En enda ögonbrynshöjning, och du är avslöjad! Ja, om vi överdriver lite så är det faktiskt så. Minen, ni vet den lilla sublima eller påtagliga förändringen i ansiktet säger mer än tusen ord. Av alla små muskler som finns under vår hud i ansiktet, är de flesta direkt kopplade till Amygdala, vår lilla mandelkärna som kontrollerar våra känslor – speciellt rädsla, avsmak och aggression. Amygdala reagerar utan att vi kan styra henne, allt ligger nedärvt i vår hjärna som en enda stor databas. Även hur betraktaren upplever minspelet från medmänniskor är en spontan reaktion som är svår att tygla.
Så minen uttrycker våra känslor på hundradels sekund och påverkar våra relationer och samvaro, mer än något annan typ av kommunikation. I detta fall så är vi som en seismograf, som är ett instrument som registrerar rörelser i jordskorpan, vi registrerar om personen vi möter är positiv eller negativ inställd till oss eller omvärlden.
Denna förmåga, omedvetet eller medvetet att tolka minspelet från andra kan både hjälpa och stjälpa oss. Om du är förslagsvis orolig att tala inför publik så är sannolikheten att du påverkas betydligt mera på glada eller sura miner bland publiken. Lika snabbt som du reagerar på minspelet från åhörarna, lika snabbt visar ditt eget minspel i ditt eget ansikte. Som i sin tur avläses ibland åhörarna, och i och med detta så blir det ett växelverkande emellan dig och publiken, där alla påverkas och registrerar varandras humör och ställningstagande.
Psykologer har studerat människors ansiktsuttryck inför olika situationer. Oavsett om du är rädd för ormar eller prata inför publik, så reagerar du på samma sätt med de muskler som används när vi ler då vi är glada och nöjda, alternativ rynkar pannan när vi är oroliga och rädda etc. Det man kan se är att dessa negativa och positiva muskler reagerar snabbt, ja här pratar vi om 300 – 500 millisekunder. De personer som var osäkra och rädda för sociala situationer reagerade mycket mera på bilder av glada respektive sura ansikten. Ett glatt ansikte kan vara det ankare som hon behöver när paniken håller på att lamslå henne inför exempelvis att hålla ett tal.
De personer som är rädda att framträda inför publik, hålla tal eller på något annat sätt uppträda inför andra, är generellt mera känsliga för emotionella ansiktsuttryck än andra som inte har samma aversion mot detta. De reagerar lika mycket på glada som arga ansiktsuttryck. Då det glada ansiktet blir en säkerhetssignal att allt är lugnt och framförallt inga fiender syns till.
Så om du ska hålla ett tal, sök med blicken tills du finner en vänlig själ, håll kvar blicken så länge att du hinner ta några djupa andetag – sedan är det bara att köra! Om ditt självförtroende faller under talet, sök tillbaka blicken till den vänliga åhöraren, tanka lite vänlighet och gå vidare! Och du, som sitter och ska bli underhållen, tänk snälla tankar som; att hon vågar vad duktig hon är. Ge lite positiv känsla till talaren, för hon är egentligen livrädd men glöm inte att hon ändå har modet att stå där!
