Vi måste ta mera på varandra!
Det är inte bara det att det är skönt att få en klapp eller att någon masserar dig i nacken – det är även bra för din hälsa. När vi blir berörda fysiskt, så skickar kroppen iväg hormoner som gör att vi mår bättre.
När vi vill visa omtanke mot någon som har det svårt, en vän som är ledsen, ett barn som har ramlat och slagit sig eller när vi ska lugna ner någon så gör vi det oftast genom att ta på henne eller honom.
Detta sker oftast helt intuitivt, det sitter i ryggraden på oss att sträcka ut en hand för att hjälpa någon. Vi ger kärlek och omtanke genom detta agerande men även så ger detta impulser till hjärnan.
Under vår hud sitter små sensorer som reagerar vid beröring, de sänder iväg signaler till den delen av hjärnan, Hypotalamus som sköter kontrollmekanismen för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn. I den startas produktionen av olika viktiga hormon, bl.a. Oxytocin som är kroppens lugn-och-ro hormon.
Så förenklat kan man säga att när någon smeker dig, så skickas det iväg signaler till hjärnan (Hypotalamus) som sätter igång att producera lugn-och-ro hormon (Oxytocin) vilket gör att vi stressar ner. Detta hormon sänker även vårt blodtryck, sår läks snabbar, och vårt immunförsvar stärks – det är med andra ord livsviktigt att få kramas emellanåt.
Det tråkiga är att vi idag kramas för lite, beröringar mellan människor är mer och mer en sällsynt företeelse. Det beror på olika saker bl.a. att vi inte prioriterar närhet till varandra, vi är inte trångbodda som vi tidigare under vår historia varit, vilket per automatik innebar att man ”råkade” vidröra varandra när man samsades om ytan.
Dessutom så hade vi förr en närhet till husdjur på ett helt annat sätt, tänk er den mjölkande pigan som lägger sitt huvud intill kossan – det är också en typ av beröring som sätter igång produktion av lugn-och-ro hormonet.
Ja, även beröring och närhet till ett djur skapar produktion av Oxytocin och är ett bra komplement för att få beröring, det som brister då är den sociala samvaron som är nog så viktig för oss människor – men ur ett hälsofrämjande perspektiv så är en katt i knät nog så bra!
Det är så att ha husdjur är hälsofrämjande, och allt oftare rekommenderar läkare/stressterapeuter till patienter att just skaffa sig ett djur – ett djur att ge och få beröring från.
Lugn - och ro hormonet är dessvärre en färskvara, du kan inte spara den i speciella feelgood depåer, utan man måste kontinuerligt fylla på lagren. När du får en kick av Oxytocin så gäller den bara i några minuter – det är allt. Detta medför helt enkelt att du måste kramas ofta och länge, och det kan väl inte vara så svårt?
Det kan räcka med att göra saker man tycker om, ligga i badet, klappa katten för att produktionen av lugn-och-ro hormonet ska skjuta i höjden, men handen på hjärtat att få vidröra och bli berörd av någon som man tycker mycket om slår väl det mesta… tänk att man kan nästan bli ordinerad att hångla, är det inte underbart så säg!
