Våra kroppar ser alla olika ut, somliga är tjocka, smala, korta, andra långa. Sedan finns det de som ständigt är smala oavsett vad de äter och andra som bara de äter det minsta onyttigt blir, i alla fall enligt deras egna utsagor tjocka och plufsiga. Men sedan finns det alla oss som begåvats med den s.k. putmagen! Vi är många och vi ökar markant, det verkar som om putmagen har kommit för att stanna. Om vi nu eliminerar sådana orsaker som för mycket onyttig mat, klimakteriet då de berömda Östrogendepåerna plötsligt gör sig påminda, eller en naturlig kroppslig utbuktning just under naveln, ja om vi ändå har en mage som putar ut, ja då kan det bero på stress.
Om vi pressar oss själva så reagerar kroppen, och som jag tidigare har skrivit om så agerar och reagerar vår kropp efter ett schema som grundlades och behållits sedan stenåldern. Vår kropp struntar fullkomligt i att vi lever i det moderna 2010-talet, nej oavsett på vad vi blir stressad utav, så utgår kroppen/hjärnan att vi faran är en jagande tiger eller någon annan utomstående fara. Så hon skickar iväg signaler som säger att nu är det fara på färd, och stänger i och med det ner alla system som inte vi behöver när vi blir jagade av en tiger. Kroppen struntar totalt i om vi blir stressade över att hinna iväg i tid till jobbet på morgonen eller om det är en inre stress som ofta grundar sig i ”duger jag” eller om en galen dåre står framför dig, kroppen skiter fullkomlig i om du utsätts för ”skitstress” eller akut stress, för henne handlar det alltid om liv eller död!
I och hjärnans råa tolkning av situationen, så blir följderna att all typ av energi skickar hon ut till hjärta och muskler, så att vi kan fly från den anfallande tigern, som hon tror att vi blir angripna av. Eftersom faror kan vara långvariga, så bestämmer hjärnan att vi måste försöka behålla våra fettdepåer, så att vi ska orka springa långt, så i ett huj, så förbereder kroppen oss för att bli en maratonlöpare. Speciellt populärt är det att spara fettet på magen, för det är lättare att förbränna än andra ställen på kroppen. Så putmagen är en fettdepå, för att ge oss extra energi för att klara av att springa från anfallande rovdjur! Men eftersom vi inte springer som en etiopisk långdistanslöpare, utan enligt regelboken gör punktinsatser på gymmet eller andra motionsaktiviteter, så blir putmagen större och större om vi går omkring med en ständigt malande skitstress inom oss.
Syndabocken, förutom oss själva som ombesörjer att vi bär på en inre stress, är hormonet Kortisol. Detta hormon, är den som ser till att fettdepåerna byggs upp, det är hon som ser till att du äter mera för att säkra att du får extra energi.
Vad ska man då göra? Jo, se till att inte stressa hela tiden, lev så lugnt du kan. Spar din förmåga att stressa när det verkligen gäller – sluta upp att jaga efter ouppnåeliga saker, tid som ständigt ligger före och ta emellanåt lite time-out. Genom detta så ser du till att nivån på din kortisol ligger jämt, och att kroppen inte alltid är mobiliserad för krig!
Att träna för mycket ger även det en negativ effekt, eftersom vi kroppen blir stressad så om du redan idag tränar 3 dagar i veckan, så räcker det. Utöka inte träningen i tron att din putmage ska minska, kroppen reagerar sannolikt negativt då din stress över att hinna med, putmagens varande eller inte varande skapar fettdepåer, det blir ett moment 22 tillstånd.
När vi stressar mycket så blir ofta sömnen lidande, och blir sömnen lidande så reagerar hjärnan genom att producera mer av stresshormonet Kortisol. För få timmars sömn gör att putmagen får extra bonus och ökar ännu mera. Sömnbrist ger inte kroppen den möjligheten att återhämta sig och kroppen reagerar med att skapa ett reservlager av energi = fettdepåer, orsaken är det vanliga, för att vi ska orka springa från en tilltänkt fara. En fara som inte kommer jaga oss men det fattar inte kroppen. Det är även så att kroppen bearbetar kortisol överskottet när vi sover, så om vi inte sover i minst 7-8 timmar får inte kroppen den tid som behövs för att ställa allt till rätta igen och ladda batterierna igen.
