Stressagility!!!
Det har kommit till ett nytt begrepp i svenskan, stressagility.
Vad kan detta betyda?
Först måste vi bena upp begreppet och vi börjar med ändan av ordet: agility. Det är en tävlingsform för hundar, och kommer ursprungligen från England och betyder snabbhet och rörlighet. Så det är en sport där det handlar om att en hund ska ta sig fram så fort som möjligt genom en bana med en massa hinder. Detta ska hunden göra så fort den bara kan utan att få för många fel. Lite som när Malin Baryard tävlar med sina hästar i olika hopptävlingar – ni vet att på kortast möjliga tid utan att riva allt för många hinder ska man komma i mål.
När det gäller agility, så är det en massa hinder som ska passeras, inte bara på höjden utan där kan vara tunnlar, gungbrädor, däck m.m.
Då har vi klarat av begreppet agility, men vad har det med stress att göra? Det är framförallt Tomas Danielsson, kallad för ”stressdoktorn” som använder sig av begreppet, stressagility som ett alternativ till traditionell stresshantering.
Stressagility är en metod som utgår att man differentierar bra och dålig stress. Med det menar man att bra stress är om vi utnyttjar dess positiv kraft, till skillnad mot den dåliga – som jag kallar för skitstress (Danielsson kallar den tokstress) som istället är destruktiv.
Den mesta stressen som vi utsätter oss för är s.k. skitstress, nästa upp mot 80 % är helt onödig – oftast kommer den inifrån oss själva. Men om vi vänder på det så kan vi med enkel matematik se att upp mot 20 % av all stress vi kommer i kontakt – är positiv. Det vi ska lära oss att utnyttja dess kraft och energi som den goda stressen medför och sparka ut skitstressen.
Att stressagility ska få en genomkraft och bidra med dess energikraft, så måste den komma från ett ledarskap som har modet att våga bryta invanda mönster och som kan locka medarbetarna att våga utmana och väcka upptäckarlusten.
Precis som hundägaren driver sin hund att hoppa, rulla och springa som en galning för att komma i mål – när det verkar att finnas en bättre och genare väg – men då risken är att resultatet blir sämre. Ledarna som anammar stressagilitymetoden får inte tveka på sin egen förmåga, både att entusiasmera eller att sätta taket för vad som går att genomföra. Han måste vara ärlig, rak i kommunikationen och inte skämmas för att våga erkänna att han inte alltid sitter inne med svaret, eller försöka negligera att det kan finnas svårigheter att nå målet. Men samtidigt visa att han tror det är möjligt.
Det är bara din fantasi som sätter dina gränser, allt är möjligt!
Genom att leda sitt team med den inställningen så skapas ett lustfylld och kreativ arbetsklimat – där alla får växa! Speciellt är den här typen av metod gynnsam vid förändringsarbete. I första hand kan man applicera metoden inom yrkeslivet, men självklart så kan den fungera i alla olika konstellationer där man ska leda eller bli ledd framåt - som förälder, scoutledare, idrottsledare etc.
Enligt anhängarna av stressagility så ska vi bygga arbetsplatser på samma sätt som en tävlingsbana för hundar – ja, vi som tror på det här menar ju inte bokstavligt att medarbetarna ska krypa igenom tunnlar, hoppa i däck eller bestiga murar…
Nej, det vi menar är att arbetet ska bedrivas fort, det ska vara kul, liksom matte och husse coachar sin hund ska det finnas handledning under arbetets gång som ger stöd och ger bekräftelse på att man levererar och är behövd.
Chefen, ledaren ska coacha laget, sondera terrängen, ge grogrund för kreativitet och låta det vara högt i taket – precis som hundägaren eggar sin hund till att uträtta stordåd. Chefen ska vara ödmjuk och visa att han inte alltid vet allting, men samtidigt få alla att rätta in sig i ledet – att gå mot gemensamma mål. De som inte vill följa banan måste ledaren utmana och få in i leden igen.
Stressagility gör att stressen i sig är någonting bra, den är inte skadlig utan får oss människor att utmana och den skapar energi, bara vi använder den rätt.
Stressen blir farlig och negativ när vi tappar kontrollen och inte kan styra den dit man vill. Självklart så sker det till och från situationer då du inte kan göra ett val, och då den negativa stressen tar över – det är då vi ska använda oss av olika verktyg.
Vi ska ändra frågeställningarna och säga till oss; vad är det vi behöver för att orka, istället för att kolla hur stressade vi är. Man kan inte skilja på privatliv och arbete enligt Danielsson utan man måste få till en helhet. Vi som håller på med stresshantering fokuserar för mycket på själva sjukdomsbegreppet och letar efter symptom. Istället ska vi ta reda på hur vi övervinner hindren istället. Se det positiva istället för det negativa.
Sammanfattningsvis kan man se på stressagility enligt följande:
• Man eftersöker att se till det friska i stressen, ut ett helhetsperspektiv. Stressen är ett drivmedel och utmaning, speciellt i samband vid förändringsprocesser ex. på en arbetsplats.
• Stressagility kräver ett bra ledarskap, ledare som har mod att våga gå före och sondera terrängen. Han måste lyckas att entusiasmera sina medarbetare, så att de alla vill gå med.
• Ledarna sitter inte inne med alla kunskaper men han måste våga leda och ta ansvar. Denna typ av ledarskap skapar i förlängningen ett gynnsamt klimat där kreativitet och lust blir ledstjärnorna.
• Allt ska gå fort och det ska vara kul, det är själva kärnan i stressagility. Hela tiden ska man känna att det finns en utmaning men ändå ett utsatt mål. Under resans gång måste alla få bekräftelse, uppskattning, möjlighet att få göra fel och få konstruktiv kritik. Ett viktigt moment är självklart att få ta raster emellanåt.
Förslag på hur man ska kunna genomföra stressagility är att låta chefen/ledaren ha genomgångar kontinuerligt med sina adepter. Där tar man upp vilka hinder finns på banan, både privat och på jobbet.
När kaoset kommer, och det gör det så bejaka det och sök bästa lösningen. När tröttheten faller in, ta en paus, detta ska man göra utan skuldkänsla. Sätt fokus framförallt till det som är roligt i ditt arbete.
Om du känner dig extra trött, så tänk inte i negativa banor som ”nu är jag utbränd” eller ”jag är för stressad” utan kalla det istället för en tillfällig trötthet istället. När detta så sker våga lägga jobbet lite åt sidan, hämta andan och ta en rast. Ta den tid du behöver för återhämtning men framförallt stressa inte upp dig!
Var lite lat och smart… lär dig att säga nej, men gör det med ett leende!
