närmare bestämtså blir en timmes arbete i trädgården att du förbränner ca 250 kalorier!

Så ut och stoppa händerna i jorden, se hur något gror och njut av naturens kraft.

Det är inte bara salladen som växer sig hög, utan ditt inre och hälsa tar kraftsprång upp till oanade höjder!

Låt bonden i dig väckas till liv, och du kommer få ett lyckligare liv.

28 april 2010

Mota Olle i grind




Vad är det som stressar oss? Ja, inte är det anfallande tigrar, oro för att vi ska hungra eller frysa ihjäl - nej, idag är det händelser och människor som stressar upp oss.

De kända amerikanska stressforskarna Holmes & Rahes har utvecklat en tabell över händelser som triggar igång oss mer än annat. De visar förändringar som påverkar oss under vår livstid. Genom att studera tabellen, räkna ihop händelser som man har råkat ut för, så kan man se en sannolikhet om man kommer att drabbas av stressrelaterade sjukdomar i framtiden.

Genom att ackumulera stressfaktorer kan man allstå mota Olle i grind!

Några av de tyngre händelser som sätter djupa spår i oss är:
. Jultid (12)
. Semester (15)
. Förändrade matvanor (15)
. Förändrade sömnvanor (16)
. Flyttning (20)
. Make/makan börjar - slutar arbeta (26)
. Konflikter med släktingar (29)
. Barn flyttar hemifrån (29)
. Mera ansvarsfulla arbetsuppgifter (29)
. Att stora lån (31)
. Ökade konfrontationer med partner (35)
. Större förändringar på jobbet (39)
. Graviditet (40)
. Försoning (45)
. Avsked på jobbet (47)
. Bröllop (50)
. Skada/sjukdom (53)
. Anhörigs död (63)
. Separation (65)
. Skilsmässa 73)
. Makes/makas död (100)

Som ni kan se så blir vi stressade av både positiva och negativa händelser. Det vi ska lära oss är att hålla koll på händelser som vi råkar ut för. Alla summor på över 150, gör att risken för hälsokollaps är 50%, summor på över 300 är sannolikheten att man ska utsättas för stor hälsorisk 80%.

Detta innebär att om man börjar nå upp till 100 ska man kanske tänka till lite, om det är läge för ytterligare stress just nu?!

Om det är så att man har tillräckligt ackumulerad stress inom sig så kanske det inte är läge att byta jobb, flytta eller någon annan typ av förändring, man kan göra ett aktivt val!

Ibland är vi händelsestyrda och befinner oss i händerna på yttre omständigheter, ex. dödsfall eller sjukdom men ibland så kan vi själva styra händelsen och istället för att bli "offer" kan vi kavla upp ärmarna och göra aktiva val - ta sakerna i dina egna händer - om du har ackumulerad mycket stress inom dig så istället för att låta bägaren rinna över - sätt på en kork! Se till att du återhämtar dig och skaffar dig nya krafter, sedan kan du ta itu med det mesta!

26 april 2010

Ta itu med isterbuken…




Det finns alla sorters människor, det finns korta och långa, runda och smala, päron och äpple, ja listan kan bli hur lång som helst. Vi värderar våra kroppar ut ett skönhetsideal som stressar oss och allt för många av oss känner att vi inte håller måttet – måttet som vad då? En framtid som skönhetsmodell eller vad menar vi med måttet?

Kanske ska vi börja med att istället värdera oss omvänt, börja med att bedöma våra inre egenskaper. Istället för att stanna vid yttre idealen utan sätt betyg på inre förmågor och egenskaper. För ett vackert inre är oöverträffat i all jämförelse med det mesta. Vänd blicken inåt och du kommer se en skönhet som går utöver det mesta. När du finner skönheter som kommer inifrån dig själv, eller medmänniskor kommer dina ideal och bedömningar te sig så mycket mera humana och kärleksfulla. Plötsligt kommer världen se så mycket vackrare ut!

Samtidigt ska vi inte stoppa huvudet i sanden som strutsen, det är inte till nytta för dig att ignorera det faktum att ur ett hälsoperspektiv kan man behöva sätta upp vissa ideal. Det är däremot inte sagt att den väldigt slanka, kroppen ur ett hälsoperspektiv alltid är sundare än den lite kurvigare. Det beror på var på kroppen det putar ut!

Kvinnor med fylliga lår, rumpor och putmage (under naveln) brukar ständigt jaga kalorier och ifrågasätta sin figurs berättigande. Päronkroppar är ”the perfekt body” för oss kvinnor, att ha lite extra fettdepåer just där är inte farligt – snarare en försäkran om att din kropp mår bra. Detta gäller faktiskt många putande kroppsdelar, det kan vara nyttiga utbuktningar, även om många försöker bearbeta dem. Hur du är skapt, är avgörande för hur du ser ut, och alla försök till att korrigera detta är dömt att misslyckas.

Det finns dock en utbuktning som vi ska ta på stort allvar och göra något åt; den berömda kulmagen. När magen börjar puta ovanför midjan och naveln – den s.k. isterbuken – den är farlig och oftast ett tecken på stress och dåligt leverne. Allt för många medelåldermän har denna frodiga mage, och nu sällar sig även kvinnorna till denna grupp.

Kulmagen är farlig för den består av ett helt annat fett än det som ex. lagras på rumpan, låren etc. Fettet som vi här har att ta itu med är det s.k. Visceralt fett och är det fettet som omger inre organ, ett överskott av detta kan vara farligt.

Orsaken är att bukfettet lossnar lättare än annan fett som vi har, eftersom den är avsedd att användas som extrareserv när vi anstränger oss. Samtidigt så har det här fettet större påverkan av hormonbalansen i kroppen, som i sin tur påverkas av stress.

När stressen tilltar så ökar produktionen av stresshormonerna Adrenalin och Kortisol. När hormonerna rusar runt i vår kropp så frisläpps fettcellerna i magen och sprutar ut i vårt blod. Om vi nu inte rör på oss, utan sitter paralyserade över den stressade situationen så blir de här fettsyrorna utan arbetsuppgift och löper bara omkring i kroppen utan funktion. Meningen är att de ska användas som extra bränsle till våra muskler så att vi blir urstarka och snabbare än vinden, nu fokuserar de sig på andra uppgifter – de rusar runt och skapar problem och gör skada i bukspottskörteln, hjärtat och insidan av blodkärlen.

Det är därför vi blir tjocka av att leva ett allt för stressat liv. Kortisolet sätter igång fettproduktion för att vi ska bli starkare och snabbare, men när vi inte använder oss av vår medfödda talang att övervinna faror, utan bli passiva så omvandlas den här förmågan till farligt fett – som tillsammans med dåliga mat- och dryckesvanor gör att vår kropp tar formen av en boll istället för en naturlig kurvig.

Så sluta upp att jaga trådsmala ideal, försök hitta din inre skönhet och acceptera din päronkropp. Om du däremot ser ut som en boll, där magen börjar bukta ut redan vid bröstvårtan… och slutar vid höftens slutända – då måste vi förklara krig mot kulmagen!

Här följer några goda råd hur man ska ta bort isterbuken:

• Träna och åter träna; skippa hissen ta trapporna.

• Gå till jobbet eller cykla – gå av en eller varför inte två hållplatser tidigare.

• Sitt inte still mer än en halvtimme åt gången – promenera när du ringer samtal, ska prata med kollegor gå runt i korridoren.

• Sluta stressa – om så är fallet, sitt inte still utan rör på dig – då flyttas fettet ut till musklerna istället för att lagras runt magen. Kortisol bidrar till att fettet lägger sig på magen. Enda sättet att få bukt på detta är att röra på sig eller stressa ner; ex. genom avslappningsövningar.

• Sov 7-8 timmar per natt. Mindre sömn gör att stresshormoner utsöndras och vi blir tjocka även om vi inte tycker att vi behöver mera sömn.

• Sedan får vi inte glömma, tänk på vad du äter – dåligt fett, för mycket alkohol, snabba kolhydrater gör inte saken bättre.

Men glöm inte att det viktigaste alltid är att älska sig själv, oavsett om man är päron eller äpple!

22 april 2010

Vem styr båten på det stormande känslohavet?



Mental övning steg 5

Alla dessa känslor, ja alla dessa känslor som bara väller inom oss. Som ett stormande hav eller som en porlande bäck – ständigt närvarande, våra känslor.

Dagarna i ända så upplever vi känslostormar, vi blir arga på ungarna som inte städar upp, partners som inte lyssnar, chefen som kräver mer och mer, en snabb kram av sonen innan han ska iväg (det är då man ska köpa en trisslott), en god vän ringer bara för att säga hej – hela tiden reagerar vi med vårt känsloregister. Det är negativa och positiva svallvågor som rasar inom oss. Känslorna är de som gör oss till människor, det är själva navet i vårt liv, utan dem skulle vi vara tomma zombies, leva utan att leva. Vi ska vara glada över att vi har dessa känslor, de är vår starkaste drivkraft – det är dessa som för oss framåt – men dessvärre även ibland håller oss tillbaka.

Ja känslorna inom oss ska vi bejaka och använda som kraft till att älska livet. Men ibland så tar de negativa känslorna över och då uppstår att vi drar oss undan, blir ledsna och deprimerade – och vi slutar att älska oss själva.

Genom att de negativa känslorna hamnar i dominans så blir vår självkänsla dålig. Och när självkänslan kommer på kant så upplever vi det mesta som svårt och livet är som en gigantisk uppförsbacke, som aldrig tar slut. Det är därför av största vikt att lära sig konsten att hantera sina känslor – att ändra negativa tankebanor till positiva.

Vi kommer alltid ha känslor, de kommer alltid att styra oss det som vi ska lära oss är att de ska inte föra in oss i en snårskog, en labyrint som sakta bryter ned oss. Nej, det är du själv och din positiva synsätt som ska vara lots på det stormande känslohavet. Du ska helt enkelt gå på sightseeing i ditt inre!

Du ska börja med att styra dina tankar, istället för att stanna upp i negativa tankebanor ”det går inte mentaliteten” ska du se de positiva krafterna, det som är ”det går mentaliteten”. Genom att vi istället ser vad som är fel, ska vi istället se det som är friskt och bra. Detta konstruktiva beteende hjälper oss när vi har det svårt. Vi kommer att uppleva mindre faror, sorg och istället se tillvarons glädjeämnen istället.

Målet är att aktivt skapa den känslan som vi vill ha!

Känslor är som sagt oerhört viktiga och någonting jättebra – de ska bejakas. Men ibland så hamnar vi i negativa tankebanor och då kan vi behöva bryta dessa mönster. Det är då vi ska säga STOPP! med besked innan vi reagerar och agerar utifrån en negativ känslobana. Andas lugnt och stanna upp, och bestäm dig för att bryta och istället börja en ny tankegång – där du tror på din förmåga.

Negativa känslor behöver inte vara farliga, utan kan även de ge positiva reaktioner. Det är när de styr dig som de måste elimineras – när de begränsar dina möjligheter och önskningar. Tänk efter varför du oroar dig, vad är det gör dig rädd, sätt ord på dina negativa orosmoln. Försök sedan analysera känslorna och ta kommando över dem.

Våra känslor är styrda av vår hjärna, det är hormoner som spelar roll om vi är glada, ledsna, negativa eller positiva till händelser eller framtida mål. Men du får inte låta hjärnan bestämma allt, du kan faktiskt i viss mån påverka henne – vi kan lotsa oss fram till se på livet positivt istället för att stanna kvar i det negativa träsket. Genom att lära sig älska sig själv, med alla våra fel, styrkor och brister – älska oss som den person vi är. Det gör vi genom att odla empati, generositet och höja näsan ytterligare och älska sin nästa lika mycket som vi älskar oss själva.

Belöningen i hjärnan när vi skänker värme till våra medmänniskor ger oss så mycket positiva hormoner att vår självkänsla rusar i höjden och plötsligt så är alla ”det går inte” bortblåsta och vi får kraft att bestiga berg.

Så ut och odla goda känslorna!

Det gör du genom att analysera känslorna som du har och varför. Din självkänsla kommer utav ditt känsloregister – identifiera dem och du blottar din självbild. Det är nu som du kan ta itu med att bättre på din självkänsla och börja älska dig själv!

Analysera dina känslor enligt följande modell:

• När känslor dyker upp, sätt ord på dem

• Varför dyker den här känslan upp?
• Tolka känslan, analysera den – vad betyder den?

• Hur känns den rent fysiskt?

• På vilket sätt visar du utåt den här känslan?

• Vad blir följderna av den här känslan?

20 april 2010

Gyllene regler för inre lugn



Mental övning steg 4

Varje dag så mer eller mindre uppstår situationer som utsätter oss för påfrestningar om inte fysiskt så är det på det psykiska planet. Ibland kan vi behöva bli påminda om hur vi ska leva för att klara av vardagens trivialiteter så mycket bättre.

Reglerna som följer; skriv ner dem – sätt upp dem på kylskåpet, anslagstavlan eller varför inte vid toalettspegeln – bara du blir påmind om att leva efter dessa 20 punkter. Du kommer att vara så mycket bättre förberedd när den akuta stressen anländer och den ”onödiga” stressen – skitstressen kommer du att sakta eliminera!

• Stressa inte när du äter, talar eller rör dig

• Ät bra och sov gott

• Ha en god hållning

• Motionera regelbundet

• Andas djupt

• Lev i nuet

• Tänk positivt, se de ljusa sidorna – inte de mörka

• Ersätt negativa inre monologer med positiva påstående

• Var mer bestämd

• Uppför dig väl!

• Behandla dig själv och andra med kärlek och respekt

• Tala lugnt och lyssna uppmärksamt

• Förenkla livet och slå av på takten

• Upprätthåll balans i livet och ta dig tid att ha roligt

• Vistas utomhus

• Ta ansvar för ditt liv – skyll inte på andra

• Lär dig känna igen tecken på stress hos dig själv

• Motionera din humor – skratta

• Le, även om det blir konstlat till en början med

• Ta regelbundet tio-minuters pauser under dagen


Plocka ut en regel, praktisera den idag - ta en ny imorgon - men fortsätt att leva även efter den första regeln, sakta fyller du på dag för dag en ny regel - du ackumulerar dem.

Så lev efter De Gyllene Reglerna för inre lugn och du kommer må så mycket bättre!

16 april 2010

Välj rätt läge för samtal



Vad är god kommunikation? Ja, frågan är inte oväsentlig, utan är i högsta grad aktuell – hur vet man att ett samtal, kontakt mellan två personer är bra?

Det grundläggande för att det ska bli god kommunikation är att intentionen mellan de inblandade är att de vill lyssna på den andra med öppna sinnen. Det är inte alltid det lättaste, att se till att det är läge för samtal; den som du önskar prata med kanske inte har lust, tid eller är koncentrerad på något helt annat – det första man därför måste säkerställa är att innan man startar en kommunikation är att man har 100 % uppmärksamhet från alla inblandade.

Ibland kan samtalet gälla ämnen som är jobbiga och som kan göra att vi hellre stoppar huvudet i sanden än att ta upp saker som berör. Det är då lätt att vi tar till med ytlig kommunikation av rädsla för att relationen kan förvärras eller man känner ett obehag av att ventilera ämnen som just, berör.

Martin Buber, heter en känd filosof som grundade ”Jag-Du-relationsmodellen”, han ansåg att det mesta som vi kallar för samtal är mera prat. Vi pratar inte till och med varandra utan det är mera egna monologer som vi använder – vi väntar inte på att få svar eller reaktion.

Ibland när man lyssnar på politiker så kan man notera att de nästan aldrig svarar eller reagerar på vad personen precis sagt i talarstolen, utan när de får ordet så börjar de mala på något helt annat, det är precis som de inte hört, sett eller brytt sig om vad tidigare person sagt, fastän det kan ha varit adresserat direkt till dem – precis så kan man observera att samtal mellan två individer kan forma sig. Man pratar och pratar om något, när så den andra får ordet så börjar man mala om någonting annat – totalt annat ämne… detta är verkligen förvirrande men ack, så vanligt.

Det finns en modell för att lära sig lyssna och uttrycka sig själv på ett mera empatiskt förhållningssätt och utan förutfattad mening. Grunden för detta är att du ska vara helt närvarande i stunden med hela dig – alla dina känslor ska vara här och nu. Samtidigt ska du utan att värdera och bedöma det som sägs utan bara lyssna.

Modellen för att uttrycka sig är:

• Vad är det du ser, upplever?
• Vad är det känner?
• Varför känner du så?
• Vad är det du vill uppnå med samtalet

Modellen för att lyssna är:

• Lyssna till den andra utan att lägga in egna värderingar och tolkningar utan med empati. Avbryt inte och tänk inte på vad du själv vill säga utan lyssna till fullo på vad den andra säger.

Så öva nu på att lyssna och tala genom att använda dig av hela dig. Lämna alla tankebanor som gäller allt utom samtalet som du befinner dig i. Om du ska säga något, tänk igenom vad är det du vill få fram, varför vill du framföra detta etc. Om du lyssnar, glöm allt som du vill säga... det blir tid över för det också - notera allt som sägs utan att värdera det, när du allt är sagt, ta det till dig och värdera det utifrån vad ville hon ha sagt, varför vill hon säga detta etc?

Lite av mindfulness-kommunikationsteknik, kan man jämföra det med.

14 april 2010

lär dig njuta av nuet



Igår var jag åter på föreläsning ute på universitet. Lika förundrad som gången innan är jag över att få bli serverad av ett sådant intellektuellt stimulerande bord av kunskap. Fantastiskt, är det enda rätta att säga.

Ämnet för dagen var; ”Kontemplativa metoder i utbildning och forskning”, låter kanske för somliga av er som rena nonsens språket; men de avsåg att prata om nyttan av att använda sig av olika typer av mental träning, meditation och avslappningsövningar för att klara av studier/arbete bättre. För mig var det en härlig känsla då jag kunde notera att mycket som min blogg tar upp, ligger i bräschen för vad eliten inom stressforskningen tycker är upp to date! Det är mindfulness, meditativa övningar och avslappning som gäller om vi ska må bra - och klara av vår överstimulerande tillvaro...

För det första så är målet för de flesta av oss att ta kontroll över händelser som indirekt eller direkt styr våra liv. Vi vill inte känna oss maktlösa och att vi är i händerna på andras viljor och önskningar. Det vi då glömmer är att inom oss så släpper vi alla hästar lösa – för är det något som vi inte har kontroll på, så är det våra tankar – de hoppar runt oavbrutet, byter intressevinkel, uppmärksamhet och föremål – hela tiden!

Gårdagens föreläsning fick vi delta i några tankeexperiment för att just bevisa hur lite vi egentligen styr våra tankar. Vår hjärna som är plastisk och suger i sig allt som vi tillräckligt ofta upprepar är med andra ord utsatt för rena ”hjärntvätten” just genom våra totalt frisläppta tankebanor . Om nu tankarna är negativa och nedslående över dig själv, din tillvaro, arbete – så blir det en sanning efter ett tag, och du kommer i slutändan inte må bra.

Där har du själva essensen varför du ska lära dig att använda dig av olika typer av meditativa övningar – du kommer må bättre, stressa mindre etc. Det finns det vetenskapliga studier till och med på – rent organisk kan man se skillnader i hjärnan – den delen som visar kreativitet, välbehag och lycka ökar medan den delen som står för ångest, oro och fasa minskar… Så bilderna på lyckliga asiatiska munkar som ser ut att vara mer lyckliga än någon annan, trots att de står där endast införd säck och enda ägodel en risskål – de är faktiskt lyckligare än vi andra jagande västerlänningar.

Så när du mediterar eller gör andra avslappningsövningar kontinuerligt så är det faktum så att följande positiva förändringar sker (och det är inte hokuspokus):

• Du blir mera empatisk och höjer din medkänsla. Din känsla för att känna in en annan människa ökar och du bryr dig mera om andra.

• Du höjer din visdom. Din förmåga att lösa problem höjs och framförallt din analytiska och intuitiva förmåga förbättras avsevärt.

Kreativitet. Du får ett mera rörligt intellekt, som i sin tur öppnar ditt sinne för bättre kreativa tankegångar.

• Stor förbättring när det gäller din hälsa. Bland annat kan man se att blodrycket sjunker för individer som idkar meditativ sysselsättning. Stresshantering och människor som lider av depression förbättrar sitt hälsotillstånd avsevärt.

Det finns olika meditativa former; meditation, avslappning och mindfulness. Jag har under tidigare inlägg berättat och gett tips om alla tre formerna.

Det som idag är mest omskrivet och populärt är mindfulness – som egentligen betyder att du ska vara här och nu.

Att i total närvaro observera allt som finns runt om oss, sedan registrera din egen kropp, andning och varande för att slutligen fokusera just på en sak; ex. din andning.

Låta allt som hörs, försöker väcka din uppmärksamhet bara flyta förbi som en porlande bäck – det bara rinner förbi, du observerar men bryr dig inte – för mindfulness är just det viktigaste att inte värdera eller bedöma vad som existerar runt omkring dig; du ska bara reflektera och registrera det.

Så å ut i vårsolen, sätt dig nära naturen – kanske vid en bäck av smältvattnet från vinterns täcke. Notera hur solen värmer dig i ansiktet, fåglarna sjunger och lövens rassel susar i dina öron. Känn hur din kropp mår, sök dig igenom hela din lekamen; hur känns det i foten, nacken, högra höften?
Hur är din andning; följ din inandning ut och in och släpp allt annat, koncentrera dig på hur du andas, var känns det som bäst eller var är andningen som tyngst? Låt dig och din andning bli det enda som existerar för några minuter, låt bäckens porlande bara finnas som en bakgrundskuliss. En fågels kvitter, ett sus allt observerar du men det är andningen som har din fokus. Sakta återvänder du till varandet och du slår upp dina ögon – och rör lite sakta på din kropp. Du är nu klar att gå in och utkämpa stordåd vid skrivbordet igen!

12 april 2010

Tre tidstjuvar



I ett tidigare blogginlägg ”Vem äger din tid” så ställer jag frågan; vilken kontroll du själv har på din egen tid.

Livet går fort fram, herregud till och med unga människor på 20 beklagar sig och menar att tiden bara rinner iväg som sand mellan deras fingrar. Och vi som passerat eller befinner oss mitt i medelåldern hinner inte säga God Jul fören det plötsligt är dags att ta in trädgårdsmöblerna igen…

Tiden liksom rusar iväg snabbt som ett skenande tåg, och vi har inget att sätta emot. I expressfart går vi fram mot ålderdomen och i och med det ett självklart slut – det är nu vi måste inse att se till att tåget må gå mot ändstationen, men det är jag som styr loket!

För att komma dithän att du tar kommando över det skenade tidståget, så måste vi eliminera eller i alla fall ta kontroll över några givna tidstjuvar – de som dränerar oss på energi och framförallt snor dyrbar tid. För om vi vänder på hela det negativa tidsbegreppet, och tänker istället att tid är att uppleva, utnyttja och uppskatta så blir det genast lite ljusare – för tid är något som vi ska leva med och inte försöka domptera.

Dagens blogg tar jag upp tre ”tidstjuvar” som förstör vårt liv:

Stress

Runt omkring oss så tickar klockor, överallt finns denna uppfinning från medeltiden. Så att försöka komma undan tiden är i stort sett omöjligt, den styr som sagt våra liv. Med det finns en annan tid som vi kan ta itu med, en tid som finns inom oss och som uppkommer där. Den ska vi lära känna, få en bra och sund relation till den och framförallt lära oss styra den.

Många upplever att de blir stressade av att de har ont om tid. fast det handlar egentligen inte alltid om detta, utan det är att vi upplever att vi inte har kontroll över det vi ska göra eller tror att vi måste göra. Detta grundar sig som så oftast är fallet när det gäller stress, vi oroar oss för att göra bort oss, att vi ska bli straffade om vi inte håller måttet. Det är faktiskt en av de främsta orsakerna till varför personer längre ner i hierarkierna är mycket mera stressade än de högre upp.

Så är man stressad så hamnar man i en ond cirkel. Känslan av kontroll minskar, överblicken av händelseförloppet förloras och man blir rädd. Tidsbristen leder till att man tänker kortsynt, man blir helt händelsestyrd istället för att försöka på ett konstruktivt sätt ta itu med situationen. Att bryta detta moment 22 tillstånd är inte lätt, speciellt inte om man är själv. Eftersom man har tappat kontrollen, den överblickande förmågan och man agerar utan att tänka ett steg framåt. Det vi måste göra är att på djupet lära oss om våra egna rädslor, lära oss hur våra stressreaktioner är inför hot, som oftast kommer inifrån oss själva, hur vi påverkas och de styr oss.

Okoncentration

I tidigare inlägg har jag skrivit om alla störningsmoment som vi dagligen konfronteras med, är det inte mobiler som ringer, plingar det i datorn när du får mail, musik spelar i bakgrunden, kollegor kommer in och behöver snacka av sig… ja hela tiden så blir vi avbrutna i det vi håller på med. Något stjäl vår uppmärksamhet och det leder till okoncentration, som i sin tur blir en tidstjuv.

Allt beror på, som vanligt kan vi säga på hjärnan. Inne i hjärnan finns det ett nätverk som reagerar direkt när något nytt pockar på vår uppmärksamhet, så fort det plingar till någonstans, ett ljud, en lukt, ja vad som helst som är en förändring från det du aktivt håller på med, får vår uppmärksamhet – oavsett om du vill eller inte. Denna förmåga kommer från vår urtid, då det var livsavgörande att reagera på allt som hände eftersom det fanns faror lurade överallt.

Denna stimulans av nyhet, ger oss kickar och är enligt forskarna jämförbar med droger samtidigt så tar den bort fokus på det som vi håller på att göra och tid går till spillo, vi tappar vår egen arbetsrytm och måste börja om igen med koncentrationen – för varje gång… Så när du sitter och jobbar, blir störd av något, när du sedan börjar jobba igen så måste du liksom ladda om batterierna, det blir lite av två steg fram – ett steg bak – två steg fram… osv.

Kicken som vi får av nyheten är själva det faktumet att det är just en nyhet – så fort vi registrerat nyheten/störningsobjektet och identifierat den så försvinner själva berusningen.

Att träna upp vår koncentrationsförmåga är ett av de bättre sätten att bearbeta den här tidstjuven. Det är svårt eftersom vi är födda med förmågan att vara väldigt mentalt rörliga, men ibland måste vi kunna stänga av. Genom att meditera och göra avslappningsövningar så förbättrar vi vår förmåga att koncentrera oss och hålla fokus, ett annat sätt är att motionera.

Sedan kan man ju alltid sätta upp skylten på dörren ”Stör ej”, stänga av mobilen, etc.

Omotiverade

Den sista av tidstjuvarna är när vi känner olust inför det som ska utföras. Ännu en gång måste vi gå tillbaka till vår hjärna, den har som vanligt ett finger med i spelet. Hon är inte riktigt konstruerad för långsiktig planering och avlägsna målsättningar, utan det är här och nu som hon ständigt söker uppgifter.

Det är därför vi lätt blir distraherade av en massa andra saker som dyker upp ”som bara måste göras” när vi ska göra sådant som inte är lika roligt. Hjärnan söker alltid efter stimulanser för nuet, både när det gäller vad vi äter och vad vi ska göra. Bara hon får fördelar av det – så om det är gott, roligt och ger snabb kick, så favoriserar hjärnan det framför tråkiga saker som groddar, tvätt och arkivering av gamla papper – även om det i förlängningen är till vår fördel.

Detta är varför vi slösar bort en massa fri tid på idiotiska saker som bara råkade passera och varför vi alltid börjar projekt för sent. Vi blir stressade av att vi inte får gjort det som vi vet att vi måste göra – tvättkorgen växer, chefen vill ha in rapporten men det är ju så fint väder ute…

Ett sätt att ta itu med motivationen är att sätta upp en typ av framtida belöning som vi får när vi gjort det som måste göras. Tänk vad fint det blir när tvätten är klar, allt ligger i lådorna, chefen är nöjd med rapporten, det luktar såpa i alla rummen, ett välstädat skrivbord… Genom att sätta upp sådana målbilder så lockar vi fram motivationen och blir fokuserade på uppgiften – jag säger inte att det är enkelt, men är ett bra sätt att få igång motivationen.

stress – okoncentration – olust, där har ni de tre stora tidstjuvarna. De är dessa tre som gör att vår tid passerar revy snabbare än du hinner blinka. Att det blir värre med åldern beror på att vi blir mera disträ, mindre närvarande, vi glömmer mer och mer.

Så ta itu med tidstjuvarna – stoppa det skenade tåget! Bli mer närvarande, byt gamla invanda vanor och mönster om de stjäl tid. Se till att din kvot av lyckliga stunder är konstanta, då står du mer ut av de tråkiga. Klockan kommer att fortsätta att slå i samma takt, men det du ska förändra är hur du upplever och uppfattar den – ta kommando över din tid!

7 april 2010

Det är inte alltid faran är en tiger...




Det finns ett område inom medicinforskningen som heter; neuropsyko – immuno -endokrinologi. Forskare inom detta område fördjupar sig i hur psyket påverkar immunförsvar och hormoner.
Alltså; hur mottaglig är vi för att bli sjuka? Förvärras det om vi är stressade eller deppade över något? Varför blir vissa oftare sjukare än andra?

Vid tester så har man kunnat konstatera att om två personer andas in samma mängd av förkylningsvirus, så blir den som är mest stressad större risk att bli sjuk.

Detta beror på att kroppen eller rättare sagt, hjärnan dirigerar de vita blodpropparna dit där den största faran är enligt henne.

När vi stressar så reagerar hjärnan på samma sätt som om vi blir anfallna av en blodtörstig sabeltandad tiger, eller något annat superfarligt – sedan att det i vekligheten är att vi ”endast” oroar oss för att hinna i tid till jobbet, bryr hon sig inte om.

Så om du tänker dig att det du stressar upp dig för kan förkorta ditt liv, allt handlar om bråkdelar av sekunder då du måste kunna mobilisera alla dina resurser för att klara av den annalkande faran; du måste bli urstark, smartare och du måste kunna springa snabbare än du normalt har förmåga till… ja, i det läget finns det liksom inga resurser kvar att skicka iväg för att kriga mot baciller eller andra inkräktare som går till attack på din hälsa.

Denna prioritering är vi skapta att klara av, den gör ingen skada snarare så stärker den oss, både för stunden men även på längre sikt. Det som är farligt, och som gör att vi blir sjuka, är just detta fenomen att vårt immunförsvar flyttar fokus. Våra soldater; de vita blodkropparna struntar i att ta itu med olika typer av sjukdomar eller virusangrepp som vi konfronteras med.
Det är först när vi blåser av faran; slutar att stressa som fokuset ändras och soldaterna skickas iväg för att bearbeta virusangreppet.

Ponera nu att du går omkring och är småstressig hela tiden… ja, ständigt så finns det en molande oro över jobbet, ekonomin, älskar han mig, har barnen det bra… ja, listan kan göras milslång över allt som vi oroar och stressar upp oss för. Helt ok, om det inte ständigt är ditt sinnestillstånd och tär på dig. Där har ni själva essensen till varför vi mår så dåligt av stress, vi bär på det för länge!

Så stress ger med andra ord, virus fritt spelrum för att få ställa till riktigt med skada.

Det bästa sättet att dra ner på stresshormoner, och ge virusangreppet en riktig match är ex. avslappningsövningar, för då bildar immunförsvaret flera vita blodkroppar som sticker iväg med blixtens hastighet för att skydda oss mot infektioner, ja faktiskt alla typer av sjukdomar.

Så mitt råd, är att stressa gärna då och då – det är faktiskt riktigt nyttigt både för fysiken och intelligensen men se till att ta det lugnt då och då – stressa ner. Så att kroppen hinner ta itu med annat än att rädda oss mot anfallande tigrar!