Överallt betonas vikten av att vi måste lära oss att göra vår stämma hörd. Vi går på kurser i för att lära oss att samtala bättre med våra kollegor, kunder och med vår partner/barn. Ja, allt handlar om hur viktigt det är att prata. Ingen snackar om vem det är som ska lyssna? Finns det någon som vill lyssna och som kan?
Alla vet att det är viktigt att lyssna. Vi uppskattar och längtar efter att någon ska lyssna på oss och vi upplever att vi själva är jättebra lyssnare. De flesta uppfattar dessvärre att det är bara vi själva som är goda lyssnare, de flesta slår dövörat till enligt vår egen bedömning.
Konsensusen blir att vi konstatera att ingen är bra på att lyssna, framförallt vill ingen lyssna på mig. Så varför ska jag då lyssna på andra?
Hur mycket av det vi säger når fram till mottagaren? Ja, mätningar har uppvisat att genomsnittlig så är det ca 25 % (oftast betydligt lägre) av det vi säger som når fram. Mottagarna av det vi säger uppfattar med andra ord maximalt en fjärdedel av allt som vi framför. Så den svagaste länken i vår kommunikation är lyssnandet. Alla tror att det är den som talar som har makten, men det är tvärtom det är lyssnaren.
Varför finns det inga kurser, i alla fall väldigt få i att lära ut lyssnandets ädla konst? Jo, det är för att vi betraktar lyssnandet som något nedvärderat.
Alla vill lära sig att tala väl, att få andra att lyssna på sig – få makten. Att ingen vill lära sig att lyssna beror på att lyssnandet ses som något kvinnligt och passivt, det är en aktivitet som är till för den som måste lyda.
Det grundar sig bl.a. på att vi redan som barn hör av föräldern; ”lyssna på mig nu” vilket egentligen betyder ”gör som jag säger”.
I vuxenlivet så kan vi lätt konstatera att den personen som är mest lyhörd för chefens vilja oftast gör snabbast karriär, och kvinnor blir populära när det lägger huvudet på sned, ler och låtsas lyssna. Just låtsas är typiskt kvinnligt, som oftast lyssnar passivt och omedvetet. De tar emot, kanske för att bli omtyckta.
Sant lyssnande är i själva verket att aktivt lyssna!
Detta innebär att vi själva väljer om vi vill lyssna och framförallt när. Har vi inte tid eller inte är upplagda för samtal på grund av olika omständigheter är det bättre att säga till talaren att komma tillbaka en annan gång än att låtsas lyssna.
Det krävs ett stort mod att säga nej till ett samtal, även om du gör det vänligt till någon. Men om vi vänder på steken så är det lika ovänligt att låtsas att du hör på.
Ett aktivt lyssnande är inte bara att man tackar nej till att lyssna. Utan det är framförallt att vi lyssnar med ett intresse, engagemang och är medvetna om vad som sägs. Clarence Crafoord har räknat ut att det finns sju olika lyssningstekniker, eller som han säger med ”sju öron” som vi kan vi lyssna med.
Så handen på hjärtat, är du en bra lyssnare?
Här följer en självtest: Är jag en bra lyssnare?
Varje fråga handlar om ett visst beteende i en lyssnarsituation. Svara ärligt på hur ofta (nästan alltid, nästan aldrig, ibland) du brukar bete dig på det beskrivna sättet. Jämför dina svar med ”svarsnyckeln” och se hur många poäng du får.
1. Brukar du tänka på vad du ska säga härnäst medan den andre pratar?
2. Brukar du sluta lyssna när folk säger saker som du inte håller med om?
3. Brukar du lära dig något från varje person du möter, om så bara lite grann?
4. Brukar du hålla ögonkontakt med personen som pratar?
5. Brukar du bli väldigt medveten om dig själv i konversationer med en person eller i små grupper?
6. Brukar du ofta avbryta den som talar?
7. Brukar du somna eller dagdrömma under möten eller presentationer?
8. Brukar du upprepa muntliga instruktioner eller meddelanden du fått för att försäkra dig om att du hört rätt?
9. Brukar du tillåta den som talar att ventilera sina negativa känslor gentemot dig utan att gå i försvarsställning eller bli spänd?
10. Brukar du lyssna efter meningen bakom talarens ord genom att iaktta dennes gester och ansiktsuttryck?
11. Brukar du känna dig frustrerad och otålig när du talar med personer från andra kulturer?
12. Brukar du fråga efter betydelsen av främmande ord och jargongmässiga uttryck?
13. Brukar du försöka ge intryck av att lyssna när du faktiskt inte gör det?
14. Brukar du lyssna till den som talar utan att bedöma eller kritisera?
15. Brukar du börja ge råd utan att ha blivit tillfrågad?
16. Brukar du notera det sinnestillstånd som talar befinner sig i (nervös, stressad, irriterad osv.)?
17. Brukar du låta talarens fysiska uppenbarelse och manér distrahera dig?
18. Brukar du komma ihåg en persons namn efter att ni hälsat på varandra för första gången?
19. Brukar du anse dig veta i förväg vad talaren kommer att säga och därför sluta att lyssna?
20. Brukar du känna dig obekväm om det uppstår en tystnad i samtalet?
Poängräkning:
Jämför dina svar med dem i listan nedan. Stämmer dina svar överens med dem på listan får du en poäng. Om du har svarat ”ibland” får du en halv ¬poäng.
1.N 2.N 3.J 4.J 5.N 6.N 7.N 8.J 9.J 10.J 11.N 12.J 13.N 14.J 15.N 16.J 17.N 18.J 19.N 20.N
Räkna ihop dina poäng.
Om du har fått 16 eller mer poäng är du att gratulera. Förstärk de lyssnarförmågor du har och försök förbättra dina svaga punkter.
Om du fått mellan 10 och 15 poäng tyder det på att du hör det mesta av vad andra säger, men att du missar en del genom en oförmåga att behålla din uppmärksamhet av olika anledningar. Fundera över varför och försök att rätta till.
Om du fått mindre än 10 poäng är det nog så att du fokuserar mer på dina behov än talarens. Var och en bestämmer vad man vill ha ut av en kommunikationssituation, men om du vill vara en bra lyssnare har du mycket att arbeta på. Se det som en möjlighet till personlig utveckling.
Källa: The Zen of Listening av Rebecca Z. Shafir, Quest Books, 2003
