Coachövning steg 2
Ja, vad kan vara bättre än så här inför långledighet än att ge er några ytterligare övningar att reflektera över; givetvis så är det ett ypperligt tillfälle!
Jag vet att de flesta av mina läsare befinner mitt-i-livet, ja ni vet mitt emellan två stadier; ungdomlig yra och pensionärslivets stillhet…
Att befinna sig mitt-i-livet förpliktar, lindrigt sagt. Man kan känna sig att man ständigt står mellan två val, val som sliter en mitt i itu. Är det inte barn som pockar på uppmärksamhet, så är det jobbet och om det inte är det så finns det oftast en käraste någonstans som ber om lite uppmärksamhet. Familjelivet behöver sitt och chefen, eller någon annan sitt – emellanåt så ställer man sig frågan; när finns det tid för mig?
Jag hade en chef en gång; ja om henne skulle jag kunna skriva spaltmetrar – hon var i mångt och mycket totalt galen – ibland sa hon totalt sanslösa saker, ibland var det visdomsord som skulle gjort Konfucius (kinesisk filosof) grön av avund. En av dessa mera briljanta stunder så utbrister hon som i mina öron var en genialisk retorisk fråga;
”vem äger min tid?”
Genialiskt, för detta är precis vad vi ibland måste fråga oss; vem äger min tid; är det jag eller någon annan?
Man kan lätt bli förvirrad, herregud vem är det som har patent på min tid?
Mitt i allt, så kommer terapeuter, coacher och rådgivare som jag; ni vet alla dessa besserwissrar med en drös goda råd – råd som är utopiska och som mera stressar än hjälper. Nej, jag orkar inte mera – jag tror att det är dags att sätta upp skylten ”time-out”, nu måste jag få lite respit…
Vad skönt om det är så att du reagerar. Att du bestämmer dig för att göra någonting, och inte bara låta allt passera revy.
Det är dags nu; att ta tillbaka rätten att själv bestämma över ditt liv!
Ja, självklart så måste man vara realistiskt. Har du små barn där de är beroende av din insats, du ingår i ett arbetsteam där ditt bidrag är en av ekrarna i hjulet. Alla de förpliktelser som är obligatoriska för oss vuxna medborgare i Sverige – ja, ni vet att betala in skatter, se till att barnen kommer i tid till skolan, - helt enkelt att man gör rätt för sig!
Men sedan, vad händer med all den där andra tiden, för givetvis så blir det tid över. Hur disponerar du den? Låter du dig ledas framåt utan att egentligen ställa dig frågan; vill jag verkligen det här? Är det just de här människorna som jag vill vara med på min lediga tid – eller finns det något annat som lockar mera?
Så, vem äger din tid? Är det du själv eller någon annan?
Det jag ber dig att göra nu är att tänka ut vad som är de fem viktigaste sakerna i ditt liv, just nu?
Vilka saker, personer är det som betyder mest för dig?
Nästa steg är att titta vilken plats dessa fem har i ditt liv, hur prioriterar du dina favoritsysselsättningar alt. träffar dina favoritvänner?
Så vem är det som hjälper dig och vilka stjälper dig?
Vem äger din tid?
