Kroppsspråkets hemliga koder

Del 2. Förförelsen hemligheter

Flirten gick hem, allt verkar fungera, då övergår kontakten ytterligare en dimension – förförelsen. Nu krävs dock mera timing än tidigare. Oavsett vilken strategi man väljer, verbalt eller kroppslig är det av största vikt, att välja rätt plats och tidpunkt.

Kvällen är bäst inte enbart för att vi är mera inställda på fysisk närhet genom att vi slappnar av efter arbetet utan det har visat sig också att vår art, människa är mera benägna att röra vid och se på varandra när det mörkret infaller. Forskare har noterat att när det blir mörkt så efter en halvtimme slutar vi prata med varandra utan börjar istället röra vid varandra. Så om man vill förföra eller bli förförd släck lamporna och tänd levande ljus. Dessutom ska man sitta nära att man kan vidröra varandra. Man pratar om den s.k. ”intimsfären”, vilket är 46 cm eller närmare, och befinner man sig så nära är sannolikhet att det blir sex stor. Orsaken är att vi är programmerade för att gå vidare från fysisk kontakt till sexuellt umgänge. Med andra ord är ett för stort bord i en väl upplyst restaurang inte det bästa oddsen för att det blir något mera efter desserten. Och spelas det inte någon musik, försvårar det ytterligare förförelsestrategin. Musik skapar en fysisk rytm som associerar till intimitet och gör att partnerna upplever en synkronisering med varandra. Ytterligare saker som försvårar är om man blir distraherad av andra personer eller aktiviteter, men här kommer männens förfinade taktik ifrån flirtstadiet väl tillhands då han redan har tränat på att stänga ute andra genom olika manövrar.

När vi rör varandra så registrerar vi lukt, smak och känslointryck och kan bedöma om vi gillar eller skyr personen ifråga. Om det visar sig att vi uppskattar motparten så är det inte långt till att vi fördjupar intimiteten. Efter att vi rört varandras hud, som har blivit varmare och närheten blir mer och mer påtaglig, tar kroppsspråket över. Det är viktigt att man är observant på signalerna i detta läge, man kan misstolka dem.

De sexuella koderna är mångfacetterade och några av dem är så självklara att ingen ytterligare fördjupning krävs. De bygger på naturliga mekanismer som gör att vi blir sexuellt upphetsade och som inte går att styra. Förutom att den centrering som sker av våra könsorgan, sker även förändring över hela vår kropp. Blodet strömmar till läpparna och huden genom att nerverna blir mera känsliga, speciellt i dess ändar. Blicken blir mer beslöjad och frånvarande och vi får försämrad hörsel. Det kognitiva beteendet tar över, vi fokuserar mera på det inre hos oss än yttervärlden. Huden blir mjukare, och kan rodna eller svettas. Minspelet i ansiktet ändras, antingen kan dragen bli förvridna eller minerna blir uttryckslösa när alla sinnesintrycken rusar i kroppen. Rösten blir mjukare och får en djupare klang och hesare. Eftersom adrenalinet rusar runt så förändras andningen och hjärtat slår snabbare. Lukt och smaksinnet påverkas, talgkörtlarna vid munnen producerar ämnen som ett tecken på sexuell stimulans och könsorganets doft ändras ju närmare orgasm. Alla dessa signaler och koder är vi oftast helt omedvetna om men ändå registrerar vårt undermedvetna det.

Människans kropp är gjord för att ha känslor och att visa dem, både för sig själv eller för andra. Det är lätt att läsa av de klassiska sex känslorna som visar sig fysiskt; glädje, sorg, vrede, motvilja, förvåning och rädsla. När det gäller en nära relation lär man sig även andra och ju mer man lär sig desto mer fullfjädrad blir man att känna igen sin egen eller sin partners olika känsloreaktioner och detta ger bättre grogrund för långvarig relation. Känslor är fysiologiska processer, likvärdig med hunger och törst. Ju mer kontakt du har med dina egna känslor desto bättre kommer du förstå din partner.

Alla befinner sig på catwalken....

Del 1. Kroppsspråkets hemliga signaler

Vad händer med oss egentligen och hur mycket styr vi över våra val av partner? Det har egentligen inte hänt så mycket med oss sedan vi lämnade träden och började gå på två ben. Samma ritualer och knep används när vi väljer ut objektet för vår förförelse.

Att ragga eller bli uppraggad kan synas som om det sker helt spontant. Men psykologer har klarlagt att allt sker är enligt ett givet mönster, med några få små variationer i stort följer samma modell om och om igen.

Följande händelsekedja leder processen framåt till att inleda en kommunikation/förhållande.

Catwalken;
Det första steget är att man visar upp sig. Alla oavsett kön gör det så fort man befinner sig bland andra, även om vi inte är ute efter en ny partner.
När en kvinna vill ha eller märker att hon fått uppmärksamhet börjar hon, oftast omedvetet spela på sin kvinnlighet. Hon sträcker på ryggen och skjuter fram brösten, lägger bena i kors, så att vader och lår kommer till sin rätt. Visar upp sidor som hon vet är mera attraktiva än andra, putsar till sig genom att stryka eller kasta bort håret för att visa halsen (som är en av det mest typiska erotiska signaler vi har, utvunnet från vårt ursprung från djurriket), fuktar läpparna, drar ner kjolen och rättar till halsbandet etc. Männen har även de ritualer, han sträcker på ryggen, drar in magen och skjuter axlarna bakåt, skjuter ut underlivet och om han kan skrevar brett. En manlig variant av att putsa till sig är att rätta till slipsknuten.
Nu sker något mycket märkligt och det understött av moder natur; vi blir automatiskt och helt oförvilligt mera attraktiva. Det sker fysiska förändringar som gör oss snyggare; musklerna och huden kring ögonen blir smidigare och läpparna blir fylligare.

Då det mesta som sker med oss utgår från vår hjärna och som i sin tur agerar utifrån en uråldrig erfarenhet, grundad genom människans utveckling från apa till den vi är idag handlar det första mötet inte bara om att säga; ”jag vill ha dig, jag är villig”, utan även om att säga ”jag är inte hotfull, jag tänker inte lura dig”

Öronmärka bytet;
Nästa steg i händelseförloppet är att man vill väcka en speciell persons uppmärksamhet. Nu använder vi oss av olika medel för att öronmärke just honom eller henne. Utan att man är medveten om detta så riktar man blickar och gester mot varandra. Om nu inte intresset besvaras avtar uppmärksamheten och man vänder sig mot någon annan. Signalerna i kroppsspråket dör bort om de inte väcker respons från mottagaren. Däremot om man får en positiv reaktion, helt oförvilligt blir man mera direkt än vad man kanske hade tänkt sig från början. Kanske kastar man blickar oftare mot honom, håller kvar ögonkontakten i några sekunder tittar bort för att åter titta för att se att han fortsätter att titta. Nu lägger man på ”se på mig” gester; man lägger bena i kors, låter ena knäet eller foten peka åt hans håll, gestikulerar med handen, fingret, kniven eller gaffeln åt hans håll, notera att detta gör båda två samtidigt.

Har han rätta rytmen?
Nu kommer steget då vi inleder att prata direkt till varandra. Nu börjar man interagera med varandra. Orden blir viktiga, däremot samtalsämnet är av mindre betydelse. Ännu studerar man varandra och därför är kroppsspråket ännu helt avgörande.
Först kollar vi om första intrycket som gjorts på avstånd ännu håller. Ögonen, munnen och händerna är det viktigaste, och vi läser av varandra blixtsnabbt, den genomsnittliga tiden är att vi skannar in den andra med två ögonrörelser per sekund. Samtidigt så synar vi varandra fysisk rytm, det vi önskar uppnå är att om det är vänskap som vi söker vill vi ha likartad rytm medan om det är en kärlekspartner kan det vara olikheterna som attraherar.
I denna fas spelar även lukten stor roll, ju närmre vi kommer desto lättare är det att känna den andras lukt, om man inte gillar den blir den fysiska rytmen påverkad. Allt kommer kännas fel, att stå nära och titta varandra i ögonen, och attraktionen faller platt. Luktsinnet påverkar nervsystemet som gör oss upphetsade eller avtända, allt detta sker rent organiskt och går inte att styra.

Finns rivaler?
Men allt faller väl ut, vi gillar det vi ser, rytmen passar och lukten attraherar, då kommer nästa fas. Är han/hon ledig? Nu har det visat sig att män sänder ut signaler för att visa upp sig så fort de ser en tilldragande kvinna, oavsett om han är ledig eller inte, och hon kan till och med vara i samma rum. Det är den gamla alfahannen i honom, gorillan som alltid ska reproducera sig – detta sker även det utan hans medvetenhet. Men kvinnor bör vara på sin vakt, han kanske tuppar sig fast han inte egentligen vill eller kan.

Flörten
Efter all denna introduktion av varandra kommer så slutligen flörten. Flörten medgör att vi under denna tid lär oss varandras icke-verbala kroppsspråk och för oss närmare varandra. Nu kommer vi varandra ännu närmare, vi vänder oss direkt till varandra, ser in varandras ögon, försöker röra varandra så ofta som möjligt. Rösten blir fylligare, tonläget sjunker, klangen mjukare och lite hes. Emellanåt måste det ske en paus, en återhämtning, man vänder sig om mot andra personer, hämtar ett glas. Och för några sekunder ter det sig som om förtrollningen är bruten, men snart söker vi oss tillbaka till varandra.
Nu uppträder den s.k. ”blockeringssignalen”, vi försöker mota bort andra som eventuellt kan tänkas störa. Mannen brukar vara mest aktiv i detta agerande, han kan exempelvis ställa sig så att han skärmar av dem från omgivningen genom att ställa sig helt sonika för, hålla upp en arm mot en vägg och stänga in kvinnan bakom. Kvinnans metod är att behålla uppmärksamheten genom ögonkontakt och skratt, lätta beröringar eller kyssar så fort han börjar söka sig ut i rummet.

Flörten är ett naturlig beteende för oss människor och sker helt av sig själv utan kunskap eller speciellt undervisning, detta kan vi bara av oss själva. Det sker helt instinktivt och ligger i vår arketyp.

När flörten börjar närma sig slutet står vi med en massa ny information om varandra, kunskap som ger oss valmöjligheten att besluta om förhållandet har några framtidsutsikter. Om man misstänker att det är döfött tar man avsked och minglar vidare i rummet. Din partner kanske visar noll intresse och fladdrar med blicken runt om och skruvar på sig. Går ni vidare och riktar er uppmärksamhet åt annat håll.

Men om det visar sig att det här kanske är något att fördjupa sig i, övergår det hela till förförelse, men det är en helt annan ritual…
to be continued

Tårar tar död på mannens sexlust

Vill han inte eller vill han för ofta?

Kanske beror det på att hans partner gråter för mycket eller är för glad?

Forskare har nu kommit fram till att kvinnliga tårar påverkar mäns sexlust. Ju mer kvinnan gråter, desto mindre vill han rumla runt i sänghalmen. Det finns ett ämne i tårarna som påverkar testosteronnivån hos mannen som i sin tur minskar lusten till sex.

Tidigare har man trott att tårar enbart är en rent psykologiskt företeelse hos den som gråter, men forskare har nu kunnat konstatera att kvinnliga tårar även har en kemisk funktion, speciellt avsedd för män. Sannolikt reagerar mäns hjärnor så, att när kvinnan är ledsen ska han beskydda och trösta henne och inte idka sexuellt umgänge med henne.

När män får lukta på kvinnotårar så avtar kvinnors attraktionskraft hos dem, vackra kvinnor, blir mindre attraktiva. De blir dessutom mindre sexuellt upphetsade, även normala fysiologiska tecken försvinner. När man har scannat hjärnan så kan man se att den delen av hjärnan som är aktiv vid sexuell upphetsning har mindre reaktion än normalt.

Så den gamla föreställningen att efter regn kommer solsken, efter gräl och tårar så har man försoningssex kanske man ska omvärdera efter de nya rönen?
Nu gäller det att skratta, vara spirituell, skänka glädje om man vill ha ett lite förnöjsamhet i sängen, vill man istället få vara ifred, så skyll inte på huvudvärk, nej hacka en lök istället.

Härmapan i oss skapar empati

Nu är det vår, och många av oss upplever att de mår så mycket bättre än under vinterns kyla.

Kan detta fenomen bero på våra spegelneuroner?

Oavsett vilket så är det intressant med fenomenet att vi speglar oss i varandra, och vår medkänsla utgår från detta. Det finns en inbyggd empati hos alla, det är speciella nervceller i hjärnan, intuitionen är med andra ord neurobiologi och är en förklaring varför vi härmar varandra. När vi möter någon så läser spegelneuronerna in mängder av information innan vi ens hinner blinka.

När vi möter någon som ler, så ler vi också även om våra tankar är på annat håll. Sätt händerna på höften eller magen och den du talar med kommer göra likadant helt omedvetet. Snabbt känner vi av hur den andra känner, vi kan skilja falska leenden från äkta och vi spänner musklerna när tyngdlyftaren på teve ska till att sätta rekord. Spegelneuronerna, nervcellerna skannar av vår omvärld och vi får viktig information utan att vi har en aning. Vi får veta hur andra har det, mår och vad som ska ske. Dessa spegelneuroner är navet för mänsklig medkänsla, utan denna förmåga så skulle vi vara avtrubbade utan förmåga att reagera empatiskt, det är en intuitiv kommunikation.

Denna förmåga att spegla och skanna av våra medmänniskor möjliggör vad som ska ske, förutsäga situationer och det är både på gott och ont. Dessa nervceller skyddar oss inte från att begå misstag, och kan ibland vara väl snabba i sin bedömning. Innan vår intellektuella förmåga hunnit sätta på on, så har spegelneuronerna redan registrerat och reagerat. Den perfekta situationen är när vår intuition och rationella förmåga går hand i hand.

Om vi är rädda, stressade, anspända så reduceras spegelneuronernas förmåga att fånga signaler. Det upphör helt och vår inlevelseförmåga slutar att fungera, så upphör därmed vår förmåga att förstå andra och uppleva nyanser.

Om vi bortser från spädbarn och väldigt små barn så är det vid ett annat tillfälle som spegelneuronerna totalt går på högvarv. Det är när vi är förälskade, då blir vi i våra rörelsescheman, gester och uttryck i det närmaste identiska med vår kärlek. Hela tiden har man totalkoll, omedvetet på vad den andra gör och härmar exakt efter. Denna efterhärmning och inskanning fortsätter paret emellan även efter förälskelsefasen och vi känner av den andras sinnesstämning och reagerar med gester, ord och handling för att bekräfta den andra och stärka tilliten. När en relation dör ut, kärleken finns inte längre så märks det framförallt att speglingen av varandra har upphört.

Vi blir bestulna på energi - stoppa tjuven!

Vi har alla råkat ut för dem, energitjuvarna som suger musten ur oss och gör att när vi går från mötet, jobbet eller träffen med kompisen känner oss alldeles tomma, förvirrade eller till och med ledsna.

I en normal relation så ger vi varandra energi, det är ett givande och tagande. Genom detta växelspel så mår alla bra och är glada och nöjda. Men så fort en energitjuv är inblandad så upphör detta samspel utan det är endast en person som tar och tar energi om och om igen. Denna envägskommunikation gör att vi i slutändan blir helt dränerade på vår egen energi och ork.

Så vem är då energitjuven, hur ska vi ringa in henne/honom och framförallt klara av deras anstormning?

Personer som suger ur all energi från sin omgivning är i grunden några som har starka obehagskänslor inom sig. De kan gå omkring med en obearbetad ilska, frustration eller rädsla som de inte har tagit itu med och som är för tung för dem att bära själv. Därför ser de till att hela tiden lägga över sin ilska på någon annan, för att de ska må bättre. De resonerar lite som om att här går de och bär på en massa tunga kassar, då kan väl du hjälpa till att bära några också?
På ett sublimt sätt så indikerar hon/han detta genom små, små pikar eller med direkta offensiver. Det kan vara elaka kommentarer såsom ” menar du att du tycker att du är snygg i de där byxorna?” eller så ignorerar de dig, du blir luft utan att förstå varför. Ett annat sätt att lägga över sin frustration är att de ger sig in i diskussioner och blir aggressiv.

Egentligen så gör de inte detta av elakhet utan för att få känna makt, få en energikick och framförallt glömma och ta ansvar för hur de egentligen själv mår. De bär omkring på en frustration, och tycker att de själva har blivit missgynnande tidigare, så nu är det deras tur att få ge igen. Och att det sedan är arbetskamrater, vänner eller någon annan oskyldig spelar ingen roll för i energitjuvens medvetande ligger felet alltid hos någon annan!

Hela deras beteende grundar sig i att själva slippa bära på sin egen ångest och i någon egenhändig slutsatts har de kommit fram till att i solidaritetens namn ska även vi andra hjälpa dem och bära den. Detta leder sålunda till att du som arbetskamrat, vän blir helt utmattad och kommer hem totalt slutkörd. Det normala växelverket mellan individer har upphört och du töms på energi, istället för glädje och feelgood känsla blir du glädjelös, och får dålig självförtroende. Att ha en energitjuv till kollega är kanske det mest frustrerande, då du inte kan komma undan dem – du måste gå till jobbet och utföra ditt arbete.

Hur gör man då? Ja, situationen är lindrigt sagt knepig eftersom energitjuven själv inte vill eller kan se sina egna fel så de kommer inte förstå vad du menar om du för problemet på tal. Slutligen kanske du endast kan se att den enda lösningen är att byta arbetsplats, för du orkar inte längre med den ensidiga kommunikationen. Men så långt ska vi väl inte låta det gå?

Först måste vi identifiera tjuven; vilka är de?

Hon/han…
• för över sin egen frustration på andra för att själv må bra.
• höjer sin egen självkänsla på andras bekostnad
• håller alltid garden uppe för försvar, och kan inte se sin del i konflikten.
• tar inte sitt ansvar för sitt eget beteende
• älskar att krångla och är oftast en stor nej-sägare.
• är en oftast en översittare, och gillar att vara i överläge
• vill alltid ha sista ordet
• bestämmer villkoren, det är de enda som gäller.
• kritiserar och kränker andra oftast helt utan orsak
• vet inte hur man lyssnar, speciellt inte på dig

Tjuven skapar ett ogynnsamt klimat och får dig att…
• tro att du gjort något fel, sänker ditt självförtroende och försämrar din självbild
• känna dig sviken
• bli helt utmattad och dränerad på energi
• bli ledsen och nere

Hur ska jag slippa oförvilligt energiutsläpp – vilka sjutillhållarlås fungerar bäst?

Först ska du försöka genomskåda deras påstående. Låt inte deras uppfattning borra sig in i dig och ge dig dåligt självkänsla.
Sätt upp ditt eget garde, du har inte gjort något som förtjänar dessa påhopp. Du har ingen skuld i deras frustration.
Ställ henne/honom mot väggen genom att ställa motfrågor; exempelvis ”vad menar du med det?” ”Varför säger du så, tycker du så?”. Då blir du besvärlig och svår att ta energi från och de får hitta nya offer.

Glöm inte att energitjuvar växer själva utav att förminska andra! De är oftast den som är mest osäker och tar av andra vad de själva behöver – energi. För längst där inne är de skräckslagna och livrädda, rädda för att bli övergivna.

Så sluta upp att bara låta energitjuven dominera utan gå därifrån, ställ motfrågor – lämna kurator/offer rollen.

Glöm inte att det är gratis att andas fri luft – se till att du får det

Älska dig själv...

Börja nu, ja inte sedan utan NU att tycka om dig själv!

Har du en käraste så visa att du tycker om dig själv och din kropp för honom/henne.

Bry dig om dig själv, för om du struntar i det utan istället tappar din självrespekt, hygien och vanlig sund kroppsvård så visar du dig själv noll kärlek. Då sänder du ut signaler att du inte tycker om dig själv och då kommer ingen annan heller göra det.

Känner du att din relation håller på att gå på sparlåga. Den underbara passionen har tagit semester och det tycks bara vara förbehållet andra – ja, då måste du blåsa nytt liv i den igen.
Börja med att fokusera på din partner och hans bästa egenskaper. Lyft upp dem utan att kräva motprestation, utan hänge dig åt din kärlek till honom och ge uttryck för den.
Hur kan du ge din partner uppmärksamhet?
Ett tips är att män gillar att få beröm och kvinnor uppskattar att män lyssnar på dem.
Framförallt var själv uppmärksam och visa din kärlek – inte bara säga ”jag älskar dig” utan visa i handling.Öppna alla dina sinnen, både mot dig själv och andra, och speciellt mot din älskade.

Ofta så sätter vi upp spärrar för att visa kärlek och vår längtan eftersom vi är rädda för att visa vår sårbarhet och genom det kan vi bli svikna. Om det är så, så kan du börja med att analysera din bakgrund. Har du blivit sviken? Är det så, så ska du bara erkänna det istället för att försöka förneka detta.

High-lighta problemet, bara genom att identifiera det så har du börjat eliminera det.

Dessutom ska du öva att vara öppen och det gör du bäst genom att helt enkelt vara det. Tala om dina känslor och lyssna på andras prat om dem.
Ignorera inte vänners känsloproblem utan lyssna seriöst och avfärda dem inte med några hurtiga fraser.

Men oavsett hur mycket du lyssnar, fokuserar på andra och ger allt av kärlek till din älskade, så faller det platt om du inte älskar dig själv – för om du inte älskar dig själv så blir det svårt att ta emot kärlek. Man tackar liksom nej till inviter utifrån att man tror att ingen i hela världen kan väl älska mig…

Så, du börja med att älska dig själv – gör det redan idag!

När du skrattar så skrattar även hjärnan…

Skratta, och du skickar signaler till hjärnan som får ett lyckorus av välbehag. Kopplingen ligger mellan ansiktsuttrycket och känslorna som de skapar.

I vårt ansikte finns det hundratals med ytliga muskler, dessa sköter mimiken, stänga och öppna ögonlocken och munnen. Det är tack vare dem som vi kan rynka pannan, le, puta med munnen och blinka. Det är genom dessa ansiktsuttryck som vi visar hur vi mår för andra människor – men även så skickar vi signaler till hjärnan, speciellt Amygdala, som får en vitamininjektion av lycka. Några av dessa muskler kan vi styra medvetet andra går genom centrala nervsystemet och befinner sig bortom vår kontroll.

Nu har forskarna kommit fram till att om vi inte ler med ansiktet, håller ansiktet stelt så blir vi mindre lyckliga.

Experiment har påvisat att om en person sprutar in Botox i pannan för att få slät hy och se yngre ut, så kanske hon ser yngre ut, men hjärnan mår pyton.

Om musklerna som vi använder för ögonbryna förlamas så blir effekten att hjärnans emotionella del inte aktiveras.

Dessutom så blir kommunikationen mellan individer begränsade och hjärnan påverkas negativt. När vi möter någon och han ler, så ler vi tillbaka, ser han ledsen ut så ser vi ledsna ut – detta sker spontant och helt omedvetet.
Denna imitationsförmåga skiljer oss från djuren, som inte har samma emotionella empatiska förmåga. Denna empati, som vi genom imitation använder oss av, handlar om att reagera känslomässigt på andras situation och ger oss större känsloregister i hjärnan.

Så ut och le, le med hela ansiktet och du kommer också av bara farten ge hjärnan ett extra tillskott av feelgood hormoner, som i sin tur balanserar upp din negativa stress och då blir hela du lyckligare!

Minspelet avslöjar dig

En enda ögonbrynshöjning, och du är avslöjad! Ja, om vi överdriver lite så är det faktiskt så. Minen, ni vet den lilla sublima eller påtagliga förändringen i ansiktet säger mer än tusen ord. Av alla små muskler som finns under vår hud i ansiktet, är de flesta direkt kopplade till Amygdala, vår lilla mandelkärna som kontrollerar våra känslor – speciellt rädsla, avsmak och aggression. Amygdala reagerar utan att vi kan styra henne, allt ligger nedärvt i vår hjärna som en enda stor databas. Även hur betraktaren upplever minspelet från medmänniskor är en spontan reaktion som är svår att tygla.

Så minen uttrycker våra känslor på hundradels sekund och påverkar våra relationer och samvaro, mer än något annan typ av kommunikation. I detta fall så är vi som en seismograf, som är ett instrument som registrerar rörelser i jordskorpan, vi registrerar om personen vi möter är positiv eller negativ inställd till oss eller omvärlden.

Denna förmåga, omedvetet eller medvetet att tolka minspelet från andra kan både hjälpa och stjälpa oss. Om du är förslagsvis orolig att tala inför publik så är sannolikheten att du påverkas betydligt mera på glada eller sura miner bland publiken. Lika snabbt som du reagerar på minspelet från åhörarna, lika snabbt visar ditt eget minspel i ditt eget ansikte. Som i sin tur avläses ibland åhörarna, och i och med detta så blir det ett växelverkande emellan dig och publiken, där alla påverkas och registrerar varandras humör och ställningstagande.

Psykologer har studerat människors ansiktsuttryck inför olika situationer. Oavsett om du är rädd för ormar eller prata inför publik, så reagerar du på samma sätt med de muskler som används när vi ler då vi är glada och nöjda, alternativ rynkar pannan när vi är oroliga och rädda etc. Det man kan se är att dessa negativa och positiva muskler reagerar snabbt, ja här pratar vi om 300 – 500 millisekunder. De personer som var osäkra och rädda för sociala situationer reagerade mycket mera på bilder av glada respektive sura ansikten. Ett glatt ansikte kan vara det ankare som hon behöver när paniken håller på att lamslå henne inför exempelvis att hålla ett tal.

De personer som är rädda att framträda inför publik, hålla tal eller på något annat sätt uppträda inför andra, är generellt mera känsliga för emotionella ansiktsuttryck än andra som inte har samma aversion mot detta. De reagerar lika mycket på glada som arga ansiktsuttryck. Då det glada ansiktet blir en säkerhetssignal att allt är lugnt och framförallt inga fiender syns till.

Så om du ska hålla ett tal, sök med blicken tills du finner en vänlig själ, håll kvar blicken så länge att du hinner ta några djupa andetag – sedan är det bara att köra! Om ditt självförtroende faller under talet, sök tillbaka blicken till den vänliga åhöraren, tanka lite vänlighet och gå vidare! Och du, som sitter och ska bli underhållen, tänk snälla tankar som; att hon vågar vad duktig hon är. Ge lite positiv känsla till talaren, för hon är egentligen livrädd men glöm inte att hon ändå har modet att stå där!

Välj rätt läge för samtal

Vad är god kommunikation? Ja, frågan är inte oväsentlig, utan är i högsta grad aktuell – hur vet man att ett samtal, kontakt mellan två personer är bra?

Det grundläggande för att det ska bli god kommunikation är att intentionen mellan de inblandade är att de vill lyssna på den andra med öppna sinnen. Det är inte alltid det lättaste, att se till att det är läge för samtal; den som du önskar prata med kanske inte har lust, tid eller är koncentrerad på något helt annat – det första man därför måste säkerställa är att innan man startar en kommunikation är att man har 100 % uppmärksamhet från alla inblandade.

Ibland kan samtalet gälla ämnen som är jobbiga och som kan göra att vi hellre stoppar huvudet i sanden än att ta upp saker som berör. Det är då lätt att vi tar till med ytlig kommunikation av rädsla för att relationen kan förvärras eller man känner ett obehag av att ventilera ämnen som just, berör.

Martin Buber, heter en känd filosof som grundade ”Jag-Du-relationsmodellen”, han ansåg att det mesta som vi kallar för samtal är mera prat. Vi pratar inte till och med varandra utan det är mera egna monologer som vi använder – vi väntar inte på att få svar eller reaktion.

Ibland när man lyssnar på politiker så kan man notera att de nästan aldrig svarar eller reagerar på vad personen precis sagt i talarstolen, utan när de får ordet så börjar de mala på något helt annat, det är precis som de inte hört, sett eller brytt sig om vad tidigare person sagt, fastän det kan ha varit adresserat direkt till dem – precis så kan man observera att samtal mellan två individer kan forma sig. Man pratar och pratar om något, när så den andra får ordet så börjar man mala om någonting annat – totalt annat ämne… detta är verkligen förvirrande men ack, så vanligt.

Det finns en modell för att lära sig lyssna och uttrycka sig själv på ett mera empatiskt förhållningssätt och utan förutfattad mening. Grunden för detta är att du ska vara helt närvarande i stunden med hela dig – alla dina känslor ska vara här och nu. Samtidigt ska du utan att värdera och bedöma det som sägs utan bara lyssna.

Modellen för att uttrycka sig är:

• Vad är det du ser, upplever?
• Vad är det känner?
• Varför känner du så?
• Vad är det du vill uppnå med samtalet

Modellen för att lyssna är:

• Lyssna till den andra utan att lägga in egna värderingar och tolkningar utan med empati. Avbryt inte och tänk inte på vad du själv vill säga utan lyssna till fullo på vad den andra säger.

Så öva nu på att lyssna och tala genom att använda dig av hela dig. Lämna alla tankebanor som gäller allt utom samtalet som du befinner dig i. Om du ska säga något, tänk igenom vad är det du vill få fram, varför vill du framföra detta etc. Om du lyssnar, glöm allt som du vill säga... det blir tid över för det också - notera allt som sägs utan att värdera det, när du allt är sagt, ta det till dig och värdera det utifrån vad ville hon ha sagt, varför vill hon säga detta etc?

Lite av mindfulness-kommunikationsteknik, kan man jämföra det med.

Skrattet är livsviktigt!

Något som de flesta av oss redan vet, har nu även forskningen kommit fram till; ett gott skratt förlänger livet!

Den som har humor lever längre, klarar av stress och motgångar bättre – det finns det bevis för.

I samband av stora studier om vad som påverkar livslängden hos den enskilda individen, studerade man olika faktorer såsom; ålder, kön, utbildning, rökning, blodtryck och slutligen cancer – så har man även lagt dit sinnelaget för humor – och efter 7 år kunde man konstatera att bäst klarade sid de personer som uppvisade ett gott sinne för humor, hos dem minskade dödligheten med 35 % mot dysterkvistarna.

En annan studie där man tittade på cancerpatienter, och de som kunde uppvisa att de hade sinne för humor, de levde längre. Man kan klart urskilja att det sociala sinnet för humor går hand i hand med viljan att överleva.

Att ha ett humoristiskt sinnelag är som ett skydd mot stress och andra tråkigheter man kan konfronterats med i sitt liv. De hamnar inte lika ofta i kriser och blir inte lika nedslagna om livet blir för påfrestande, vilket sker till och från för alla. Människor som har sinne för humor, har lättare att skilja på väsentligheter och oväsentligheter. De är också överlag mera kreativa.

När jag nu pratar om humor, så är det inte utifrån hur lätt man har att skratta eller le, nej med ett sinnelag för humor är att man kan se humoristiska poäng i vardagen och att tillsammans med andra uppleva gemensamma humoristiska inslag i ett socialt sammanhang.

Alla som har lätt att se det humoristiska har inte bara lättare att ta itu med stress och påfrestningar, utan de kommunicerar också bättre. Om man trivs med andra så bjuder man till bättre medan surpupporna bara sitter och ugglar och surar.
God humor befäster vänskap och vänlighet, man ingår lättare i den sociala gruppen. Humor i sig utvecklas som en kompetens i själva socialiseringsprocessen. Om du tillhör en grupp, ingår i ett nätverk så utvecklar du din humor, som blir en del av din grupptillhörighet, och som du identifierar dig med. En kognitiv och intellektuell förmåga, alltså insikten inifrån dig själv att förstå ett skämt grundar sig att man förstår att humor är en social företeelse.

Att det finns grogrund för humor på arbetsplatsen är jätteviktigt. Om det inte finns möjlighet till skämt och humor tillsammans med allvar, så blir det en usel arbetsplats. Bland det värsta är om man får en chef utan humor. En chef utan humor, är i mångt och mycket en dålig ledare eftersom han saknar just den viktiga sociala kompetensen.

Några fakta om humor:

• 20 % av vårt sinne för humor är medfött, resten får vi tillägnat under vår levnad. Främst får man det hemifrån, men man måste praktisera om och om igen med människor som man gillar. Man kan inte gå på kurs för att lära sig humor.

• Ju äldre man blir, desto mildare blir själva sinnet för humor, det beror på att ens sociala nätverk minskar. Man har mindre personer att skratta med och upprätthålla sin humoristiska ådra.

• Man identifierar en humoristisk personlighet genom att han eller hon är social, extrovert, optimistisk och mindre depressiv än surpuppan

• Oavsett kön, så finns det ingen skillnad på våra humoristiska sinnelag, däremot så skrattar vi åt olika saker.

Om ni vill lära er mera om humorforskningen så ska ni ta reda på olika studier som professor Sven Svebak, från Trondheims universitet gjort. Han har bedrivit mest forskning inom detta område.

Det är inte mycket som vi kan göra för att lura kroppen, utan hon har ganska stor koll - men en sak kan vi faktiskt göra för att narra henne, och det är att skratta!

Så även om du egentligen inte är glad, så kan du frisätta en massa positiva hormoner genom att skratta på. Det är själva essensen av skrattyoga - skratta högt och kroppen får en massa positiv energi.

Så varför inte se till att skratta ordentligt nu i helgen! Tänk positivt och försök att se till det goda i livet istället för det tråkiga - lyft fram humorn inom dig!

Stanna upp och möt dina medmänniskor med ett leende och du kommer att se att plötsligt så får du en massa leenden tillbaka!

Kroppsspråket; att tyda sexuella signaler!

Vi människor är nyfikna av oss. Vi gillar att iaktta andra och reflektera över hur vi kommunicerar genom våra kroppar. Varje dag så läser vi av och blir avlästa av andra, troligtvis hundratals gånger.

Det är så att vi bedömer varandra hela tiden, utan att vi är medvetna om det. Vi kategoriserar, jämför, bedömer, antar och projicerar hela tiden, ja så fort vi möter andra så sätter de här mekanismerna igång – omedvetet, och det sker på några sekunder.

Omedvetet eller medvetet söker vi med blicken andra som vi tycker verkar intressanta eller attraktiva. Hur du tittar, söker med blicken och tolkar signalerna beror på olika omständigheter, om du är singel och söker partner gör du det på ett sätt, är du i ett förhållande och är förälskad så sker det på ett annat.

Signalerna som skickas mellan oss, är olika utifrån vilken intention vi har. Är du ute efter en ny partner, en tillfällig förbindelse eller bara vill observera – så skickar du ut olika signaler som är helt dedicerade föremålet för ditt intresse – och är du mottagare så tolkar du det utefter vad du själv är ute efter.

Nästan aldrig så missförstår vi varandra, vi är inprogrammerade att kunna tolka signaler, i alla fall då det gäller de sexuella inviterna. Den sexuella attraktionen är själva drivkraften i livet, utan den skulle vi som art dö ut.

Uppdelningen av könen är här markant, det är skillnad hur vi tolkar och känner av icke-verbala signaler. Den stora skillnaden är att kvinnor har lättare att attrahera en man än tvärtom. För att få ”omkull” en kvinna krävs lite mer än en snygg bak, lite mera finess än fysiska förutsättningar.

Det har självklart en orsak i att kvinnan utifrån en evolutionär aspekt såg mer långsiktigt på en sexuell relation, genom fortplantningssystemet. En man ska försöka sprida sin säd så mycket som det går, medan en kvinnan söker någon att få barn med och som kan försörja dem. Förr i tiden gav man rådet till unga kvinnor att titta att det putar ut både där fram och bak – med detta ville de säkerställa att mannen både kunde avla barn men även försörja dem (puta ut fram = bra penis(!) puta ut i bak = plånboken).

Det en kvinna tycker är allra mest attraktivt har man genom studier kommit fram till är, kunskap. Att vara ”expert” inom ett område, oavsett egentligen vilket så finner kvinnan det var attraktivt. För mannen medför denna kunskap att han känner sig trygg, säker och medveten om vem han är. Detta visar sig i hur han för sig, talar och framförallt tittar på kvinnan – som upplever detta vara attraktivt.

Man har genom studier kommit fram till att det är kvinnan som tar första steget till ett möte. Av alla sexuella möten så är det kvinnan som tar initiativet till två tredjedelar av dem. Män tror att det är dom som tar första steget, men så är inte fallet. Kvinnan använder sig av väldigt sublima metoder, som gör att mannen tror att det är han som bestämmer. Kvinnan skickar iväg en uppsjö av signaler, som är avsedda att uppmuntra honom till att bl.a. avslöja vem han verkligen är; så att hon kan slutligen göra ett val; är han någonting att ha?

Kroppsspråket styrs av hjärnan som även är det viktigaste sexuella organet. Det är hjärnan som styr all vår kommunikation men även vårt sexuella beteende och våra känslor. När vi möter någon så är det enda vi har att utgå från i början är just det icke-verbala kommunikationen. Sättet vi tittar och blir betraktade på – är själva starten för all kommunikation, även en sexuell igångsättare.

Vi kan stå i timmar framför spegeln, fixa till frisyren, välja rätt kläder – ja allt som vi oftast gör innan vi ska gå ut, men det är oväsentligt om vi vill uppnå att någon ska finna oss attraktiva. För hur vi ser ut är resultatet av hur vi känner oss inombords – det är det som genomsyrar vårt kroppsspråk.

När det gäller kunskapen om kroppsspråket, den icke-verbala kommunikationen så kan du lära dig tyda olika gester etc. men om du ska tolka dem rätt och själv bemästra dem så är det enda rätta att lära känna dig själv, förändra det som inte är bra i ditt inre och lyft fram dina bästa sidor.

Ifrågasätt dig själv, lär känna dig själv, bli självmedveten och slutligen identifiera dina sanningar. Om du ska lära dig om det icke-verbala sexuella språket måste du lära dig först ditt eget beteende. Det allra viktigaste i att förstå det sexuella kroppsspråket är att vara ärlig!

Att kommunicera bra i grupp!

Dagens inlägg kommer att ta upp kommunikationsproblem på främst arbetet, men även i andra grupper som man hamnat i förslagsvis; dagis- och föräldragrupper, föreningslivet, bostadsrättsföreningen m.fl.
Charlotte Lundgren, är en samtalsforskare och har just forskat i hur man bäst samtalar på en arbetsplats.

Det hon påvisar är att ute på arbetsplatserna sammansätter man grupper utifrån att det finns representanter från alla avdelningar med skilda åsikter och bakgrund. Detta gör man för att alla ska få sin åsikt hörd, och ingen ska känna sig glömd.
Vad händer i en sådan grupp? En grupp som består av alla typer av människor med skiftande åsikter och yrkesperspektiv? Att det kan uppstå komplikationer och problem med kommunikationen är ganska stor.

Charlotte Lundgren menar att det man ska utgå från och fokusera på är strategierna som stödjer en god dialog.

Att kasta sig in i en diskussion med ett tydligt ställningstagande, är inte ett sätt att stödja en god dialog i arbetsgruppen. Det man istället ska göra är att vara öppen för frågor, ta sig tid att svara och vara öppen för andras åsikter, som kan grunda sig från att de har ett annat yrkesperspektiv än sitt eget.

A och O för god kommunikation är att samtalet inte är för hårt styrt och att alla har möjligheter och rätt att få yttra sig. Det finns utrymme för lyhördhet och högt i tak. Att alla ska känna att deras ståndpunkt är viktig och att de alla kan påverka hur samtalet utvecklas.

Det är viktigt att alla tänker igenom vilka faktorer är det som gör att alla kollegor kan hänga med i samtalet och den egna tankegången. Vad kan vi tänkas tycka vara självklarheter för oss själva men kanske inte för de andra? Vad behöver jag förklara och motivera?

Ett sätt att komma åt den problematiken är att skicka ut öppna frågor, där man inte låser sig i givna positioner. Dessa frågor kan vara ex. ”Jag tror att det kan vara så här, vad tycker ni?” eller ”Jag är bekymrad, har ni någon lösning?”

Det man ska tänka på när man hamnar i grupper kollegor/vänner möts med olika perspektiv på arbetet/frågeställningarna är:

• Kasta dig inte in med redan givna åsikter i diskussioner

• Tillåt alla att få göra sig hörda

• Ställ öppna frågor

• Låt inte samtalet vara för hårt styrt

• Lyssna, lyssna och åter lyssna

• Ta in nya åsikter, ventilera dem och var öppen för att ta till dig nya tankegångar

Vi pratar och pratar, men ingen lyssnar

Överallt betonas vikten av att vi måste lära oss att göra vår stämma hörd. Vi går på kurser i för att lära oss att samtala bättre med våra kollegor, kunder och med vår partner/barn. Ja, allt handlar om hur viktigt det är att prata.
Ingen snackar om vem det är som ska lyssna? Finns det någon som vill lyssna och som kan?

Alla vet att det är viktigt att lyssna. Vi uppskattar och längtar efter att någon ska lyssna på oss och vi upplever att vi själva är jättebra lyssnare. De flesta uppfattar dessvärre att det är bara vi själva som är goda lyssnare, de flesta slår dövörat till enligt vår egen bedömning.

Konsensusen blir att vi konstatera att ingen är bra på att lyssna, framförallt vill ingen lyssna på mig. Så varför ska jag då lyssna på andra?

Hur mycket av det vi säger når fram till mottagaren? Ja, mätningar har uppvisat att genomsnittlig så är det ca 25 % (oftast betydligt lägre) av det vi säger som når fram. Mottagarna av det vi säger uppfattar med andra ord maximalt en fjärdedel av allt som vi framför. Så den svagaste länken i vår kommunikation är lyssnandet. Alla tror att det är den som talar som har makten, men det är tvärtom det är lyssnaren.

Varför finns det inga kurser, i alla fall väldigt få i att lära ut lyssnandets ädla konst? Jo, det är för att vi betraktar lyssnandet som något nedvärderat.
Alla vill lära sig att tala väl, att få andra att lyssna på sig – få makten. Att ingen vill lära sig att lyssna beror på att lyssnandet ses som något kvinnligt och passivt, det är en aktivitet som är till för den som måste lyda.
Det grundar sig bl.a. på att vi redan som barn hör av föräldern; ”lyssna på mig nu” vilket egentligen betyder ”gör som jag säger”.
I vuxenlivet så kan vi lätt konstatera att den personen som är mest lyhörd för chefens vilja oftast gör snabbast karriär, och kvinnor blir populära när det lägger huvudet på sned, ler och låtsas lyssna. Just låtsas är typiskt kvinnligt, som oftast lyssnar passivt och omedvetet. De tar emot, kanske för att bli omtyckta.

Sant lyssnande är i själva verket att aktivt lyssna!

Detta innebär att vi själva väljer om vi vill lyssna och framförallt när. Har vi inte tid eller inte är upplagda för samtal på grund av olika omständigheter är det bättre att säga till talaren att komma tillbaka en annan gång än att låtsas lyssna.

Det krävs ett stort mod att säga nej till ett samtal, även om du gör det vänligt till någon. Men om vi vänder på steken så är det lika ovänligt att låtsas att du hör på.

Ett aktivt lyssnande är inte bara att man tackar nej till att lyssna. Utan det är framförallt att vi lyssnar med ett intresse, engagemang och är medvetna om vad som sägs. Clarence Crafoord har räknat ut att det finns sju olika lyssningstekniker, eller som han säger med ”sju öron” som vi kan vi lyssna med.

Så handen på hjärtat, är du en bra lyssnare?

Här följer en självtest: Är jag en bra lyssnare?

Varje fråga handlar om ett visst beteende i en lyssnarsituation. Svara ärligt på hur ofta (nästan alltid, nästan aldrig, ibland) du brukar bete dig på det beskrivna sättet. Jämför dina svar med ”svarsnyckeln” och se hur många poäng du får.

1. Brukar du tänka på vad du ska säga härnäst medan den andre pratar?

2. Brukar du sluta lyssna när folk säger saker som du inte håller med om?

3. Brukar du lära dig något från varje person du möter, om så bara lite grann?

4. Brukar du hålla ögonkontakt med personen som pratar?

5. Brukar du bli väldigt medveten om dig själv i konversationer med en person eller i små grupper?

6. Brukar du ofta avbryta den som talar?

7. Brukar du somna eller dagdrömma under möten eller presentationer?

8. Brukar du upprepa muntliga instruktioner eller meddelanden du fått för att försäkra dig om att du hört rätt?

9. Brukar du tillåta den som talar att ventilera sina negativa känslor gentemot dig utan att gå i försvarsställning eller bli spänd?

10. Brukar du lyssna efter meningen bakom talarens ord genom att iaktta dennes gester och ansiktsuttryck?

11. Brukar du känna dig frustrerad och otålig när du talar med personer från andra kulturer?

12. Brukar du fråga efter betydelsen av främmande ord och jargongmässiga uttryck?

13. Brukar du försöka ge intryck av att lyssna när du faktiskt inte gör det?

14. Brukar du lyssna till den som talar utan att bedöma eller kritisera?

15. Brukar du börja ge råd utan att ha blivit tillfrågad?

16. Brukar du notera det sinnestillstånd som talar befinner sig i (nervös, stressad, irriterad osv.)?

17. Brukar du låta talarens fysiska uppenbarelse och manér distrahera dig?

18. Brukar du komma ihåg en persons namn efter att ni hälsat på varandra för första gången?

19. Brukar du anse dig veta i förväg vad talaren kommer att säga och därför sluta att lyssna?


20. Brukar du känna dig obekväm om det uppstår en tystnad i samtalet?


Poängräkning:
Jämför dina svar med dem i listan nedan. Stämmer dina svar överens med dem på listan får du en poäng. Om du har svarat ”ibland” får du en halv ¬poäng.

1.N 2.N 3.J 4.J 5.N 6.N 7.N 8.J 9.J 10.J 11.N 12.J 13.N 14.J 15.N 16.J 17.N 18.J 19.N 20.N

Räkna ihop dina poäng.

Om du har fått 16 eller mer poäng är du att gratulera. Förstärk de lyssnarförmågor du har och försök förbättra dina svaga punkter.

Om du fått mellan 10 och 15 poäng tyder det på att du hör det mesta av vad andra säger, men att du missar en del genom en oförmåga att behålla din uppmärksamhet av olika anledningar. Fundera över varför och försök att rätta till.

Om du fått mindre än 10 poäng är det nog så att du fokuserar mer på dina behov än talarens. Var och en bestämmer vad man vill ha ut av en kommunikationssituation, men om du vill vara en bra lyssnare har du mycket att arbeta på. Se det som en möjlighet till personlig utveckling.

Källa: The Zen of Listening av Rebecca Z. Shafir, Quest Books, 2003

Ensamhet vår tids gissel

Att vara ensam känns inte bra, om du inte valt det. Att det dessutom är hälsofarligt gör det inte mindre sorgligt.

Kronisk ensamhet kan dra igång en rad olika fysiska åkommor. Ensamheten är i sig ingen sjukdom, att känna sig ensam ibland är lika vanligt som att vi blir törstiga. Precis som törsten säger till oss att vi behöver dricka, är då och då ensamhet en påminnelse om att vi är flockdjur och att vi inte klarar oss utan andra människor. Dessvärre så finns det en del människor som upplever att det alltid är ensamma, det är hos dessa ensamheten blir hälsofarlig.

När ensamheten blir påtvingad och individen upplever att de är utan sällskap fast de befinner sig i olika sociala sammanhang, det är då vi ska dra i larmklockan. De kan ha ett arbete med kollegor, bekanta men ändå känner de sig ensamma – känslan av ensamhet är subjektiv och det är endast hon som känner sig ensam som kan bedöma hur hon upplever sin tillvaro.

Vissa människor är mer sårbara för ensamhet, och har svårare för att reglera de känslor som uppstår när de upplever att det finns en risk för social uteslutning.

Amerikanska forskare har kommit fram till att för vissa människor, de som upplever kronisk ensamhet kan få organiska förändringar. Det som sker är att exempelvis att produktionen av stresshormoner tilltar, vilket i säg leder till snabbare åldrande och sänkning av immunförsvaret. Vi får förhöjt blodtryck och hjärtfunktion som slutligen leder till att vi får ett ohälsosamt liv.

En person som betraktar sig som ensam börjar lätt se att alla sociala situationer är hotfulla. De uppfattar andra individer som elaka, mer kritiska och konkurrensbenägna. De tycker att själv gör de allt som går för att förbättra sin situation och sina relationer. Då de har tappat sitt självförtroende och självkänslan är på botten blir man gärna socialt avvisande, man är rädd från allra första stund när man träffar nya och därmed lägger man på sig en försvarsattityd som blir avskräckande för de som närmar sig.

När ensamheten blivit ett allmäntillstånd för en person, kan detta inte botas genom att man aktivt söker nya relationer – man måste ta itu med sin självkänsla först. Om inte så jagar man bort nya kontakter, genom att man byggt upp ett hölje av stål för att skydda sig.
Det krävs nu en kraftansträngning för att övervinna sin ensamhet så att man får kärlek, uppmärksamhet och acceptans från sina medmänniskor. Och den kanske främsta rätten; att ha någon att få ge sin kärlek och uppmärksamhet till!

Den stora hemligheten till ett bra socialt liv, är att vara mindre upptagen med sig själv och istället vara öppen inför andra. Lätt att säga, men nyckeln till social framgång är att sluta tänka så mycket på sina egna problem och själsliga oro.

För dig som befinner dig i ensamhetens tuffa rum, kan jag bara säga; du måste ta itu med din ensamhet, och det NU! Din självkänsla och självförtroende är med största sannolikhet knäckt, det du måste börja med är att stärka dig mentalt.
Lär dig älska dig själv! Det är en mödosam vandring, men det är i slutändan värt allt.

Att lyssna som en tekopp!

Att dricka te är uttryck för hövlighet inom den Buddhistisk traditionen. Den amerikanska munken Choyin har utvecklat en modell som han kallar för Tekoppslyssnande. Han menar att när människor möts över en tekopp, så är det egentligen en fredshandling.

Råden är till för att du själv ska analysera och lära dig om ditt eget lyssnande och inte andras, vilket vi oftare har åsikter om. I denna modell så är det framförallt att vara kritisk och observant på ditt egna lyssnande.

Vi måste all frigöra oss från våra dåliga vanor att lyssna om vi vill uppnå försoning och förståelse för varandra, enligt Choyin. När vi lyssnar så ska vi lämna våra fördomar, åsikter och egna tankar och liksom ett vitt papper bara sätta oss ner och just lyssna - lyssna på vad den andra vill berätta!

Detta är budskapet i Tekoppslyssning:

1. Man ska inte lyssna som en kopp som har hål i bottnen. En sådan tekopp kan inte behålla innehållet utan allt sipprar ut. Därför så är den helt värdelös, trots att den verkar vara öppen och mottaglig. Ett samtal med en person som har detta sinnelaget är helt meningslöst eftersom hans sinne är helt inriktad mot att hindra förändring.

2. Man ska inte lyssna som en tekopp som är placerad upp och ned på sitt fat. Den representerar någon som har motstridiga inställningar till vad som samtalet kommer att ta upp. Trots att han verkar lyssna fullt ut, är han från första stund sluten och tänker inte öppna sig för andras idéer.

3. Man ska inte lyssna som en tekopp med lite gift i botten. Giftet står för ilska, girighet och bitterhet. Dessa personer tolkar allt som sägs med sitt egna personliga missnöje. De hör allt som sägs men silar det genom ett negativt filter. Vad du än säger så kommer du att bli anklagad för att du gör honom bitter, trots att han själv lagt gift i tekoppen.

Så än en gång, lämna din egna planhalva och med ett naket sinnelag ska du lyssna på vad någon har att berätta för dig. Det är inte för inte vi har två öron och endast en mun! (se tidigare inlägg "Två öron men bara en mun" från 27 januari 2010).

Det är blicken som avgör!

Så fort vi ser eller möter andra personer så börjar vi kommunicera med dem – ja, även om du inte säger ett ord så har du börjat kommunicera! Till och med ett tyst samtal mellan två personer via telefonluren säger en hel del, som man kan tolka utifrån en massa parametrar.

Kommunikation mellan människor är uppdelade i olika former; kroppsspråk, röstkvalité och slutligen ordet. Deras inbördes fördelning är att något ojämn – orden har endast 7 % av vår kommunikation, ögonen 25 % och kroppen hela 35 % (de andra parametrarna är gester och ansiktet). Det mest frapperande är just att ordet är bara 7 %, klart den lägsta andelen.

Du har ungefär 10 sekunder på dig att göra ett gott intryck på personen du möter, varse sig du vill det eller inte. Innan du ens har sagt ett enda ord, så har du lämnat ett icke-verbalt avtryck av din personlighet; man bedöms om man är effektiv eller ineffektiv, självsäker eller osäker, vänlig eller reserverad. Även om det är en gammal bekant eller en person som du redan sedan tidigare träffat så avläser vi personligheten varje gång.

Grunden för all kontakt startar med blicken. Så tänk på att hur du använder dina ögon, det är ditt viktigaste verktyg, så använd dem rätt. Bläng inte, utan titta ordentligt när du hälsar, och var redo att möta den andras blick.
Människor vänder sig spontant mot dem som de känner respekt för och värdesätter. Om du dessutom ler, så avväpnar du den andra och om du är nervös – le snabbt tre gånger i rad, så blir situationen mera avslappnad.

Skvallret avslöjar dig!

Vad är det vi talar om när vi ses? Även detta har forskare forskat om och kommit fram till att det mesta är skvaller!

Ja, mer än hälften av allt vi säger till varandra är skvaller. Dessvärre så finns det en sanning i att kvinnor skvallrar mer än män, rättare sagt så 67 % av kvinnorna mot 55 % för männen.

Men vad är det vi använder skvallret till? Även där skiljer vi oss emellan könen. Män skvallrar för att skaffa nätverk, bygga på sin karriär medan kvinnor skvallrar för att moralisera och bygga relationer.

Skvallret fyller en funktion som vi inte ska förakta. Det är skvallret som håller uppe det outtalade regelverket inom samfundet vi tillhör. Information både av vikt som nonsens utbyter ägare, vilket ger ett viss socialt nätverk som binder och hjälper oss att känna grupptillhörighet.

Vad vore livet utan lite skvaller? Ganska tråkigt och innehållslöst!

Det vi ska ta fäste på är att varje gång du säger något negativt = skvallrar om någon så avslöjar du dina egna värderingar.
Detta gäller i och för sig oavsett vad du säger, all kommunikation avslöjar dina värderingar! Det gör detsamma om du befinner dig i ett samtal hemma, på jobbet eller bland nya människor.

Värderingar är uppfattningar om vad vi anser är gott eller ont, bra eller dåligt. De värderingar som vi har utvecklat genom livet har blivit präglat av bl.a. vår uppväxt, familj, utbildning, vänner, kollegor, yrkesliv… för att inte tala om våra ekonomiska förutsättningar, händelser i samhället, politik, religion och kultur. Kanske präglas de ändå mest av våra nära relationer.

Några ex. på sådant vi värderar i olika utsträckning är: kärlek, lojalitet, respekt, ärlighet, styrka, lugn etc.

Ofta talar man om positiva och negativa värderingar.
Ta reda på dina egna värderingar och lyft fram de positiva nästa gång du samtalar med någon. Om du börjar se livet med mera positiva ögon, så sprider du sannolikt mera glädje och den negativa aura du kanske bidragit med kommer att minska och i slutändan så ökar toleransen – för egentligen så skulle livet vara ganska beigt om alla var lika!

Sluta gräla om det som varit…

Hjärnforskare i USA har upptäckt att det inte finns något genuint minne.

Det du kommer ihåg är vad din hjärna bestämt sig för att komma ihåg, från just den specifika händelsen. Om hon nu överhuvudtaget bestämt sig för att komma ihåg.
Ett minne är inte som en skriven, enkel text utan det är ett blandning av ord, färger, känslor och rörelser från både vårt inre som vår yttervärld som hjärnan registrerar.

När du sedan ska minnas händelsen igen, så jobbar hjärnan frenetiskt med att komma ihåg alla detaljer till en helhetsbild av vad som skett.

Dessutom så skapar du ett nytt minne för varje gång som du konstruerar bilden igen, och slutligen så blir det enda mix av alla minnesbilder gamla och nya.

Därför blir det aldrig riktigt samma minnesbild, varje gång du upprepar händelsen utan det finns alltid en viss skillnad.

Om det sedan är flera personer som ska komma ihåg så inser vi alla att det blir många olika varianter av händelsen.

Därför ska man aldrig gräla om något som varit, utan tala istället om hur ni har det NU.

Hur det känns idag, vad som har hänt i nuet och inte sådant som varit.

Allt för många gräl handlar om saker som egentligen är historia; om vad han sa då, vad som hände då… dessa gräl kan aldrig leda till en försoning, eftersom våra hjärnor minns olika!

Säkerhetszonen

Ett problem som kan uppstå i samband av ett samtal är hur vi förhåller oss tillvarandra, vi visar ringa eller ingen hänsyn på hur mottagaren upplever informationen vi ger, och ibland kanske vi borde vara mera mottagliga för det som sägs.

Vardagens samtal kan handla om allt möjligt. Sådant prat som vi inte tycker är speciellt känsligt lägger vi inom vår personliga säkerhetszon, sådant vi tycker är känsligt placerar vi utanför zonen.

Ämnen som hamnar i säkerhetszonen är sakfrågor, fakta och information, liksom lite småprat om ditt och datt. Man kan förenklat kalla det för rutinaktiga ämnen, saker som inte är laddade eller upprör. Vi känner oss trygga och vi lämnar inte ut oss själva, vi känner oss säkra.

Vi blir inte rädda, nervösa eller osäkra när vi befinner oss inom vår egen säkerhetszon.
.
Ibland lämnar vi vår säkerhetszon. Utanför den ligger, i alla fall för de flesta sådant som rör känslor, relationer och attityder. Ibland gör vi det frivilligt – andra gånger för vi måste. Det kan vara när vi måste prata ut med vår partner eller ta kritik från en kollega på jobbet.

Eftersom vi är alla olika så har vi olika gränser för våra säkerhetszoner. Denna otydlighet och glidning mellan var våra gränser är, leder till kommunikationsproblem. Vissa ämnen kan vara helt ok att tala om för någon medan för den andra kan det vara tabubelagt.

Exempelvis kan en väninna berätta detaljerad information om sig och sin partners samliv, går in i detalj om vad som sker i den äkta sängen, vilka sexproblem de har. Som extra krydda redogör hon om deras privata ekonomiska situation.
Väninnan som lyssnar tycker att hon går över gränsen, eftersom hon inte tycker att man ska prata om sådana privata saker med andra. Hon blir därför mera tystlåten och sluten än vad hon normalt brukar vara, hon stannar inom sin säkerhetszon. Väninnan å sin tur tycker att vännen är stel och urtråkig och att hon borde bjuda mer på sig själv.

Man kan betrakta våra säkerhetszoner som sköldar. De finns där för att skydda oss och försvara vår integritet och privatliv.

Ibland kan det finnas orsak att lämna denna trygghet för att kunna gå vidare.

Några exempel:

• För att vågar ta upp svåra samtal med vår partner, då kanske
relationen kan bli djupare eller mera meningsfull.
• För att våga ta upp missförhållanden på jobbet med vår chef, då
kan eventuellt arbetssituationen bli bättre.
• För att våga säga vad man tycker inför sina kollegor/vänner, de
kan då lära känna oss bättre.

Ibland kan det vara värt att ifrågasätta sin säkerhetszon.

Ställ frågan till dig själv:

Är det ett hinder eller en tillgång?
Håller den kanske rentav dig tillbaka?

För att utvecklas i samtalet måste man ibland sänka gardet och släppa in andra. Samtal som ligger utanför säkerhetszonen är mycket svårare än de som ligger innanför – men de är också mera betydelsefulla.

Det är de samtalen som kan skapa förändring och utveckla oss som människor.

Sluta upp att jämföra dig med andra!

Genom att använda oss av kommunikation kan vi i viss mån mota undan stressymptom. Prata istället med varandra om hur stressade vi känner oss.

Tänk inte i banor hur alla andra hinner, utan stanna upp och fånga dagen, lev här och nu och sluta jämföra dig med andra. Du kan inte välja bort stressen utan du måste utnyttja dess kraft och energiflöde som kommer ut ur den. Det man måste aktivt lära sig göra är att ta itu med den stress som kommer inifrån dig själv.

Det finns två typer av stress:

•Den akuta = den som man inte kan värja sig ifrån (sjukdomar, dödsfall, arbetslöshet etc.)
•Skitstressen = kommer inifrån dig själv, oftast på vardaglig basis. Ofta grundat på bristen av kontroll.

Av all stress som vi upplever, är det ca 80 % som kan betecknas som skitstress – detta måste vi göra något åt! Ett av de bästa sätten är att prata om hur vi upplever vår vardag, hur vi känner, upplever vår situation, arbete eller relation. Detta motarbetar frustrationen över otillräckligheten som lägger sig som en spikmatta i vårt inre och på sikt skadar oss. Vi känner att vi inte räcker till inför våra barn, partner, föräldrar, arbete ja, till och med att vi inte räcker till för vårt eget liv.

På jobbet tror vi att alla är så mycket bättre, att alla hinner med och är så mycket bättre än vad vi tycker vi själva kan, men verkligheten är, att de flesta tycker samma sak. Summa summarum så går alldeles för många omkring och tycker att de inte presterar det som de tror de ska. Detta kallas för additionsstress, vilket betyder att man jämför sig med andras sammanlagda prestationer med sin egna enskilda.

Samtidigt så måste du inse att ditt liv aldrig kommer bli helt stressfritt, vi kommer alltid bli utsatta för olika typer av påfrestningar, det vi måste lära oss är att minimera skitstressen – där har vi valmöjligheter, tillskillnad mot den akuta. Där har du ett eget ansvar att ta itu med det, och ett steg i rätt riktning är att börja kommunicera, tala med dina kollegor, chefer, dagisfröknar eller med dem som du mäter din förmåga mot.

För att detta ska bli så effektivt så måste vi våga säga till att vi är trötta, behöver hjälp eller inte mäktar med. Om vi befinner oss i en inskränkt miljö, med ett ledarskap som inte visar intresse för att det ska vara högt i taket, att det finns ett forum där alla, och jag menar alla ska få säga sin mening. För om inte hon längst ner i hierarkin vågar säga till chefen att hon behöver hjälp för hon inte hinner med – ja, då fortsätter vi att må dåligt.

Någon måste ta första steget, och det kan lika gärna vara du!